Sedan drygt en månad tillbaka är Paris stadsbild dominerad av deras budskap. I Frankrike mördar en man en kvinna han haft ett förhållande varannan dag men myndigheterna gör ingenting, eller i alla fall inte tillräckligt. 111 kvinnor har mördats hittills i år – och många av dem hade anmält sin förövare flera gånger.
Började med ett upprop
29-åriga Marguerite Stern är initiativtagaren bakom aktivismen som är omöjlig att undgå för den som rör sig i Paris. Det började med att hon skrev ett upprop på sociala medier där hon uppmanade andra kvinnor att hjälpa henne med kampanjen hon redan hade påbörjat.
Redan första kvällen kom 40 stycken – nu är de hundratals.
– Vi har blivit en rörelse. Vi finns i flera städer i hela Frankrike, i Belgien, Schweiz och Turkiet. Vi gör det för att kvinnor världen över i praktiken är rättslösa som det ser ut i dag. Tro mig när jag säger att jag önskar att vi slapp, säger Marguerite Stern.
Hon frågar aktivisterna på plats om det är okej att svensk press fotograferar dem. De ställer upp för gruppfoto som hon regisserar noggrant. Pressen har fokuserat mycket på hennes person, hon vill inte längre porträtteras ensam, säger hon.
– Det här handlar inte om mig, det handlar om kvinnor som förlorar sina liv. Rörelsen fortsätter med eller utan mig.
”Vi ler inte på bild!”
Hon riktar sig mot aktivisterna som ställer upp för fotografering. Alla har inte tid – de måste måla.
– Kom ihåg allvaret. Vi ler inte på bild. Det här är en kamp på liv och död, säger Marguerite Stern till de andra.
Det är samma instruktioner som aktivistgruppen Femen ger sina medlemmar – Marguerite Stern var tidigare en av frontfigurerna för den franska grenen. De ställer gärna upp på bild, det är en del av aktivismen, men inte för att tillfredsställa någon.
– Det är som med våra budskap. Vi målar tjocka, svarta, tydliga bokstäver för att ta plats, inte för att dekorera. Vi har hela tiden fått lära oss att inte ta plats och om vi alls syns ska vi le snällt.
Hon menar att det inte finns något att le åt.
– Det här handlar om en pågående massaker på kvinnor. Att budskapen är skrivna av just kvinnor gör det hela mer kraftfullt eftersom vi annars är förtryckta i det offentliga rummet.
Män är inte välkomna
Det är en uttryckligen könsseparatistisk aktivistgrupp, i alla fall den i Paris. Män som vill vara med får nobben.
– De får göra som de vill, och i andra grupper finns någon enstaka man. Men vi har bestämt att hålla dem utanför det här. För det första är en del av styrkan i vårt budskap just att vi identifierar oss som kvinnor. Det är vår kamp, det är vi som mördas. För det andra brukar män som deltar ha svårt att förstå den feministiska kampen – jag har tyvärr den erfarenheten – och vi har inte tid för pedagogik, vi är här för att agera, säger Marguerite Stern.
Hon säger att det ändå bara är ”typ två män” som visat intresse.
Stort genomslag
Budskapet har verkligen nått ut. Det finns inte en stor dagstidning i Frankrike som inte har skrivit om dem. Det görs tv-reportage och radiodokumentärer och flera utländska medier har varit här och rapporterat. I Frankrike har temat kvinnomord – fémenicide – plockats upp på agendan. Den senaste tiden har individuella mord hamnat på tidningars förstasidor i större utsträckning.
– Ja, det har haft ett stort genomslag även om politiker fortsätter att ignorera allvaret i vad som sker. Jag uppmuntrar feminister i Sverige att göra som vi, att kliva ur de sociala medierna och i stället ta plats i det offentliga rummet med fakta om vad som sker. Kvinnor mördas systematiskt på de mest vidriga sätt över hela världen. Jag vet inte de exakta siffrorna i Sverige men jag vet att inget land lyckats stoppa det här. Det handlar om riktiga kvinnor. Som Joanna, hon hade anmält sin man sju gånger utan att polisen gjorde sitt jobb. Han knivmördade henne sedan inför deras barn. Joanna är död men inte glömd. Vi gör det för Joanna och de andra.
”Oanständig premiärminister”
När Marguerite Stern talar om morden och kvinnorna vibrerar hennes röst av kraft. Hon artikulerar tydligt, spänner blicken i en som för att försäkra sig om att varenda stavelse har gått fram.
– Vi kräver medel, pengar, resurser. Vi vet precis vad som behöver göra för att sätta stopp för eller i de alla fall drastiskt minska kvinnomorden i Frankrike men för det behövs pengar. Och vi vill att polisen ska utbildas så att de följer de lagar som redan finns. Det händer att kvinnor kommer för att göra en anmälan men nekas, det är olagligt. Olagligt!
Hon fortsätter med att sammanfatta vart resurserna måste gå: till rättsväsendet, till polisen, till skyddsprogram och kvinnofridshärbärgen, till utbildning av barn och unga.
– Samtidigt har vi en premiärminister, Édouard Philippe, som är så oanständig att han påstår att det så kallade ”våldet i nära relation” sjunker. När sanningen är att fler kvinnor än någonsin mördas och hundratusentals misshandlas.
Marguerite Stern har inte tid att prata mer. Hon och de andra ska ut på staden och påminna folk om det systematiskt våldet mot kvinnor. Idag eller imorgon kommer ännu en man mörda en kvinna i Frankrike – om det fortsätter som förut.