“Kaffe med vatten utan salt, kaffe med sötvatten”. En försäljare i ett gathörn i Uruguays huvudstad Montevideo, citerad i tidningen Brecha, avslöjar Uruguays prekära situation. I och kring Montevideo, där mer än hälften av landets befolkning bor, är det den värsta vattenkrisen någonsin.
Efter tre onormalt torra år har nivåerna i de dammar som försörjer storstadsområdet fallit till aldrig tidigare skådade nivåer. I maj började Vattenmyndigheten komplettera sin normala vattenförsörjning med intag från La Plata-bukten – men det är bräckvatten. Det ställer till problem i en mängd sammanhang där kranvatten normalt används. Som att element i vattenkokare och varmvattenberedare förstörs av saltavlagringar från det allt sämre kranvattnet, och måste kastas efter bara veckor. I början av juli var reserverna nere på två procent av sin normala kapacitet och det såg ut som att Montevideo skulle bli den första storstaden i världen att nå den så kallade ”dag noll” i en vattenkris – när dammarna helt enkelt är tomma.
I mitten av juli kom ett par kraftiga regn som, i varje fall för tillfället, gjorde situationen mindre akut. Men det kommer ta tid innan den normaliseras. Under tiden visar enkäter att 94 procent av befolkningen nu regelbundet köper vatten på flaska eller dunk, tidigare var det mindre än en tredjedel. Bara hälften använder kranvattnet till matlagning. Priserna på vattendunkar hade hunnit nästan fördubblas innan regeringen gick in med tillfälliga subventioner. Landets miljöminister, Robert Bouvier, förklarade att kranvattnet inte längre kunde klassas som ”dricksvatten, men det förblir fullt drick- och användbart”.
Uruguay ligger inte i en torr del av världen. Bara tvärs över La Plata-floden ligger exempelvis ett område som kallas ”den fuktiga slätten”. Flera samverkande orsaker ligger bakom att landet ändå hamnat i denna situation.
För det första har landet använt mycket av sina vattenresurser till industri- och jordbruksprojekt. De två enorma pappersbruken i Fray Bentos kräver exempelvis vatten motsvarande vad 45 miljoner människor konsumerar.
Den andra orsaken handlar hur regeringen har mött den tilltagande vattenkrisen. Uruguay folkomröstade 2005 om ett grundlagstillägg som förbjuder vattenprivatisering. Trots det utnämnde högerregeringen under Lacalle Pou en avsaltningsanläggning vid La Platabukten- i partnerskap med ett privat företag- till sitt huvudprojekt för att klara framtidens vattenförsörjning. Det möttes av strejker och juridiska ifrågasättanden som paralyserat projektet under flera år. Övriga förberedelser för att möta den ökande efterfrågan har varit eftersatta.
Den sista faktorn är klimatförändringen. Sedan 2020 har regionen haft tre onormalt starka La Niña-år (det omvända fenomenet mot El Niño) som gett långa perioder av torka. Franco Texerio de Mella, ordförande i Hydrologiska föreningen, förklarar att ”detta var ingen olycklig tillfällighet. Problemen med vattenförsörjningen har ökat sedan något årtionde tillbaka, och kommer fortsätta i framtiden”.
