– Vi får pulver, piller, bottenskrap, riktiga läkemedel, falska läkemedel. Plantmaterial någon gång, och en edible (ätbar cannabis). Så länge de kan få ner det i behållaren, kan de skicka in det, förklarar kemisten.

Erin Tracy är en i teamet bakom UNC Street drug analysis lab, en service som funnits i drygt ett år. Hit kan brukare av droger skicka prover och få veta vad det faktiska innehållet är. Resultaten postas på sajten www.streetsafe.supply tillsammans med information om vad substanserna kan ha för effekt samt tips på hur riskerna med narkotika kan minskas, även för dem som inte kan eller vill sluta ta droger.

Acceptera hellre än straffa

Mr. G är teamets kärleksfulla smeknamn på universitetets GC-MS, en gaskromatograf kopplad till en masspektrometer, ett instrument som kombinerar de två nämnda teknikerna för att identifiera kemiska beståndsdelar, även små mängder. Plåtlådan, som utifrån påminner om en kopiator utan lock, kostar runt sex miljoner kronor. 

Den testning labbet erbjuder är en typ av ”drug checking”, vilket i sin tur är en del i den strategi mot narkotikans skadeverkningar som kallas skademinimering eller på engelska harm reduction. I takt med att dödstalen till följd av opioidöverdoser ökat i många länder har allt fler röster höjts för att acceptera narkotika som en del av samhället och lägga resurser på att se till att de gör så lite skada som möjligt, hellre än att jaga och straffa användare.

”War on drugs”

I USA dog 107 000 människor av överdoser 2021. I ett halvt sekel har landets regering bedrivit ett välkänt ”war on drugs” men under president Biden stöttar man nu för första gången skademinimering som strategi. En i sammanhanget blygsam summa på 300 miljoner kronor har öronmärkts. Även om Biden parallellt utlovar stränga straff för fentanylsmuggling är Tracy försiktigt hoppfull om större förändringar framöver.

Hennes kollega Colin Miller, samordnare inom projektet, ser även en oönskad effekt av Vita husets stöd.

– Det har politiserat skademinimering, gjort det till en ny grej för folk långt ut på högerkanten att attackera, säger han och nämner rubrikerna från 2022 om att Biden planerade att dela ut crackpipor.

Vita huset förnekade att pipor ingick i deras plan för skademinimering. Synd, anser Miller.

– Om någon skjuter heroin är det mycket bättre att de röker det eller snortar det. Det minskar risken för hiv, hepatit C, hjärtklaffsinfektion, blodförgiftning, vävnadsinfektioner och stora sår.

Vilken typ av skademinimering som är laglig skiljer sig i USA mellan delstater, många har förbud mot så kallade drogparafernalier, redskap för att bruka narkotika. Fler och fler öppnar dock upp för drug checking. 

Fick fentanyl istället för heroin 

På en skärm på sitt kontor visar Erin Tracy vad olika toppar på en kurva innebär.

– Användaren förväntade sig heroin. Men det är en kombination av heroin, fluorofentanyl och fentanyl. Det innehåller även några metaboliter från heroin och fentanyl.

Om någon tar det här och förväntar sig heroin? Vad kan hända?

– En överdos, säger Miller snabbt.

Fentanyl kan vara upp till 50 gånger starkare än heroin. Men även fentanyl är ofta utspätt med andra substanser. Xylazine är ett bedövningsmedel för hästar och nötkreatur som säljs som drog under namnet ”tranq” men som också oannonserat blandas i många andra droger. Injicering av xylazine kan leda till stora svårläkta sår. En epidemi av amputationer har följt i spåren av drogen.

Vilka andra tillsatser ser ni?

– Det vanligaste är manitol och isotol. Kinin ibland, ämnet som gör tonic bitter. Olika socker, som laktos och mjölksocker. Något av det konstigaste jag sett är mörningsmedel för kött, säger Miller.

Erin Tracy fyller i: 

– Vi försöker även förstå vad de här tillsatserna gör för skillnad och om de är skadliga, särskilt när de injiceras. Vad gör de med din hud och dina ådror över tid?

”Inte bra skit längre”

Över 2 000 kit har skickats ut sedan starten och 1 100 prover har kommit in. Kitet ­innehåller ett tatueringspapper som steril yta, plasthandskar, en glasflaska med lösningsmedel, en liten blyertspenna och drog­insamlingsverktyg: en spatel, en liten skopa, en tops för att få tag på små rester. Instruktioner är tryckta på förpackningen och en qr-kod som leder till en video.

Medföljer gör också ett pappkort där användaren kan ringa in och fylla i: stad och område, metod för provet, färg och textur, om piller eller påsar haft namn eller annan märkning, vad man trodde att man köpte, om en överdos inträffat. På frågan om vilken känsla drogen gett kan man också skriva fritt: ”Inte bra skit längre” och ”Överdos, ambulans tillkallad, flera Narcan använda” står det på två av arken.

Testningen av droger ger en överblick i realtid över vad narkotikan på gatan innehåller och organisationer som jobbar med brukare av narkotika kan varna medlemmar, säger Tracy. Samtidigt är kommunikationen en balansgång, poängterar hon, det gäller att inte locka människor med riskbeteende till starka droger.

Service som räddar liv

Sprututbytesprogram, naloxon (ett läkemedel som kan häva överdoser) och särskilda rum där narkotikabruk är tillåtet är andra exempel på skademinimering. Till drug checking räknas även testremsor för fentanyl och enklare tester av droger på nattklubbar och festivaler, oftast med hjälp av vätskor som reagerar på olika substanser. Evenemang i Australien och flera europeiska länder, däribland Storbritannien, har erbjudit det senare.

UNC Street drug analysis lab jobbar i dag med över 70 program i 23 delstater. Labbet jobbar inte direkt mot individer, utan med grupper och organisationer. Det gör det enklare att garantera anonymiteten, säger Miller, men håller också nere antalet kit som lämnas ut men inte återvänder. Man säger nej till grupper där det finns minsta risk att provresultaten används för att straffa.

– Den här servicen ska rädda liv och hjälpa droganvändare få en känsla av autonomi, av att ha val och ge dem en bättre utbildning och förståelse för vad de använder, säger Miller.

Hur mycket labbet tar betalt för testerna varierar. Brukarföreningar betalar inget, andra som jobbar med skademinimering och service för brukare betalar runt 200 ­kronor. Colin Miller upp­skattar att labbets totala kostnad för ett testkit inklusive analys och arbete hamnar på 500–600 kronor. Pengar till projektet kommer från stiftelser, föreningar som jobbar med skade­minimering samt donationer.

Konkurs för kartellerna 

Det vanligaste argumentet mot att låta användare testa sina droger är att det innebär ett slags godkännande. I narkotika­debatten framhålls också ofta alla de offer som skördats i spåret av narkotikahandeln. Colin Miller, som själv har en 20-årig historia av att injicera droger bakom sig, ser istället den svarta marknaden som problemet.

– Att legalisera och reglera droger på ett vettigt sätt och hantera det som en folkhälso­fråga skulle driva kartellerna i konkurs. Droger orsakar vissa problem, det vet vi. Vi skapar ytterligare problem genom att skapa en våldsam svart ­marknad. Se på förbudstiden för alkohol, det gjorde det möjligt för maffian att bli så utbredd.

Men förbud och straff är i dagsläget tänkta att verka avskräckande?

– Om det skulle vara avskräckande skulle vi se antalet överdoser minska. Det har inte hänt.