I förra veckan återvände kriget till Gaza. Över en blodig natt dödades över 350 personer, och sedan dess har attackerna fortsatt. Under helgen attackerades Nassersjukhuset i Khan Yunis. Innan solen hann gå upp under måndagsmorgonen hade minst 16 personer dödats. Totalt har över 50 000 människor dödats i Gaza.
– Vi visste redan från början att det skulle vara jättesvårt att gå från fas ett till fas två. Det är mycket svårare frågor att lösa i fas två av vapenvilan. Israel vill ha bort Hamas helt från Gaza, och Hamas vill såklart vara kvar. Så det var väntat. Vi fick också indikationer när Israel kom med förslag om att förlänga den första fasen, något Hamas inte gick med på, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap och expert på israelisk inrikespolitik.
Men det är Israel som har frångått det ursprungliga avtalet?
– Ja, det är det, säger Isabell Schierenbeck.
Vapenvilan mellan Hamas och Israel trädde i kraft på morgonen den 19 januari. Överenskommelsen var uppbyggd i tre olika faser, med ett varaktigt slut på kriget som mål. Fas två skulle ha inletts den 1 mars, och innebar bland annat ett fullständigt tillbakadragande av israeliska trupper från Gaza. Israel ville sedan förlänga fas ett, något Hamas sagt nej till.
Sprickor i regeringen
Istället för att förbereda sig på att lämna Gaza, sa Israels försvarsminister Israel Katz under fredagen att man kommer att ockupera delar av Gaza permanent om inte Hamas lämnar tillbaka gisslan, rapporterar Jerusalem Post. Ju längre tiden går innan gisslan överlämnas, desto mer mark kommer ockuperas, hotade försvarsministern vidare.
Men att kriget återupptagits har inte bara med Hamas eller gisslan att göra. Regeringen riskerade att spricka om Netanyahu valde att gå vidare med fas två.
– Det hotet hängde hela tiden över honom, och därför valde han bland annat att föreslå en förlängning av fas ett, säger Isabell Schierenbeck.
Den högerextrema ministern Bezalel Smotrich hotade med att lämna regeringen om fas två inleddes.
– Smotrich hade sagt att han skulle lämna regeringen om kriget inte återupptogs efter fas ett, med hänvisning till att han vill att man ska uppnå målen man satt upp för kriget, bland annat att få hem gisslan och slå ut Hamas ledarskap och se till att de inte kan fortsätta styra Gaza. Samtidigt vill han och hans parti också återockupera delar eller hela Gaza.
Redan i samband med att vapenvilan inleddes lämnade en annan högerextrem minister, Ben Gvir, regeringen i protest. Utan både Smotrich och Ben Gvir saknar Netanyahus regering tillräckligt många mandat för att fortsätta styra.
– Då hade det blivit nyval, konstaterar Isabell Schierenbeck.
Och i så fall skulle den nuvarande regeringskoalitionen inte bli återvald, baserat på de opinionsundersökningar som gjorts.
– Hur det skulle gå för Netanyahu och Likud är svårare att veta, men den nuvarande koalitionsregeringen hade inte kunnat sitta kvar. Med stor sannolikhet hade han inte fått behålla makten.
Väldigt nöjd högerextremist
En majoritet befolkningen stöttar inte beslutet om att fortsätta kriget, i alla fall inte innan hela gisslan återlämnats.
– En stor majoritet av israelerna, även de som röstar på koalitionsregeringen, är missnöjda med att kriget fortsätter. 70-80 procent vill se en förlängning av vapenvilan för att få loss fler gisslan. Förutom alla som inte röstar på Netanyahu så finns det de som röstar på honom men som ändå är missnöjda med det här beslutet, säger Isabell Schierenbeck.
Å andra sidan finns det också de som är ”väldigt nöjda” just nu:
– Ben Gvir har gått tillbaka till regeringen och kommer med stor sannolikhet att bli minister för nationell säkerhet igen.
Detta trots att högsta domstolen och riksåklagaren uttryckligen har sagt att han inte är lämplig för uppdraget. Under de regeringskritiska protesterna månaderna före krigsutbrottet den 7 oktober 2023 petade Ben Gvir polischefen i Tel Aviv.
Sedan krigsutbrottet har han dessutom fortsatt att handplocka lojala kandidater.
– Ben Gvir har också lagt sig i i samband med demonstrationer och uttalat sig på ett sätt som en minister inte ska göra. Det är inte ministerstyre, utan poliskåren och polischefen som ska sköta sådana frågor, säger Isabell Schierenbeck.
Regeringen vill ha krig
I nuläget ser det inte ut som att kriget i Gaza är på väg att få ett avslut i närtid. Regeringens krigsvilja är intakt. Mycket beror även på hur omvärlden väljer att agera. En viktig spelare är Donald Trump, som inför att han svors in som president var mycket nöjd med vapenvilan.
Nu är det desto otydligare vad Trump vill, menar Isabell Schierenbeck.
– Trump har tidigare sagt att han vill se ett slut på kriget. Här handlar det dels om hur amerikanerna agerar, och dels om hur staterna som medlat, som Qatar och Egypten, och andra regionala maktspelare agerar.
Parallellt med kriget fortsätter det inrikespolitiska spelet. Netanyahu står anklagad för flera allvarliga brott, inklusive korruption. Utredningarna pågår, men har skjutits upp på grund av kriget. Netanyahu har också kritiserats för att ha misslyckats med att förhindra Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, bland annat av underrättelsetjänsten Shin Bet och dess chef Ronen Bar.
I flera månader har Netanyahu svarat med att kritisera Ronen Bar och säga att han saknar förtroende för Shin Bet-chefen. I förra veckan kom beskedet om att Ronen Bar avskedas, något som sedan stoppades tillfälligt av högsta domstolen.
Netanyahu nöjer sig dock inte med att försöka bli av med Ronen Bar.
– Det ser ut som att han också kommer att försöka avskeda riksåklagaren, säger Isabell Schirenbeck.
Under söndagen röstade regeringen för att också avskeda Gali Baharav-Miara, landets riksåklagare. Båda två har öppet kritiserat Netanyahu och hans regering. I båda fallen motiveras det med bristande förtroende. Processen för att bli av med riksåklagaren kommer dock bli långdragen.
Krig och demokrati
Inrikespolitiken och Gazakriget hänger delvis ihop, även om det är svårt att säga exakt hur mycket.
– Det gynnar Netanyahu att ha ett pågående krig i Gaza samtidigt som han försöker göra sig av med de sista personerna som står i hans väg, för att nedmontera de viktigaste demokratiska institutionerna och för att kunna sitta kvar vid makten.
Det är mycket som är oklart just nu. Både gällande Gazas framtid och Israel som demokratisk stat. I Israel pågår just nu mycket mobilisering inom civilsamhället via olika grupper och initiativ, berättar Isabell Schierenbeck.
Många kritiserar både nedmonteringen av demokratin och det fortsatta kriget, som förhindrar möjligheterna att få hem gisslan. Men frågan är hur mycket mer det israeliska civilsamhället mäktar med, enligt Isabell Schierenbeck.
– Det här är ett av de absolut allvarligaste lägena för den israeliska demokratin någonsin.
