Mer samtida exempel är konspirationsteorierna som florerade under covid-åren om virusets ursprung, falska botemedel och påståenden om att pandemin var ett sätt för makten att införa övervakning av massorna, med masktvång och vacciner med dolda mikrochip. I sin årsrapport från 2023 konstaterade Säkerhetspolisen också att antistatliga konspirationer ökat med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.
– Teorierna ger en känsla av trygghet. Man låter sig tro att man hittat den verkliga orsaken till komplexa händelser, säger Julia Aspernäs, legitimerad psykolog och doktorand på Linköpings universitet.
Som monster under sängen
En konspirationsteori bygger på tron om att vissa händelser orsakas av grupper med dolda och ofta onda avsikter. Ett exempel hittas hos den högerextrema Qanon-rörelsen, som menar att en hemlig grupp inom den amerikanska regeringen – ”the deep state”, den djupa staten – försökte störta dåvarande presidenten Donald Trump.
Det var med denna föreställning i ryggen som en stor mobb genomförde den våldsamma stormningen av Kapitolium i januari 2021 inför tillsättningen av nyvalde president Joe Biden.
– Konspirationsteorierna föreslår att det rör sig om ”hemliga” verksamheter. Det är som när ett barn säger att det finns ett osynligt monster under sängen – det är väldigt svårt att motbevisa, säger Julia Aspernäs.
Viral propaganda
Det nyligen avgjorda EU-valet är ännu en påminnelse om extremhögerns inflytande och hur vilda konspirationsteorier börjat få grepp om mainstreamkulturen.
I ett viralt klipp hävdar den nederländska Europaparlamentarikern Rob Roos att EU:s klimatåtgärder ”förstör vårt livsmedelssystem” och att kontinenten är på väg mot vad han skulle kalla för ”en ny sorts kommunism”. Klippet nådde kort efter publiceringen på Telegram-kanalen Disclose TV över en kvarts miljon visningar.
– Man kan tänka sig att den hårdare tonen från politiker ökat förekomsten av konspiratoriska uttalanden. Det ligger också i människans natur att leta efter sådant som vi redan trodde fanns, även om vissa gör det i lite större utsträckning än andra, säger Julia Aspernäs.
Påverkan i tre steg
Genom att analysera över 100 miljoner inlägg på olika Telegram-kanaler kopplade till Qanon-rörelsen, har journalistsammanslutningen Lighthouse reports karlagt hur rörelsens klimatförnekande konspirationsteorier fått sin breda spridning.
Receptet på en lyckad konspirationsteori består enligt dem av flera steg som följer samma marknadslogik som konventionella medier. Dessa omfattar bland annat utnyttjandet av lugnare perioder på sociala medier för att introducera nya ämnen, ökad trafik och känslomässigt engagemang.
Den första ingrediensen i en framgångsrik konspirationsteori är att välja sin tajming med omsorg.
När Covid-restriktionerna upphävdes och intresset för Ukrainakriget avtog tog det inte lång tid förrän Qanon-anhängare började kanalisera sin ilska och frustration i klimatdebatten. Kritiken mot pandemihanteringen och ifrågasättandet av dess existens byttes i stället ut till frustration mot ”15-minutersstaden” – ett stadsplaneringskoncept som uppmuntrar till fossilfria kommunikationsmöjligheter, till tjänster, bekvämligheter och aktiviteter max en kvarts bort.
Kanaler går samman
Qanons första kritikstorm mot projektet bröt ut i mars 2022. I februari 2023 samlades en salig kompott av klimatförnekare och anti-vaxare för att protestera mot 15-minutersstaden i Oxford, England.
Teorin hade då fått stor spridning efter att en livestream, inspelad av Children's health defense, började delas i olika QAnon-kanaler på Telegram. Videon nådde närmare 560 000 visningar och 23 000 delningar under månaderna som följde.
Protesterna fick därefter stort stöd från några viktiga kanaler i Qanon-världen vilket ledde till ökad trafik. Uppmärksamheten i influencer-nätverk är den andra ingrediensen, skriver Lighthouse.
Rop överröstar brus
Även om spridningen är omfattande menar Julia Aspernäs att åsikterna inte behöver vara lika etablerade som de kan upplevas.
– Högljudda rörelser som Qanon kan lätt skapa en upplevelse av att teorierna fått större fäste än vad de faktiskt har. Ofta är det det sensationella innehållet som lockar, snarare än att människor tror på budskapet.
Känslan av närhet är den sista ingrediensen i konspirationsreceptet. När den franska borgmästaren Anne Hidalgos lyfte 15-minutersstaden 2020, påstod Qanon-anhängare att det snarare var en förtäckt plan för att genomföra klimatnedstängningar och begränsning av rörelsefrihet.
För att få med sig en stor grupp anhängare måste konspirationsteorin anspela på människors primära rädslor, såsom skräcken för överstatlig kontroll. Det upplevda frihetsberövandet under covid-restriktionerna möts med klimatförnekarnas föreställning om nya typer av statliga kontrollinsatser.
Sårbarhet en faktor
Till receptet bör man också tillägga de psykologiska mekanismerna.
Julia Aspernäs menar människor som ansluter sig till teorierna tenderar att bära på olika typer av ”sårbarheter”.
– Man ser också att personer med narcissistiska drag är lite mer benägna att tro på konspirationer. En av de centrala delarna i personlighetstypen är att man just tror sig se igenom ser igenom sådant som andra missar eller avfärdar.
I undersökningar har man också kunnat se att människor som tycker sig se mönster och samband även där de inte finns, är känsligare för konspirationsteorier, förklarar Julia Aspernäs.
– Det finns vad man kallar för en ”konspirationsmentalitet” hos vissa. Samma personer som tror att prinsessan Diana blev mördad, tror också att hennes död var fejkad och att hon i själva verket lever. Trots att det är två saker som talar emot varandra. Det handlar inte om att man är ointelligent utan om ett konspiratoriskt sätt att se på världen.