I dag arrangeras en folkomröstning i ryska vallokaler för att ge stöd till reformen, som kommer innebära över 200 ändringar av grundlagen som formulerades i mars i år. Medborgarna har redan fått rösta digitalt i en vecka. Den mest iögonfallande förändringen är att president Vladimir Putins mandatbegränsningar nollställs. Egentligen är han tvungen att lämna presidentmakten 2024, men den nya konstitutionen kommer tillåta honom att bli omvald och behålla makten ända fram till 2036.
– Det främsta målet med den här kampanjen är att Putin ska kunna behålla presidentposten. Det förstår majoriteten i det ryska samhället, även människor som i åratal själva stöttat Putin, säger Sergey Davidis, en rysk advokat verksam vid människorättscentret Memorial i Moskva, till Dagens ETC.
Försöker dämpa kritik
När förslaget om konstitutionella förändringar först dök upp i mars i år så uttalade Putin sitt stöd till dem, genom att hänvisa till vad som är bäst för staten. Presidenten är den som garanterar säkerheten och en intern stabilitet, menade han. En ”evolutionär stabilitet”, tillade Putin – ”Ryssland har haft nog av revolutioner”. En sådan retorik är ett försök att dämpa den växande kritiken mot presidenten.
– Stödet till Putin har minskat under de senaste två åren, det visar alla opinionsundersökningar. Även långvariga anhängare har nu blivit missnöjda med den förvärrade ekonomiska situationen. Och det finns nya krav om demokrati, mänskliga rättigheter och politisk decentralisering, säger Sergey Davidis.
Den ryska staten har uppmanat folk att rösta ja till förändringarna. Likaså de regeringskontrollerade medierna. Det har rapporterats om påtryckningar på offentliganställda att rösta för reformen, och det har kommit rapporter om valfusk. Putin har också utnyttjat coronapandemin för att försvåra en oberoende översyn av folkomröstningen. Ledningen för den ryska valkommissionen, som är under påverkan av presidenten, hänvisade till coronavirusets spridning för att förespråka en initial digital folkomröstning – i Ryssland saknas det mekanismer för att observera sådana.
”Homofobisk diskriminering”
Men de 200 ändringarna av grundlagen kommer också resultera i mycket annat. Tanya Lokshina, Rysslandsutredare vid Human Rights Watch, berättar från Moskva att man förväntar sig ytterligare allvarliga konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i Ryssland.
– Exempelvis innebär en grundlagsändring att äktenskapet definieras som något mellan bara en man och en kvinna. Det bottnar i en homofobisk diskriminering som Kremlin legat bakom ända sedan en ”anti-gay propagandanlag” kom 2013.
En annan grundlagsändring betonar att regeringen måste upprätthålla ”traditionella värderingar”, vilket har skapat oro för att man måste räkna med ytterligare attacker mot kvinnors rättigheter. Ytterligare en grundlagsändring betonar statens plikt att utveckla de ryska barnens spirituella och moraliska utveckling, liksom att uppfostra dem i patriotism.
Vid ett flertal fall har grundlagsändringarna formulerats så att de först kan se positiva ut, som i fallet med ett förslag om att staten ska få mer makt att garantera ”onlinesäkerhet” för samhället och medborgarna.
– Men egentligen kommer det resultera i är att myndigheter ges utökade möjligheter till censur och till att stänga av Ryssland från delar av internet, säger Tanya Lokshina.
Auktoritär utveckling
I de två första kapitlen i den nuvarande ryska konstitutionen finns det också meningar om att internationella konventioner som Ryssland undertecknat väger över inhemsk lagstiftning. Men genom grundlagsreformen ska detta ändras, till att konventionerna inte kan följas om de strider mot den ryska konstitutionen.
Och så vidare. Hade Putin försökt genomdriva allt detta för 20 år sedan hade man sannolikt mötts av ett ordentligt motstånd, men Ryssland har i åratal sett en krypande auktoritär utveckling som effektivt öppnat upp för den här reformen. Myndigheterna har successivt hamnat under den exekutiva maktens kontroll. Den politiska oppositionen har tröttats ut och inte kunnat enats i en gemensam strategi nu när det väl gäller.
Men Tanya Lokshina säger att det också hör till saken, att vissa segment i det ryska samhället trots allt kommer rösta ja till reformen för att de fortsatt stödjer Putin.
– Flera av förslagen är populära bland många människor, som att man garanterar en minimilön som motsvarar levnadsomkostnaderna, man garanterar välfärdsförmåner och pensioner, rätten till vård.
Det är en offentlig infrastruktur som kraftigt försvagades under 1990-talet, innan Putin kom till makten, och som en hel del ryssar är tacksamma över att han kunnat stärka på nytt. Samtidigt är det viktigt att betona att Putin själv har skapat en situation där folk tvingas välja mellan honom och en stor osäkerhet. Tanya Lokshina säger att folk som stöttar Putin ofta förklarar detta, med att det inte finns några politiska alternativ till honom.
– Alternativet till honom är bara osäkerhet och otrygghet. Det är konsekvensen av att Putin under sina många år vid makten själv har utraderat den politiska konkurrensen. Valet står idag mellan honom och kaos – och kaos är mer skrämmande.