Turkiets beslut i torsdags om att inte längre hindra migranter som vill ta sig vidare till EU har på kort tid satt igång en mycket dramatisk utveckling längst ner i sydöstra Europa. Efter mindre än två dygn rapporterade FN-organet IOM att minst 13 000 migranter hade samlats vid Turkiets landgräns mot Grekland. Antalet fortsätter öka. Den grekiska regeringen vill inte släppa fram någon och har svarat med en förstärkt militarisering av gränsen. Nu förvärras den diplomatiska konflikten stadigt mellan Turkiet och Grekland.
1. Varför gör Turkiet så här?
Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan har länge hotat med att han ska ”öppna dörrarna till Europa” för alla migranter, som ett påtryckningsmedel mot EU. Nu säger Erdogan att Turkiet inte längre kan hantera flyktingströmmen från Syrien. Förvisso har klagomål hörts redan tidigare om att EU gör för lite beträffande det humanitära stödet, trots det flyktingavtal som Turkiet och EU haft sedan 2016. Men i grund och botten handlar det om att Erdogan ännu en gång använder migranterna som ett verktyg i sin utrikespolitik mot EU. Erdogan söker genom detta få uppbackning av EU och kanske även av Nato, i sina försök att motsätta sig den syriska Assadregimens offensiv i det syriska Idlibområdet.
2. Påverkar även inrikespolitiska faktorer i Turkiet utvecklingen?
I förra veckan dödades 34 turkiska soldater i Syrien i ett flyganfall av Assadregimen, vilket är den största enskilda turkiska förlusten i kriget. Erdogan har sannolikt letat efter en lämplig undanmanöver för att inte låta dessa dödsfall påverka hans väljarsiffror. Samtidigt finns det en risk för att det kan komma en ny flyktingvåg från det krigsdrabbade Idlib. I Turkiet har det vuxit fram en allt starkare främlingsfientlighet och opinion mot migranter och krigsflyktingar, som även Erdogan måste förhålla sig till. Det gör han nu genom att släppa fram folk mot Europa.
3. Ger Erdogan även fri lejd åt internflyktingar i Syrien som vill ta sig till Europa?
Nej, trots retorik om detta har Turkiet inte öppnat sin gräns mot Syrien och de utsatta internflyktingarna i Idlibområdet. Det är människor som redan befann sig i Turkiet som nu tagit sig till den grekiska gränsen. Turkiet hyser sedan tidigare 3,6 miljoner syrier och hundratusentals migranter från afrikanska länder, Mellanöstern och Centralasien.
4. Vad kan hända härnäst?
Erdogan ska möta Rysslands president Vladimir Putin i Moskva på torsdag för att diskutera de nya upptrappningarna i Syrien, där Turkiet anfallit ett flertal syriska regimmål som vedergällning för turkiska förluster. Eventuellt kan något nytt komma ur detta som kan påverka Erdogans agerande gentemot EU. Men den turkiska staten gör till synes ingenting för att nu hejda migranternas färd mot den grekiska gränsen, trots att man vet att alla dessa utsatta människor inte har någon fri lejd in i EU. Därmed är Turkiet högst medansvarigt för den växande humanitära kris som nu uppstår vid gränsen när vuxna, åldringar och barn måste tillbringa dagar och nätter i vinterkylan under bar himmel.
