Inför franska valet: “De kommer att göra allt för att rensa ut oss”
Bild: AP/TT (montage)
Dagens ETC
För invandrare och medborgare med dubbla nationaliteter är det franska parlamentsvalet på söndag den 30 juni och veckan efter den 7 juli en livsavgörande fråga.
Kommer högerextrema Nationell samling till makten väntar radikala förändringar som snabbt kan innebära personliga katastrofer för miljontals människor i Frankrike.
Hon skrattar men påpekar att det är ironin i det hela som får henne att göra det. Pensionerade administratören Nadija Belhadj, 67, boendes i Poissy utanför Paris är bördig från Algeriet och har två medborgarskap: franskt och algeriskt.
Inte ens mitt franska pass kan skydda mig, naturligtvis inte
– Tror du jag föddes igår? Jag ser ingen skillnad på gårdagen och morgondagen. Jean-Marie Le Pen var i Algeriet och torterade oss, här i Frankrike slängde de oss i floden. Det är samma sak nu. Marine Le Pen, Marion Le Pen och vad heter den där systern? Det är klart att de beundrar besten. Jag har lärt mig att aldrig lita på tryggheten. Inte ens mitt franska pass kan skydda mig, naturligtvis inte, säger hon.
Systern hon refererar till är 64-åriga Marie-Caroline Le Pen som kandiderar till parlamentet för valkretsen Sarthe för extremhögerpartiet Nationell samling.
"Besten" är pappa Jean-Marie Le Pen, förtydligar hon när jag frågar.
Opinionsmätningarna visar att Nationell samling tillsammans med den radikaliserade högern kan få någonstans mellan 30 och 35 procent av rösterna i den första valomgången på söndag. Partiet medgrundades av Marine och Marie-Caroline Le Pens pappa, Jean-Marie – som med trovärdiga vittnesuppgifter anklagas för att ha ägnat sig åt tortyr under självständighetskriget i Algeriet i slutet av 50-talet.
När Nadija Belhadj talar om att “de lastar oss i floden“ syftar hon på oktober 1961, då fransk polis öppnade eld mot algeriska demonstranter och mellan 70 och 400 personer kastades i floden Seine.
I dag har Marine klivit ned från partiets ordförandepost till förmån för det unga stjärnskottet Jordan Bardella, 28, som själv har sin bakgrund i en Parisförort samt är barn till invandrare från Italien. Duon förför gamla kärnväljare och den propra ynglingen lockar till sig såväl äldre, manliga konservativa som ungdomar, de senare via sociala medier som Tiktok och Instagram.
”Snuten är på oss”
18-åriga Nassim Layoud poserar tufft och ber mig fota honom. Han var jämnårig med Nahel som dödades av polis i en kontroll här i Nanterre utanför Paris förra sommaren. Nahel, precis som Nassim, skulle ha fyllt 18 och fått rösta för första gången i livet detta dramatiska valår. Nassim var inte vän med Nahel “men bekant”.
– Vi har gemensamma vänner. Så fort snuten ser oss är de på oss. De är livsfarliga. Det räcker att gå och handla typ, säger Nassim som tror att om något liknande händer i sommar så “blir det värre kaos än sist, alla är nervösa nu”.
Han ska rösta på Mélenchon, säger han, och syftar på ledaren för vänsterpartiet Det okuvade Frankrike, LFI. Partiet tillhör den färska alliansen av vänsterpartier som kallar sig den Nya Folkfronten och som enligt mätningarna kan komma på andra plats med runt 28 procent av rösterna. Koalitionen består av socialdemokratiska Socialistpartiet, de gröna EELV, franska kommunistpartiet PCF och så LFI – som dock inte riktigt släpper fram Jean-Luc Mélenchon eftersom han är kontroversiell i andra delar av vänstern – bland annat för att ha varit för Rysslands annektering av Krim-halvön då det begav sig (före den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022).
Nassim Layoud menar att Mélenchon är den enda som vill göra något mot polisvåld.
– Och han hatar inte araber och afrikaner, vilket alla andra verkar göra. Nationell samling är värst, de kommer att rensa ut oss, säger han.
Avdemonisering med namnbyte
I Nationell samlings program läggs störst fokus på migration – reguljär och irreguljär. Men lovar att ta bort alla tidsrestriktioner som förhindrar utvisning, till exempel. Men Bardella medger att även om han blir premiärminister efter parlamentsvalet i juli så kommer inte Nationell samlings främsta politiska mål kunna bli verklighet. Det målet? Nationell prioritet för allt välfärdsstaten erbjuder: sjukvård, bostäder, skolgång och så vidare.
– För att uppnå det behöver vi ha presidenten på vår sida, det krävs grundlagsändringar så det är ett långsiktigt projekt inför 2027, sade Jordan Bardella till tevekanalen CNews som ägs av mångmiljardären Vincent Bolloré som har ett uttalat mål att med sitt medieimperium stärka “den nationella högern”.
Inför presidentvalet 2027 satsar Marine Le Pen återigen på att bli president, med Jordan Bardella som premiärminister. Först då kan hennes pappas gamla devis ”Fransmännen först” bli verklighet – nu istället marknadsförd som “nationell prioritet”.
Allt med partiet re-brandas som en del av den “avdemonisering” – dédiabolisation– som pågått sedan Marine Le Pen tog över ordförandeskapet från sin far 2011. En viktig åtgärd i den processen var att byta namn på själva partiet – från Nationella fronten till Nationell samling.
Begränsar dubbla medborgare
Men redan nu, inför detta parlamentsval som kan innebära regeringsbildning och “cohabitation” – det vill säga ett slags sambostyre med president Emmanuel Macron som ämnar sitta kvar hela sin mandatperiod – finns skarpa åtgärder riktade mot ”problemen i förorterna”: Till exempel ska fall som det med den 17-årige Nahel som sköts till döds vid en poliskontroll förra sommaren, präglas av en ny lag för “självförsvarspresumtion” för polisens agerande.
Jordan Bardella och Marine Le Pen lovar också att begränsa personer med dubbla medborgarskap, som Nadija Belhadj och runt 19 miljoner fransmän, från att inneha “strategiska poster i samhället” – vad gäller bland annat armé, säkerhet och kärnkraft.
– Listan måste göras längre och konkretiseras allt eftersom, lovar Marine Le Pen i franska offentligt ägda radion, France Inter – som partiet för övrigt lovar att privatisera.
– Det är en fråga om lojalitet, sade Jordan Bardella till CNews.
Men i ett första steg är det ändå irreguljära invandrare de vill komma åt först. Bland annat genom att göra det tillräckligt brottsligt på straffskalan att vistas i Frankrike irreguljärt för att det ska vara skäl nog till utvisning.
”Verkar som jag blir utvisad”
Första gången jag talade med syriern Massoud Yealik var strax efter att jag tagit den här bilden på papperslösa migranter som demonstrerade för rättigheter – det är han som tittar mot kameran i en demonstration där irreguljära invandrare krävde uppehållstillstånd:
Om Jordan Bardella fick bestämma skulle en sådan demonstration vara omöjlig eftersom själva den irreguljära situationen skulle innebära ett grövre lagbrott.
Massoud Yealik har fortfarande inte fått något uppehållstillstånd.
– Jag arbetar heltid som sophämtare, jag hoppades få mina papper snart. Nu verkar det som att jag istället ska bli utvisad, säger han.
Han är övertygad om att “Macron kommer att släppa fram rasisterna i parlamentet”.
2023 var 446 000 personer inskrivna i det statliga sjukvårdssystemet AME som ger irreguljära invandrare rätt till grundläggande sjukvård. Den rätten lovar Jordan Bardella att ta bort så snart han får makten.
För mig är politiken idag en fråga om liv och död
Väldigt många av dessa har arbeten: de är överrepresenterade inom restaurang- och budbranscherna, de tömmer folks sopor och städar folks hem och arbetsplatser. I och med arbetsbristen i dessa sektorer har franska regeringen under Macron vid flera tillfällen massregulerat sådana arbetare, bland annat efter pandemin.
– Jag har gett allt för Frankrike, jag har jobbat hårt. För mig är politiken idag en fråga om liv och död. För Frankrike innebär det att de förlorar en person som arbetat och är beredd att fortsätta arbeta hårt för allas bästa, säger Masoud Yealik.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.