Demokratistöd till Belarus kan stärkas efter biståndsstoppet

I förra veckan nåddes den svenska regeringen av beskedet att Minsk kräver en frysning av Sidas biståndsutbetalningar till Belarus, något som blev allmänt känt under tisdagen. Sverige är en av de största bilaterala givarna till landet och utbetalar för närvarande 100 miljoner kronor varje år till olika projekt, främst kopplade till arbete för jämställdhet, miljö- och klimatfrågor.

Dragit sig ur stora samarbetet

Biståndsstoppet är en direkt konsekvens av de sanktioner både EU och Sverige infört mot den belarusiska staten, till följd av president Aleksandr Lukasjenkos intensifierade förtryck under det senaste året.

– Jag är inte förvånad. Lukasjenko är inmålad i ett hörn och jag tror han kommer försöka stänga alla dörrar nu, säger Inga Näslund, Palmecentrets Belarusexpert.

EU har i flera omgångar infört nya sanktioner och Sverige beslutade redan hösten 2020 att stoppa biståndet till statliga belarusiska aktörer. Det här är Lukasjenkoregimens sätt att svara.

– Jag kan tänka mig att man stoppar projekt från andra länder också. Lukasjenko har även dragit sig ur det stora samarbetet med EU inom det östra partnerskapet, säger Inga Näslund.

Men regimens beslut att stoppa biståndet skulle kunna få en positiv effekt, i form av att Sverige i stället kanaliserar alla miljonerna till rent demokratistödjande grupper.

– Det enda rimliga är att volymerna finns kvar och att man kanaliserar om stödet och det bistånd som frystes i höstas, och stöttar demokratifrämjande insatser, säger Martin Uggla, ordförande i Östgruppen.

”Ge inte vika”

Ett sådant stöd är visserligen förenat med svårigheter, eftersom Sverige kommer behöva hitta alternativa vägar och gå mer via organisationer i exil. Men folkrätten ger Sverige all rätt att fortsätta stödja människorättsfrämjande arbete.

– Det viktiga nu är att man inte ger vika. Det här visar egentligen bara att det är ännu mer angeläget att fortsätta stödja civilsamhället och demokratirörelsen, säger Martin Uggla.