Till följd av detta har olika projekt för att försöka få bukt med det demokratiska underskottet sjösatts det senaste decenniet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Trenden finns överallt och beror på att samhället förändrats på nästan alla punkter. Men institutionerna för lagstiftning har inte hängt med utan är desamma som för 100 år sedan, säger Claudia Chwalisz, författare och expert på demokratiska innovationer.
Invånare skrev lag i Frankrike
I Europa har en rad initiativ skett i form av onlinebaserade medborgarkonsultationer. I Frankrike förra året antog parlamentet till exempel ett lagförslag som för första gången tagits fram av medborgarna själva.
Axelle Lemaire, Frankrikes dåvarande statssekreterare med ansvar för digitalisering och innovation, säger till Dagens ETC att tanken var att hitta en hållbar lagstiftning för internet – och för att ta reda på vad invånarna själva tyckte och tänkte lade hon ut förslaget online.
– Digitala verktyg utgör en lysande möjlighet. Även de som känner sig utanför har en möjlighet att delta. Och som alltid när saker och till baseras på medborgarnas kollektiva intelligens blir förslagen också bättre, säger Axelle Lemaire.
Efter sex månader hade medborgarna kommit fram till vad som skulle utgöra förslagets huvudpunkter. Utifrån detta skrev regeringen sedan ett utkast som åter publicerades för konsultation – till slut hade 21 130 personer registrerat sig på hemsidan och 150 000 röster hade lagts.
Politiskt labb i Schweiz
Ett liknande exempel återfinns i Schweiz. Sedan ett år tillbaka använder sig det gröna liberala partiet av så kallade ”politiskt labb”. En aktuell fråga utannonseras där alla intresserade får delta. Förslagen förs sedan vidare av politikerna, och hittills har fyra av dem tagit sig in i parlamentet.
– Politiker emellan fokuserar man mer på motsättningarna, och då landar förslagen många gånger enbart i en konfrontation. Men när de kommer i direkt kontakt med medborgarna så kan de inte vara lika enkelriktade, utan måste tänka bredare, säger Corina Gredig, en av grundarna till initiativet.
Medborgardomstolar i Irland
Men det finns fler lösningar än öppna diskussionsforum att ta till för att öka medborgardeltagandet – i Kanada, Australien, Polen och Irland har politiker istället använt sig av en typ av medborgardomstolar.
För Irlands del började allting med en vilja att legalisera samkönade äktenskap – men för att göra detta var regeringen tvungen att också förnya landets konstitution.
– Det var under en tid som präglades av en finansiell kris, och förtroendet för politiker och institutioner var lågt. Någonting man däremot fortfarande hade förtroende för var domstolarna, säger Eamon Gilmore, landets dåvarande premiärminister, till Dagens ETC.
En medborgarförsamling inrättades 2011 som till 60 procent bestod av slumpmässigt utvalda medborgare. I formen av en domstol redogjordes det för förslagets alla för- och nackdelar. Processen ledde fram till en folkomröstning – och i maj 2015 blev det en rättighet för homosexuella att gifta sig.
Sedan dess har ännu en medborgarförsamling blivit till – denna gång ska frågor som abort, folkomröstningar och klimatförändringar behandlas.
Möjligt på EU-nivå
Innovationerna för ökat medborgarinflytande stannar inte vid nationernas gränser. Frankrikes president Emmanuel Macron har meddelat att han vill se en reformation av det demokratiska systemet även på EU-nivå – men han är mer inne på linjen med öppna diskussionsforum. I ett nyligen framlagt förslag föreslås en form av medborgarmöten där invånare kan träffas för att prata om EU:s framtid.
Claudia Chwalisz ser dock risker med denna typ av öppna dialoger. Hon menar att större potential finns i de medborgardrivna domstolarna:
– Det vi vet utifrån forskning är att sådana här forum mestadels engagerar högutbildade medborgare i storstäderna, vilket är väldigt problematiskt. Medborgardomstolar är en bättre lösning eftersom det ger en bättre representation. De skulle införas i alla EU:s medlemsländer – för att sedan mötas i en stor gemensam församling på EU-nivå.
