Trots detta har vi tidigare ändå kunnat ta respekten för pressfrihet för given, i ett flertal andra europeiska länder som betraktats som fungerande demokratier. Men idag är detta inte längre självklart, när den liberala demokratins fundament har attackerats på flera håll.

”En sammanslagning av så många mediebolag som stödjer ett enda parti har inte synts till i Ungern sedan kommunistregimen föll. gör oss oroliga över huruvida mediepluralismen alls kan överleva i Ungern”.

Så drastiskt uttryckte sig RUG när man i början av den här månaden riktade mycket hård kritik mot den ungerske premiärministern Viktor Orbán, som ytterligare hotat pressfriheten i sitt hemland. Ungern har under Orbáns åttaåriga styre rasat från plats 23 till 73 i pressfrihetsindexet. Under de senaste åren har affärsmän lojala till Orbán köpt upp nästan samtliga kommersiella nyhetsmedier i Ungern – nära 500 tidningar, Tv-kanaler, radiostationer och webbportaler – och förvandlat dessa till regeringens propagandaorgan.

I slutet av november kom nyheten om att ägarna hade ”donerat” nästan alla dessa bolag till en enda, gigantisk stiftelse. Centraleuropeiska Press- och Mediestiftelsen, som den heter, skapades i augusti 2018 och kontrolleras av tre män lojala till Orbán. Enligt Reportrar utan gränser saknar denna centraliserade, regeringsstyrda mediemaskin motsvarighet i hela EU.

Orbán kontrollerar medierna

Medieprofessorn Ágnes Urbán vid Corvinusuniversitet i Budapest skrattar åt den officiella bilden, om att alla dessa medieägare självmant och gratis ska ha ”donerat” sina mångmiljardindustrier till den nya stiftelsen. Det här visar att det hela tiden varit Orbán själv som kontrollerat landets medier, säger hon till Dagens ETC.

– Rimligtvis lär de officiella ägarna få någon form av kompensation under bordet. Men det här säger också mycket om situation i Ungern. Ingenting fungerar längre enligt marknadsprinciper här. Vi måste gå tillbaka till medeltiden för att se liknande exempel på hur folk gav ”presenter” till härskaren. 

Polen följer efter 

Ungern har visat vägen för liknande auktoritära krafter i Europa. Polens ärkekonservativa regeringsparti Lag och rättvisa har gått i Orbáns fotspår och attackerat demokratins fundament. Människorättsadvokaten Dominika Bychawska-Siniarska som leder Pressfrihetsobservatoriet, en del av den polska Helsingforsstiftelsen, förklarar att det ännu finns gott om oberoende nyhetsmedier i Polen.

– Men det finns samtidigt en växande oro över att regeringen tänker använda Orbáns taktik och låta affärsmän köpa upp granskande medier, för att tysta dem. Allt fler fruktar även att den polska riksbanken tänker kliva in som medfinansiär i detta.

Att den regeringskontrollerade riksbanken inte står på pressfrihetens sida har redan blivit uppenbart under november och december, när förundersökningar startats mot sex journalister efter att riksbanken låtit anmäla dem för ”förtal”. Riksbanken har krävt att journalisterna ska dra tillbaka ett antal artiklar som granskat regeringens korruptionshärvor.

Pressfrihetsobservatoriet har slagit larm om det växande antalet förundersökningar och åtal som på detta sätt väcks mot journalister i Polen, efter anmälningar från offentliga institutioner. Syftet är att tysta journalisterna och påtvinga dem självcensur. Sedan Lag och rättvisa kom till makten har 30 fler fall per år registrerats.

– ”Förtal av ett statsorgan”. Sådana juridiska verktyg är reliker från den gamla kommunisttiden, som ingen har använt på åratal men som nu aktiveras för att åtala journalister. Det bidrar till att en skrämselkultur återvänder i Polen, säger Dominika Bychawska-Siniarska.

Journalist mördades

I RUG:s pressfrihetsindex för 2018 intog Slovakien plats 27, ett fall med tio platser jämfört med året innan. Den största anledningen till detta ras är turerna kring det uppmärksammade mordet i februari 2018 på den undersökande slovakiske journalisten Ján Kuciak, som hade granskat korruptionen i regeringsnära kretsar. De efterföljande demonstrationerna för pressfrihet tvingade premiärministern Robert Fico att avgå i mars 2018. Den tjeckiska undersökande journalisten Pavla Holcová hade tidigare samarbetat med Ján Kuciak. Efter mordet på kollegan bistod hon i utredningen och kallades i maj 2018 till ett möte med slovakisk polis i Bratislava.

Vid ankomsten blev hon till sin förvåning satt i ett åtta timmar långt polisförhör. Där konfiskerade man även hennes mobiltelefon. Den officiella orsaken var att Pavla Holcová misstänktes ha känt till dödshotet mot Jan i förväg, därför ville man dammsuga telefonen på bevis. Men det var inte hela anledningen.

– De anklagade mig också gång på gång för att alltid rapportera ”emot statens system”. De frågade mig även om jag arbetar som agent för en underrättelsetjänst, men nämnde inte vilket land det i så fall skulle röra sig om, berättar Pavla Holcová, vars behandling i Bratislava även den fick internationell uppmärksamhet.

Soros pekades ut som ledare

Det slovakiska regeringspartiet har hävdat att både protesterna på våren 2018 och journalister som Pavla Halcová har organiserats av den ungersk-amerikanske filantropen George Soros. Soros pekas ut som ledaren för politiska komplotter i ett flertal konspirationsteorier. Narrativet går ut på att journalisterna inte sysslar med journalistik, utan bedriver politiska kampanjer mot makthavarna – som ”agenter” för annan makt.

Exemplen från de ovan nämnda länderna visar hur situationen för pressfriheten relativt snabbt kunnat slå in på en negativ kurs, i länder som dessförinnan betraktats som stabila. Det ställer i sin tur stora frågor om den politiska framtiden i östra Europa. Pavla Holcová fruktar att en negativ trend kommer att hålla i sig i regionen.

– Jag tror att den här utvecklingen dykt upp för att vissa människor har tröttnat på att jobba inom demokratins ramverk. De söker enklare lösningar.