Det tydligaste exemplet är Filippinerna. Landets största tv-bolag ABS-CBN har under lång tid fått sina sändningar stoppade. Detta efter kritik mot president Rodrigo Duterte. Saken ska nu avgöras av landets högsta domstol. Men även om bolaget skulle få rätt att sända, så har en klar signal sänts till journalister och medieföretag om konsekvenserna av hård kritik mot regeringen.
Dessutom dömdes förra veckan nyhetssajtan Rapplers chef Maria Ressa, samt en av hennes journalister. Brottet: ”cyberförtal” av en affärsman som står presidenten nära. Straffet blir minst sex månader i fängelse – kanske så mycket som sex år.
Maria Ressa och Rappler har länge varit ett hatobjekt för Duterte, eftersom sajten kritiserat honom både för det blodiga kriget mot knarket och för hur han hanterat corona-krisen. President Duterte har direkt hotat henne genom att säga: ”Att du är journalist betyder inte att du är immun mot avrättning, om du är en skitstövel.”
Maria Ressa fick förra veckan den svenska Publicistklubbens pris 2020 till Anna Politkovskajas minne.
Men det är inte bara i Filippinerna som skruvarna dragits åt. I Indonesien har 51 journalister arresterats för att de ska ha spridit felaktiga uppgifter om covid-19. I grannlandet Malaysia, som intar en allt hårdare linje mot media, har 29 journalister ställts inför rätta anklagade för att sprida falska nyheter om pandemin. En korrespondent för Hong Kong-baserade South China Morning Post utreds av polis, eftersom att han rapporterat om försöken att arrestera och testa immigranter.
I bland annat Thailand, Kambodja och Vietnam har man infört svepande undantagslagar som ger regeringarna rätt att ingripa mot opposition och media.
Indiens premiärminister Narendra Modi befallde reportrar att fokusera på positiva omdömen om landets sätt att bekämpa coronaviruset. Polisen i staden Bombay gick längre än så. De utfärdade en order till allmänheten som meddelade att ”varje person som sår misstro mot regeringstjänstemän och deras aktioner som tagits för att begränsa spridningen av covid-19, ska straffas”, enligt The Economist.
FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har kritiserat ett dussin asiatiska länder för att utnyttja pandemin i syfte att ”hindra oliktänkande och en fri information och debatt”. Det gav ingen effekt. Åtta av dem – bland dem Indien, Filippinerna och Vietnam – svarade helt kort att pandemin ”kräver extraordinära och icke förut genomförda åtgärder”.
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
