Men vad var det som bidrog till detta valresultat? Statsvetaren Steffen Kailitz, forskningsassistent vid Hannah Arendt-institutet för totalitarismforskning, talade med Dagens ETC om orsakerna till detta väljarbeteende.
Vad har lett till högervridningen i Tyskland?
– Högerförskjutningen skedde inte bara i samband med delstatsvalen i Thüringen och Sachsen. AfD i Sachsen var redan det starkaste partiet i de senaste fyra nationella valen – i förbundsdagen och i EU-valet. Det har skett en förskjutning åt höger sedan 2013, inte en enskild förskjutning åt höger den förrförra helgen.
AfD har vunnit styrka i hela Tyskland. Men partiets styrka i öst är riktigt anmärkningsvärd.
– I Thüringen är AfD det överlägset starkaste partiet med 32,8 procent. Det handlar inte bara om ett högerpopulistiskt parti, utan också om ett högerextremt parti som kategoriseras som ett sådant av författningsskyddet i Sachsen och Thüringen och även av samhällsvetenskaperna. Det är en nyhet att ett parti med en tydlig högerextremistisk inriktning är det starkaste partiet i en förbundsstat.
Varför är detta särskilt fallet i förbundsstater som tidigare tillhörde DDR?
– Trots att den tyska återföreningen ägde rum för mer än tre decennier sedan är östtyskarna fortfarande underrepresenterade i näringslivets och samhällsorganisationernas toppskikt och framför allt i medierna. Detta uppfattas negativt av människor i de östra delstaterna. Många känner sig som andra klassens medborgare.
Finns det andra skäl som bidrar till AfD:s övergripande styrka i Tyskland?
– Generellt sett finns det en stark klyfta mellan stad och landsbygd i Tyskland, vilket återspeglas i valresultatet. Högerpopulistiska och högerextrema partier är starkare på landsbygden. Fler män röstar på dem. Och särskilt i de östra delstaterna finns det en stark utflyttning. På landsbygden är utflyttningen av kvinnor dessutom högre än utflyttningen av män.
Den viktigaste katalysatorn för AfD:s övergripande framgångar var ankomsten av många flyktingar 2015, som uppfattades som en kris. Frågan om migration har varit aktuell sedan dess och har blivit mer relevant för väljarna igen under de senaste månaderna – till exempel på grund av attackerna i Mannheim och Solingen.
– AfD kritiserar framför allt den muslimska invandringen. Detta är något som inte bara befolkningen i Östtyskland uppskattar. Men även här befinner sig de delstater som var en del av DDR i en speciell situation. I DDR hade vi en ganska homogen etnisk befolkning. Västtyskland hade å andra sidan sedan 1950-talet rekryterat många så kallade gästarbetare, till exempel från Turkiet. Många av dem var inte gäster. De stannade kvar och blev en del av samhället. Som ett resultat av detta är väst mer vant vid migration än öst.
Många unga väljare röstade på AfD i EU-valet och i delstatsvalen. Hur förklarar du det?
– Det här är ett nytt fenomen. Under lång tid var medelålders män AfD:s starkaste väljargrupp. DDR-socialiseringen spelar mindre roll för yngre väljare. Om de är födda efter 1990 har de inte själva upplevt Tysklands omvandlingsfas. Människor i Östtyskland är dock fortfarande statistiskt sett fattigare. De ärver till exempel mindre. Detta ger vissa människor en känsla av att de behandlas orättvist, vilket tar sig uttryck i missnöje med den nuvarande regeringen.
Vad skulle AfD hypotetiskt kunna göra om de kom till makten?
– Hypotetiskt sett, om AfD skulle få makten på egen hand, skulle det kunna genomföra en politik som följer starka högerextrema ideologier, särskilt om en person som Björn Höcke skulle leda den federala regeringen. Det skulle till exempel kunna handla om att upprätta deportationsläger och en drastisk åtstramning av migrationspolitiken. Det skulle vara tänkbart att gränserna skulle stängas nästan helt och att ett mycket rigoröst urvalsförfarande för invandrare skulle införas. I centrum för en sådan politik skulle stå ett hårt avvisande av personer med muslimsk migrationsbakgrund, vilket skulle kunna leda till diskriminering och massiva påtryckningar att emigrera.
Vilka åsikter har Thüringens AfD-ledare Björn Höcke?
– Höcke företräder öppet de ståndpunkter i migrationsfrågan som det förbjudna NPD har. Andra i partiet är mer reserverade.
Sahra Wagenknecht-alliansen fick 15,8 procent i Thüringen och 11,8 procent i Sachsen. Varför är BSW så intressant för väljare i öst och vart är partiet på väg?
– BSW representerar inte en extrem högerposition, men har en restriktiv hållning till invandring. Partiet, som grundades i september 2023, vill också hålla Tyskland utanför väpnade konflikter och krig. Detta är överlappningen med AfD. Sahra Wagenknechts parti, som tidigare tillhörde Vänsterpartiet, kombinerar dock detta med mycket långtgående vänsterståndpunkter när det gäller social och ekonomisk politik.
Överlappningen gäller inställningen till kriget i Ukraina och invandringen.
– Ja, både BWS och AfD vill begränsa stödet till Ukraina.
Hur kommer det att gå i det kommande delstatsvalet i Brandenburg den 22 september?
– Resultatet av delstatsvalet i Brandenburg kommer att likna det i Thüringen för AfD, men det stämmer inte för delstatsvalen som kommer sedan. Detta beror på skillnaden mellan öst och väst. AfD kan uppnå dessa resultat i vissa delstater, men inte alls i alla.
