– Det är det franska gröna partiets sista kampanjevent. De har gjort en fantastisk rörelse, säger hon.
Som Dagens ETC har skrivit om tidigare har stödet för gröna partier i Europa ökat. I Tyskland ser det ut att ha stigit och närmare fördubblats till strax under 20 procent. Men runt hälften var dagarna före valet fortfarande osäkra på hur de ska rösta, enligt en tysk opinionsundersökning från ZDF. Ska Keller säger att både opinionsundersökningar och val den senaste tiden har pekat på en tydlig trend uppåt för flera av de gröna partierna. Även för Miljöpartiet i Sverige, som dock ser ut att sjunka markant från succévalet 2014.
– Jämfört med det nationella valresultatet kan man se en tydlig uppåtgående trend.
I nuläget ser den gröna gruppen ut att vinna närmare fyra nya platser i parlamentet, och även om gruppen fortfarande är liten i relation till andra grupper, den tredje minsta, säger Ska Keller att de gröna är och kommer att vara en stark ekologisk röst i parlamentet.
– Vi har begränsat med tid för att tackla klimatkrisen, men de goda nyheterna är att vi vet vad vi måste göra och att verktygen finns. Det enda som saknas är den politiska viljan och den politiska makten.
Vissa drabbas hårdare
Men vad kan en liten grupp i EU egentligen göra? Under 2019 har vi sett skolstrejker, blockader i centrala London och massiva demonstrationer för klimatet. Är EU rätt väg att gå eller behövs mer aktivism? Enligt Ska Keller måste klimatkrisen bekämpas på flera olika sätt och olika nivåer.
– Alla sätt är rätt, man kan göra något på lokal nivå, så väl som på nationell och regional nivå, men i EU är vi alla samlade och eftersom klimatet inte har några nationsgränser, inte heller miljön eller föroreningar, så måste vi jobba tillsammans. Vi är så mycket starkare när vi arbetar på europeisk nivå, säger hon, men betonar samtidigt att EU måste ta ett större socialt ansvar. Hon vill se tydligare bindande regler för sociala minimistandarder som högre lön och sjukförsäkringar för alla i alla länder i unionen.
– Vi måste alltid kombinera social rättvisa med klimaträttvisa, frågorna är absolut sammankopplade eftersom det är den fattigare delen av befolkningen som drabbast hårdast av klimatkrisen. Samtidigt har människor med låga inkomster också mycket lägre koldioxidutsläpp än de med högre inkomster.
Pris på koldioxid
För att fördela bördan mellan fattiga och rika mer jämlikt under omställningen föreslår den gröna gruppen ett pris på koldioxid på utsläpp som sedan betalas tillbaka till befolkningen.
– Någon som har en liten bil och en liten lägenhet och låga utsläpp kommer ha ett plus på sitt konto, medan någon med höga utsläpp kommer ha minus på kontot. Det är ett exempel på hur man kan ha en måttstock som kombinerar klimatomställning med den sociala frågan.
Men hur får man människor att faktiskt tro på politikers ord om klimaträttvisa?
– Genom väldigt konkreta förslag, som att betala tillbaka inkomsterna från koldioxidpriset till befolkningen, men också genom att visa att det är en ekologisk transiton som kommer att skapa nya jobb och en ny arbetsmarknad, säger hon.
Måste EU utmana fastslagna regler som budgetrestriktionerna för att ha råd med investeringarna?
– I dag spenderar EU 55 miljarder euro varje år på subventioner för fossilteknologi och fossil energi, som skadar vår gemensamma framtid. Om vi dra bort pengarna från dåliga investeringar och lägga dem på bra investeringar som förnyelsebar energi och forskning så har vi redan vunnit stort.
