Kaitlyn, 28, tar tag i sin krycka och försöker resa på sig när hon ser vår bil köra mot platsen intill en hårt trafikerad väg där hon satt sig för att få lite skugga.

– Jag trodde att ni var säkerhetsvakter. De brukar köra bort mig härifrån, förklarar hon.

Hamnade på sjukhus

Skugga är hårdvaluta i Phoenix. Hettan här kan bli dödlig på somrarna. Särskilt för den som inte har någonstans att bo. Förra sommaren dog 425 personer av hettan här, fler än i någon annan amerikansk stad. Omkring hälften av dem var hemlösa. Tusentals fler behövde vård på grund av hettan.

– Jag fick värmeslag två gånger förra sommaren, berättar Kaitlyn. Hon kliar på sina smala ben. ”Hemlös och diabetiker – vad som helst hjälper” har hon skrivit på en pappskylt.

– Jag svimmade på trottoaren och blev hämtad av en ambulans. Jag fick ligga med dropp ett tag på sjukhuset. En månad senare hände samma sak igen. Jag däckade på trottoaren och hamnade på sjukhus med extrem uttorkning.

Ibland kan hon svalka sig ett tag hos någon vän som har en lägenhet eller ett tillfälligt luftkonditionerat motellrum. Oftast får hon försöka hitta skugga utomhus så gott det går.

– Vi blir utsparkade hela tiden om vi försöker svalka oss på något ställe, även när vi försöker köpa något på en bensinmack. De tror att vi ska stjäla.

Kaitlyn meckar lite med en glaspipa. Hon använder fentanyl – en syntetisk och stark version av heroin – och den centralstimulerande drogen metamfetamin, ofta förkortat till meth.

– Jag blev hemlös på grund av drogerna. Jag förlorade vårdnaden av mina barn. Sedan åkte min man i fängelse och jag hamnade här. Drogerna hjälper inte heller i hettan, man blir väldigt uttorkad av meth. Det spelar ingen roll om man har vatten eller vad man har för kläder. Det går inte att leva här på somrarna, säger Kaitlyn.

Betongen gör hettan värre

Phoenix blir allt hetare. Den varma årstiden blir längre och antalet dagar med farligt höga temperaturer fler. Det beror dels på den ­globala upphettningen, dels på stadens ­snabba tillväxt. Låga skatter, lägre levnadsomkostnader än i granndelstaten Kalifornien och en växande elektronikindustri lockar inflyttare.

Den växande befolkningen – staden är nu USA:s femte största – har lett till mer infrastruktur av betong: vägar, bostäder, parkeringshus. Mycket betong som drar till sig värme och brist på nedkylande grönska leder till att hettan i staden blir ännu värre. 

De årliga dödsfallen till följd av hetta har mer än fördubblats sedan 2016. Under samma period har antalet hemlösa i staden blivit tre gånger så stort. Arizona är nu en av de delstater i USA som har störst problem med hemlöshet. Att staden blivit populär för inflyttare har fått hyror och bostadspriser att öka kraftigt, ­vräkningar likaså. Hettan, hemlösheten och USA:s opioidkris utgör en dödlig kombination. Miljontals amerikaner är beroende av starka smärtstillande och ångestdämpande preparat. Dessutom är metamfetamin billigare, mer lättillgängligt och starkare än någonsin.

Många av de hemlösa på gatorna i Phoenix har de för methrökare typiska såren i ansikte, på armar och på ben. Drogen gör det möjligt att hålla sig vaken och inte råka illa ut på natten. Människor som sökt skugga på busshållplatser famlar i små plastpåsar efter blå fentanylpiller. Dessa ger ifrån sig en skarp lukt när de hettas upp och röks. Båda drogerna ökar risken för att dö i värmen.

Pandemin blev för mycket

Från bilradion i Josh Rykers Chevrolet hörs kristen pop. 26-åringen åker runt i Phoenix på uppdrag av hjälporganisationen Phoenix Rescue Mission och delar ut vatten och hygien­artiklar till de hemlösa och försöker hjälpa dem att hitta en bostad.

– Det är många som kom hit från Kalifornien och andra granndelstater och hoppades på jobb, säger Josh Ryker.

– Sedan försämrades ekonomin, det blev kraftig inflation och allt blev dyrare. Det är många som inte klarat sig efter att de blev av med jobbet under covid, inte längre hade råd med sin bostad och blev hemlösa.

Josh stannar längs med vägen och delar ut vatten. En ung kille vinglar fram bredvid vägbanan med svett rinnande över ansiktet och torrt gräs i håret och på ryggen. Han tar tacksamt emot två flaskor vatten. En man i 60-årsåldern som spänt upp en liten presenning mellan sin cykel och en buske som skydd mot solen tackar däremot nej. Han har redan allt han behöver, förklarar han. Kläderna och cykeln ser rena ut.

– Han har blivit hemlös alldeles nyligen, säger Josh.

Staden vill rensa upp ”zonen”

Vid en bensinmack intill en stor vägkorsning frågar Josh en kvinna om hon har problem med att få tag på vatten.

– Ja, jag försökte hämta vatten på Burger King nyss, men de sa att jag måste köpa något, säger Crystal Martin som varit hemlös sedan hennes mamma sparkade ut henne för två år sedan.

I Arizona är det inte tillåtet för näringsidkare att neka någon som ber om vatten, förklarar Josh Ryker. Men i själva verket händer det hela tiden.

– Förra året dog 35 personer som jag känner, av överdoser och av överhettning, säger Crystal Martins vän Mitchell, en man i 40-årsåldern med djup solbränna och turkost nagellack. Själv har han vant sig vid hettan.

– Jag är kristen och tror på Gud så jag klarar mig. Mitt problem är att folk på gatan är avundsjuka på mig för att jag är snyggare och mer framgångsrik än de, säger Mitchell innan han och Crystal försvinner iväg över motorvägen.

Vi kör förbi platsen som kallas ”zonen”, fyra kvarter i staden bestående av smutsiga tält intill ett virrvarr av kundvagnar, klädhögar och presenningar.

– Det händer galna saker här ute. ­Häromveckan var det någon som brände ett foster på gatan. Det var någon som hade fått missfall och var hög, säger Josh Ryker. Staden försöker rensa upp ”zonen”, förklarar han.

– Det sätter ännu större press på härbärgen och tillfälliga boenden eftersom så många från zonen behöver bostad samtidigt.

Var fjärde över 55

Trots den massiva inflyttningen till Phoenix har tillgången på rimligt prissatta bostäder inte alls hängt med. Priset för ett genomsnittligt hus i Phoenix har nästan dubblerats de senaste sex åren. Samtidigt har staden haft den värsta inflationen i USA, mycket på grund av hus­priserna. 

En av fyra av stadens hemlösa är äldre än 55 år – den grupp som löper störst risk att dö av hettan. Många av dem tillbringar sommardagarna med att åka buss utan att kliva av, för att hålla sig svala. Intill ”zonen” ligger Justa Center, en samlingslokal för äldre hemlösa. Vid entrén står en skylt med texten ”låt inte värmen döda dig” och ett plakat med varningstecken för värmeslag: ”Huvudvärk och yrsel. Illamående och avsaknad av hunger. Svettningar och blek hy. Kramp i armar ben och mage. Snabb andning eller puls. Kroppstemperatur över 37,7 grader.”

Justa Center håller öppet under dygnets varmaste timmar. Ett tiotal män i pensionsåldern och någon enstaka kvinna sitter i den luftkonditionerade svalkan och småpratar. På tv:n i rummet flimrar en gammal Clark Gable-film. 

77-åriga Errol McQuesten bodde på soffan hemma hos en kvinnlig bekant fram tills nyligen. 

– Hon dog på juldagen. Jag fick träffa henne en sista gång, det är jag glad för, säger 77-åringen. Hennes son sålde huset och jag var tvungen att ge mig av med alla mina saker. Det har varit tufft, men en gång sa en doktor att jag inte skulle bli äldre än 50 på grund av mina hjärtproblem, så jag är glad att jag lever. 

Errol McQuesten verkar vara på gott humör och vill höra vad vi tycker om AI och vertikalt jordbruk, och berättar om några av de 70-talet jobb han haft i livet. Men värmen börjar bli ett problem. 

– Jag har hostat en hel del och haft lite svårigheter med andningen. Om jag sätter en kall handduk mot halsen känns det bättre. Sommaren har bara börjat. Vi får se hur det går.