– Vi har att göra med en stat som gör sitt veto i säkerhetsrådet till en rätt att döda. Det underminerar hela systemet för den globala säkerheten, sa Zelenskyj. 

Han får medhåll av Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN. 

– Det är beklagligt att FN:s säkerhetsråd inte kunde enas om en resolution i kriget eftersom Ryssland använde sin vetorätt, säger Jan Eliasson till Dagens ETC.

Det finns fortfarande hopp

Jan Eliasson är vår kanske mest kända diplomat. Han har medlat i sex konflikter, han var Sveriges utrikesminister 2006, FN:s vice generalsekreterare 2012 till 2016 och idag ordförande i Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI. 

Han var dessutom ­ordförande i FN:s generalförsamling 2005–2006 och det är tydligt att FN spelar en särskild roll för Jan Eliasson. Han svarar snabbt och absolut på om FN har ett existensberättigande. 

– FN är en spegling av av två ting: världen som den är och den är ingen vacker plats just nu. FN är också en spegling av världen så som den borde vara. Och FN:s stadga är bästa beviset för det. Om man följde FN:s stadga skulle vi få fredligare och mera rättvis värld. Vår uppgift är att minska klyftan mellan de två tingen.

Men FN:s stadga och artiklar har inte hindrat krig och misär. Inte tidigare och inte nu. Krig i Jemen, krig i Syrien och Rysslands invasion i Ukraina. Omvärldens handfallenhet är påtaglig. Men Jan Eliasson vänd­er snabbt på resonemanget. Han säger att FN visst är inblandat just nu. Att Ukraina inte är glömt. Än finns det hopp.  

– FN har 1 000 personer på marken i Ukraina just nu som huvudsakligen arbetar med humanitära program. Jag var själv i Ukraina i mars 2014 och etablerade FN:s mission för mänskliga rättigheter. Dess­utom lär FN:s generalförsamling fortsätta att engagera sig i frågan och har fortfarande vissa vägar att agera på.

De fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Vetorätten innebär att om ett av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas, oavsett hur många av de resterande medlemmarna som röstar för förslaget. Samtliga permanenta länder i säkerhetsrådet har vetorätt. Det är bindande att följa säkerhetsrådets beslut men vetot har gjort så att säkerhetsrådet inte har kunnat utnyttja sin starka ställning.

FN behöver reformeras

Det har nu gått 77 år sedan FN grundades, 24 oktober 1945. Och likhet med andra organisationer som har många år på nacken, kännetecknas den av stelbenthet. Särskilt i dessa dagar då Ryssland blockerar alla resolutioner som handlar om Ukraina med sitt vetorätt.

– Jag tycker att FN bör gå i riktning mot att överväga en reformering av organisationen. Jag tror tyvärr inte att det är realistiskt att avskaffa vetorätten. Det krävs alltför många åtgärder som inte är realistiska. Jag tycker att man ska börja med att inskränka eller minska användningen av vetorätten. Till exempel, att man inte får lägga in veto mot folkmord, krigsbrott, och brott mänskligheten. Och sen kanske på ett politiskt sätt kunna röra sig i riktning att användning av veto skall vara liktydig med misslyckande.

Andra medel är Uniting for Peace-resolutionen som ger generalförsamlingen möjlighet att agera om inte säkerhets­rådet kan komma överens. Även generalsekreteraren kan ta egna initiativ enligt artikel 99. 

Vägen framåt

– Men jag måste erkänna att det är nederlag för FN att inte spela den roll som den borde spela. Jag tycker för min egen del att säkerhetsrådet bör bli mer och mer ett förhandlingsorgan. Jag tycker att det finns all anledning att bli besviken på att någon resolution i ­Syrien-frågan inte kom till och inte heller i Jemen-frågan som är pågående konflikter. 

Men Jan Eliasson fortsätter att tro på organisationen för att världen inte ska hamna i ett osäkert tillstånd. Det kan låta som klyscha för en diplomat men för honom personligen är det vägen framåt. 

– Jag lanserade 2005 tillsammans med Kofi Anan följande:”there is no peace without development, there is no development without peace and there is no peace and no development without respect for humane rights.” Fred, utveckling och mänskliga rättigheter är tre pelare som upprätthåller fred och säkerhet. De måste vara lika starka för att vi inte ska hamna i en ännu osäkrare värld.