– Om jag inte sög hans kuk hotade han med att förstöra min karriär och mig, sa Sofie Linde i det uppmärksammade talet där hon också pekade på att kvinnor fortfarande blir utsatta för sexism och får sämre betalt än män.
En vecka efter humorgalan gick sex journalister från danska TV2 ihop och startade ett stödbrev för Sofie Linde och uppmuntrade till att fler skulle våga berätta om sina upplevelser. Målet var att nå hundra underskrifter men snart var brevet underskrivet av 1 600 journalister.
”Blev väldigt frustrerade”
– När vi såg hur debatten utvecklades efter Sofie Lindes tal på humorgalan så var vi flera som blev väldigt frustrerade för att den främst handlade om problemet existerade eller inte, och vi menar att det här är ingenting att diskutera – det är redan ett faktum, och bestämde oss därför för att göra något, säger Christine Brink, en av initiativtagarna till det öppna brevet.
Hon tror att uppslutningen blev så stor för att man under första vågen av metoo fokuserade på fysiska övergrepp men att man den här rundan också inkluderar vardagssexismen som fler kan relatera till.
– För första gången kan man kanske flytta debatten till att titta på lösningar. Det har redan skett förändringar. Mediechefer har börjat göra utredningar och frågan är adresserad på ett helt nytt sätt, säger hon.
Första debatten fastnade
Enligt journalisten Anna von Sperling på tidningen Dagbladet Information så var den danska metoo-rörelsen under 2017 och 2018 en besvikelse.
– Under de första veckorna av metoo i Danmark begränsades rapporteringen till en man inom en institution, Peter Aalbæk Jensen, och sedan kom man aldrig vidare därifrån, säger hon.
Peter Aalbæk Jensen som fortfarande är vd på Lars von Triers produktionsbolag Zentropa, anklagades för sexuella trakasserier av nio kvinnor. Efter det låg fokus i medierna på vad som hände i USA och i Sverige och om etiska problem vid utpekande rapporteringar. Diskussioner om sexism i Danmark ebbade sakta ut.
– Därför är det så briljant att Sofie Linde valde det tillfälle och plattform som hon gjorde. Hon lyckades verkligen vända på allt genom att befinna sig på en annorlunda scen och att det kommer just från henne, som är en av Danmarks mest populära programledare. Hon använde sitt kulturella kapital till max, säger Anna von Sperling.
Viktigt att börja hos medierna
Att Sofie Linde inte heller namngav personen som ville utnyttja henne tror Anna Von Sperling är centralt för att metoo den här gången ska kunna gå framåt i Danmark.
– Det har hon fått en del kritik för, vissa menar att när man inte pekar ut en person är det enklare att misstänka alla killar, men jag tror snarare att det sätter fingret på de strukturella problemen, säger hon.
Anna Von Sperling tror också att det är viktigt att upproret kommer ifrån journalisterna på TV2.
– Om det skulle komma från en mindre tidning eller aktivister skulle folk lättare kunna isolera händelsen men nu handlar det om mainstream. Det är viktigt att det kommer fram i just medierna som då kan öppna upp för att prata om problemen i andra delar av samhället.
Den misslyckade rörelsen 2018 kan samtidigt ha gett de danska journalisterna en del fördelar, menar von Sperling.
– Vi hade många diskussioner för om och hur vi skulle skriva om sådana fall och jag tror att det mognat oss för att hantera det nu. Revolutioner händer inte över en natt när man tittar tillbaka, säger hon.
TV2 tar åt sig av kritiken
Danska TV2 gick tidigt ut med att man inte har någon sexistisk kultur på arbetsplatsen. Men när kritiken och vittnesmålen strax vällde in från journalister har kanalen dock ändrat sig.
– Jag tror inte att man kan säga att det inte existerar vid den här tidpunkten. Jag har arbetat som journalist i nästan 30 år, och vi har verkligen kommit långt, men diskussionerna som kommit upp de senaste veckorna visar att vi inte kommit långt nog, säger Ulla Pors, event- och utvecklingschef på TV2.
TV2 har den senaste veckan haft ett flertal möten med hela redaktionen, cheferna och i mindre grupper för att diskutera hur man ska arbeta mot en sexistisk kultur på arbetsplatsen.
– Vi är väl medvetna om att vi måste göra förändringar i vår arbetskultur och förbereda för hur vi kan gå vidare med det, säger Ulla Pors.
Kommunicerade inte på rätt sätt
TV2 gick efter stödbrevet ut med en policy där kvinnor som skrivit under uppropet måste berätta att man har gjort det om man ska rapportera om händelsen. Kritiker har påtalat att policyn kan ses som ett straff för kvinnor som vågat säga ifrån.
– Det hela uppfattades på ett sätt som det inte var menat. Det är inte en policy för att kvinnor inte ska få tala om ämnet, utan ett sätt att vara öppna för att skydda både företaget och kvinnorna som skrivit på brevet. Men vi kommunicerade det inte på rätt sätt och gjorde det troligtvis på ett för definitivt sätt, menar Ulla Pors.
Trots kritiken under de senaste veckorna är Ulla Pors optimistisk.
– Det är bra att en hel generation trycker på den här frågan. Det kan bli svårt men jag tror vi kommer att hamna på en bättre plats, säger hon.