2015 rörde det sig exempelvis om två rapporterade fall. Det visar siffror från Committee to Protect Journalists, CPJ. Redan under presidentvalskampanjen varnade den internationella organisationen för att Donald Trumps retorik är ett hot mot pressfriheten, både i USA och resten av världen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Kan inte USA upprätthålla sina egna normer öppnar det dörren för diktatorer och despoter att begränsa medierna i sina egna länder. Detta verkar inte väcka någon oro för Donald Trump, som meddelat att han inte har någon lust att diskutera med andra regeringar om pressfrihet och behandling av journalister”, skriver organisationen i ett uttalande.
Någon officiell statistik för 2017 har ännu inte kommit, men en genomgång som ETC gjort visar att fake news-anklagelser lett till fällande domar och åtal i bland annat Somaliland, Nigeria, Marocko och Elfenbenskusten – där totalt åtta personer arresterats.
I Elfenbenskusten rör anklagelserna bland annat påstått fabricerade korruptionsanklagelser mot landets armé. Journalisterna har frisläppts, men anklagelserna kvarstår och de riskerar ett till fem års fängelse samt böter på upp till motsvarande 40 000 svenska kronor.
Enligt Guillaume Gbato, generalsekreterare vid Elfenbenskustens nationella pressförening, tvingades journalisterna sova på marken under tiden i fångenskap. De fick inte heller ta emot besök och maten var dålig.
– En del var väldigt svaga när de kom ut.
Han menar att gripandena kan kopplas samman med Donald Trumps uttalanden i USA.
– Genom sina återkommande anklagelser mot journalister exponerar han dem och förstärker all extremism mot journalister och media i allmänhet.
Han menar att risken för att fängslas på grund av fake-news-anklagelser kan leda till en generell rädsla och självcensur bland journalister i Elfenbenskusten.
– Naturligtvis har det en inverkan på demokratin. Om journalister är rädda för att göra sitt jobb ordentligt av rädsla för repressalier, är den offentliga debatten död. Yttrandefriheten och pressfriheten är demokratins syre. Om det tas bort så förlamas hela det demokratiska systemet. Medborgarna har då inte längre möjlighet att uttrycka sig och granska de styrande. Då går vi mot en diktatur.
”Har överlevt värre utmaningar”
Jonathan Lundqvist, ordförande för den svenska sektionen av Reportrar utan gränser, menar att det är sannolikt – om än inte bevisat – att det finns ett samband mellan Donald Trumps retorik och att mer auktoritära regimer börjat använda sig av fake news-begreppet i större utsträckning mot journalister.
Han berättar vidare att det dessutom blivit svårare att kräva förändring när länder i den demokratiska delen av världen inte leder med exempel. På samma sätt som bland annat Etiopien har kopierat USA:s terrorlagstiftning kan man nu hänvisa till det krig mot medierna som förs i världens stormakt.
– Plötsligt har man den perfekta ursäkten att fängsla journalister och meningsmotståndare, säger han.
Kritik uppfattas direkt som fake news
Samtidigt påpekar Jonathan Lundqvist att journalistiken har överlevt värre utmaningar än Donald Trump. Han anser att det är problematiskt om hotet mot yrkesgruppen överdrivs, då den allmänna uppfattningen kan bli att journalister inte får kritiseras alls. Men han håller med CPJ om att det är unikt med den typen av retorik från USA.
– Det här är något vi är vana vid från ganska många andra länder, där man betraktar medierna som en part i målet.
Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet och regelbunden skribent i tidningar som The Guardian, håller med. Han tar Turkiet, där han tidigare bott, som exempel.
– Retoriken som den turkiska regimen använder är hårdare. Där anklagar man journalister för att vara terrorister eller ge stöd till terrorism, men egentligen handlar det om att de inte följer den politiska linje som Erdoğan vill att de ska följa. Vi ser samma sak i USA. Om man riktar kritik mot Trump så uppfattas det per automatik som fake news och inte som en del av en offentlig debatt – det är där man ser parallellen med länder som fängslar journalister.
Fler liknelser med andra regimer har gjorts. I en intervju med Blankspot berättar CPJ:s Nordamerikachef Carlos Laurìa att flera latinamerikanska ledare, likt Trump, pekat ut media som folkets fiende.
– Ortega kallade till och med pressen för ”djävulens barn”. Correa i Ecuador brukade ha ett eget segment i statstelevisionen som enbart gick ut på att han gjorde utfall mot medierna, säger han till reportagesajten.
”Jag har kanske en naiv tilltro”
Sedan 2016 har USA sjunkit två steg i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Nu ligger världens stormakt på plats 43, precis efter det fattiga västafrikanska landet Burkina Faso.
Dessutom har USA nedvärderats till en ”bristfällig demokrati” i The Economists årliga rankning, på grund av allmänhetens minskade förtroende för statliga institutioner.
Även om några ändringar inte görs i pressfrihetslagstiftningen menar Christian Christensen att de skador som det upptrappade tonläget och förvridna sanningsbegreppet orsakar kan ta flera år att läka, och så även utanför USA:s gränser.
– Vi ser det inte bara i länder som är mindre demokratiska, utan även Europa har fått den här fake news-debatten.
Jonathan Lundqvist är inte lika oroad, och påminner om att pressfriheten även diskuterades under Barack Obamas tid – ingen annan president har arresterat så många visselblåsare.
– Jag har kanske en naiv tilltro till amerikanska institutioner, men de har åtminstone några till skillnad från många andra länder. Och mig veterligen har Trump inte tänkt ställa in nästa val.
Forskning måste godkännas politiskt
Orden ”fake news” återfinns 177 gånger på Donald Trumps Twitterkonto. Amerikanska miljömyndigheten EPA har förbjudits att informera allmänheten om ny forskning utan att först få ett politiskt godkännande.
”Alternativ fakta” har blivit ett begrepp. Journalister får inte längre fotografera, filma eller använda inspelningsapparater vid Vita husets dagliga presskonferenser och en rad medier har portats från desamma.
Donald Trumps egen livvakt tvingade ner Times pressfotograf Christopher Morris på marken och tog strypgrepp på honom under en presskonferens under valrörelsen. Exemplen på angrepp är många i Donald Trumps självutnämnda krig mot medierna.
”De amerikanska staterna har några av de starkaste juridiska skydden för pressfrihet i världen och ett robust och varierat medielandskap, men det kan inte tas för givet.”
Med de orden lanserade över 20 pressfrihetsorganisationer, däribland CPJ och Reportrar utan gränser, sajten US Press Freedom Tracker i augusti i år. På sidan uppdaterar man kontinuerligt bland annat hur många journalister i USA som utsatts för fysiska attacker (30) och arresterats (31).
Flera av arresteringarna har skett i samband med att journalisterna bevakat protester – ofta med kopplingar till Black lives matters-manifestationer. Och redan vid demonstrationerna som hölls i samband med presidentinstallationen arresterades sex journalister, detta utan att några tydliga brottsmisstankar riktats mot dem. En majoritet av fallen har nu lagts ner.
– Arresteringarna har nog ökat, det kan jag nog säga med en viss säkerhet i alla fall, säger Jonathan Lundqvist.
Enligt honom är situationen komplex, då aktivistgrupper numer skickar ut egna reportrar att rapportera i sociala medier. Det gör att journalister från traditionella medier, som tidigare setts som ett verktyg för att få ut demonstranternas budskap, numer ofta motarbetas av aktivistgrupperna.
– Det här är en slags spegel av något vi sett i konfliktområden under lång tid, konstaterar han.
Följer utvecklingen med oro
Sedan US Press Freedom Trackers lansering har Donald Trump också hotat med att dra in bland annat NBC:s sändningstillstånd efter att tv-bolaget rapporterat att presidenten vill se en tiofaldig ökning av landets kärnvapenarsenal.
Efter utspelet om sändningstillståndet konstaterade CNN:s Chris Cillizza att Donald Trump inte heller tycks ha något problem med att jämföra sig med auktoritära regimer.
I sin analys refererade han till Donald Trumps ”skämtsamma” uttalande under ett möte med Kuwaits emir Sabah al-Ahmad al-Jabir as-Sabah: ”Jag är väldigt glad att höra att du också har problem med pressen”. Kuwait ligger på plats 104 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.
Även Christian Christensen följer utvecklingen med oro. Enligt honom visar undersökningar i USA dessutom att många håller med Donald Trump om att licensen bör dras in.
– Bara att hota med det – det är precis sådana saker man gör i länder som vi i Sverige och USA diskuterar om som icke-demokratiska på grund av att de inte har ett fritt mediesystem.
Inmonterad i förintelseläger
En annan fråga som lyfts fram i USA är judehatet. Enligt Anti–Defamation League riktades 19 253 antisemitiska hot på Twitter mot judiska journalister under valrörelsen.
En av dem som drabbades är den konservativa frilansjournalisten Bethany Mandel. Som svar på att hon påtalat att antisemitismen är särskilt utbredd bland Trump-supporters skickade en anonym användare hotfulla inlägg till henne på Twitter 19 timmar i sträck.
Hon fick bland se sig själv inmonterad i förintelseläger och massgravar. Mandel berättar för ETC att situationen lugnat ner sig nu, men då upplevde hon situationen som så hotfull att hon gjorde slag i sina tidigare funderingar på att köpa en pistol samt gjorde en polisanmälan.
– De bevisade bara min tes att Donald Trump har många antisemitiska supportrar, säger hon.
Bethany Mandel berättar att hon själv inte reagerat med självcensur, och menar att det är för tidigt att säga att pressfriheten är i fara i USA. Däremot anser även hon att mer odemokratiska länder kan påverkas.
Hon har själv bott i Kambodja, där regimens kontroll över traditionell media ökat. Hon tror inte att det handla om att premiärminister Hun Sen kopierar Donald Trumps fake news-retorik, utan om att hans spelrum blir större när USA blir allt mer fokuserat på inrikesfrågor.
– President Trump förstår sig inte på utrikespolitik, och bryr sig inte om utrikespolitik. Jag tror att Hun Sen tror att han kan komma undan med mycket nu.
Men det finns även ljusglimtar. Gallup-undersökningar visar att förtroendet för media ökar i USA, och både Christian Christensen samt Jonathan Lundqvist tror att journalistiken kan stärkas av den rådande situationen.
– Man påminns om att det är makthavarna vi ska granska, och det måste vi göra även om de inte bjuder in oss. Den attityden tror jag stärker journalistikens plats i samhället, säger Jonathan Lundqvist.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
