Biden uppmanade guvernörer runt om i USA att följa hans exempel, en majoritet av landets ­marijuana-domar har ­nämligen utdelats i ­delstaternas ­domstolar. Men på många håll ligger guvernörerna redan ­steget före Biden och har ­raderat domar i takt med lokal legalisering av marijuana. I ­andra delstater, främst republikanska, är det politiska intresset för frågan ljumt. På en del ställen finns viljan men byråkratiska hinder sätter käppar i hjulet.

Tusentals i fängelse

Biden meddelade också att han gett hälsodepartementet och justitieminister Merrick Garland i uppdrag att utreda klassificeringen av cannabis, växten som ­marijuana utvinns ur. I dag är cannabis, till­sammans med bland annat heroin och LSD, en så kallad “schedule 1”-drog vilket påverkar straffutdömningen men även möjligheterna att forska på drogens eventuella hälsofrämjande effekter. Till exempel fentanyl, metamfetamin och opiatläkemedel som Oxycontin har en lägre klassning.

I USA är medicinsk ­marijuana redan lagligt i 37 delstater och 19 delstater tillåter dessutom vuxna att använda drogen i rekreationssyfte. De senaste åren har även CBD – en cannabissubstans som inte gör användaren hög men som kan vara smärtlindrande och avslappnande – börjat säljas öppet i många delstater. Cannabis är i dag en intäktskälla för både privatpersoner, skattekontor och börsnoterade bolag. Samtidigt sitter tusentals i fängelse eller lever med en ständig skugga hängande över sig för att ha använt eller sålt samma vara. Det finns ett stort statistiskt underlag som visar att vita och svarta amerikaner använder marijuana i liknande omfattning, men att betydligt fler svarta gripits och dömts för innehav.

Stöd för benådningar

Bidens benådningar är därför populära, flera undersökningar visar att de stöds av två tredjedelar av väljarna. Mest positiva är demokratiska väljare men även bland oberoende och republikaner är stödet över 50 procent.

Även om långt ifrån alla amerikaner stödjer en legalisering så är tiden förbi för varningsfilmer där ett bloss på en joint leder till galenskap, kriminalitet och armod. De flesta som pratar cannabis i USA i dag vill visa sig vuxna och sansade. Namn på grupperna innehåller gärna ord som sensible, common sense, responsible – oavsett om man är för eller emot legalisering.

Att presidentens utspel kom en månad före mellanårsvalet, där Demokraterna behöver aktivera väljare, är knappast en slump. Bidens benådningar ses som ett första steg i den mer omfattande cannabisreform som utlovats de senaste åren. Frågan är viktig inte minst för unga väljare. Demokraterna går i bräschen för ­legalisering och amnesti för dömda, men även en del­ republikaner anser att det är rätt väg att gå. En stor majoritet av väljarna vill i dag ­legalisera cannabis, ­inklusive runt hälften av ­republikanerna. Redan i dag bor 44 procent av USA:s ­befolkning i delstater där cannabis är tillåtet.

Bidens utspel fick också ­aktiekursen i många cannabis­företag att rusa uppåt, exempel­vis Tilray brands med 22 procent och Canopy growth med 31 procent. ­Skatteintäkterna för försäljning av laglig ­cannabis uppgick 2021 till drygt 41 ­miljarder kronor.

”Förbud mot cannabis har inte gjort samhället tryggare”

Leili Fatehi arbetar för Minnesotans for responsible marijuana regulation som bygger gräsrotsengagemang bland Minnesotas invånare och jobbar för en lagstiftning som kan bli en av landets mest progressiva.

Vad säger du om Bidens benådningar?

– Ett viktigt första steg från den federala regeringen. Men guvernörer behöver också agera. När cannabis blir lagligt för vuxna att använda bör de som tidigare dömts för den typen av brott automatiskt få sina domar raderade ur registret. Domstolarna måste också se över hur man ska hantera personer med mer komplicerade brottsregister.

Stöds av 50 procent

Tidigare domar diskvalificerar människor från att jobba i den framväxande lagliga cannabisindustrin, påminner Fatehi.

– Det är väldigt viktigt för oss att individer och grupper som har drabbats hårt av förbudet nu får dra fördel av vinsterna från en legal marknad.

I Minnesota har det demokratiskt styrda representanthuset röstat för ett lagförslag om legalisering, men den republikanskt styrda senaten har stoppat det.

– Men bland väljare är det inte en fråga som folk är särskilt oense om. Legalisering stöds av över 50 procent, oavsett partitillhörighet.

Varför är allt fler amerikaner för legalisering?

– Allt fler inser att “the war on drugs” har varit ett totalt misslyckande, förbud mot cannabis har inte gjort samhället tryggare, inte stoppat folk från att använda cannabis eller ­förbättrat folkhälsan. Allt kriget gjort är att låsa in oproportionerligt många icke-vita samt placerat en produkt som objektivt är säkrare än alkohol och nikotin i en svart marknad-miljö. Jag tror också att fler ser hur lagstiftningen fungerar i delstater som legaliserat. Nu ser vi också många fler äldre som använder det för smärtlindring och det är säkrare en säkrare substans än många andra.

Marijuana är i dag ofta betydligt starkare än för ett par decennier sedan. Är det ett problem?

– Det behövs ordentlig konsumentupplysning, de som säljer produkterna måste se till att konsumenter kan konsumera ansvarsfullt. Men även om cannabis är starkare så kan du inte överdosera. Är produkten starkare än förväntat – allt som händer är att du har en otrevlig eftermiddag. Du kommer inte att dö eller drabbas av allvarliga hälsoeffekter.

Motståndare till legalisering pekar på forskning som kopplar cannabis till psykos.

– Enligt min uppfattning stödjer inte forskningen att det finns ett betydande samband mellan psykos och vuxnas ansvarsfulla nyttjande. Hos unga vars hjärnor fortfarande utvecklas finns fler skäl för oro. Därför vill vi säkerställa att ingen under 21 konsumerar produkterna, detsamma för dem som har medicinska tillstånd som gör dem predisponerade för den typen av tillstånd. Som med allt annat bör man rådgöra med sin läkare.

Kommer inte en legalisering ändå att göra marijuana mer tillgängligt för alla, inklusive ungdomar?

– Det kan inte bli mer ­lättillgängligt för ungdomar än det redan är. För den som inte har åldern inne är det lättare att få tag på cannabis på svarta marknaden än att köpa alkohol. Langare kollar inte leg, de har ingen licens de kan förlora. Övriga landet visar att bruk bland minderåriga inte ökat vid legalisering. Om du ­krymper den svarta marknaden och säljer produkterna inom ett välreglerat system så blir det svårare för unga att få tag på.

Licenser till mindre företag

Att Minnesota tagit tid på sig att legalisera kan ha vissa fördelar, anser hon.

– Vi har redan en del hantverksmässiga företag som jobbar med dagens tillåtna cannabisprodukter utvunna ur hampa. De har ett försprång och mer kapital att använda när allt legaliseras.

Om delstaten legaliserar bör licenser under en period enbart gå till mindre ­Minnesotaföretag, säger Fatehi.

– De bör få etablera sig ordentligt innan större företag som jobbar i flera delstater släpps in i Minnesota. Vi vill också se program som hjälper småföretag att hitta rätt finansiering och nödvändigt kapital. Vi ser hur stora bolag, tobaksbolag, köper in sig i cannabisföretag. Och vi vet hur de betett sig tidigare. De lyckas göra det eftersom verksamheten är dyr att driva och kräver utrustning och infrastruktur.

Företag vill sälja mycket och hitta nya kundsegment. Hur kan man se till att inte fel personer använder stora mängder cannabis, som unga människor?

– Det är en viktig balansakt. Lagar och regler ska skydda allmänheten och se till att barn inte får tillgång. Vi vill att de som använder cannabis, använder det ansvarsfullt. Samtidigt vill vi inte reglera den lagliga marknaden så hårt att folk fortsätter handla på den svarta marknaden.

”Vinnarna på legalisering är Wall Street och Big Pharma”

Judson Bemis arbetar i Minne­sotas lokalavdelning för SAM, Smart approaches to marijuana som anser att inte anser att cannabis inte ska säljas i vinstsyfte.

Hur vill ni utforma cannabislagstiftningen?

– Vi är för avkriminalisering av mindre innehav men anser att det behövs inte bara morötter utan även piska. När någon blivit tagen med cannabis inte bara en eller två gånger utan en tredje gång, då behövs någon typ av progressiv bestraffning. Annars blir det som i Oregon, en enda röra. Ingen behandling, inga straff, ingen kontroll.

Legaliserade ”edibles”

Minnesota befinner sig i ett unikt läge då delstatskongressen i somras röstade för att tillåta ät- och drickbara hampaprodukter innehållande en låg halt av THC, den psykoaktiva substans som finns i marijuana. Viss förvirring rådde bland ledamöterna om vad man egentligen röstade om, och några regleringar har ännu inte kommit på plats.

– Legalisering av “edibles” smögs in i ett 400 sidor långt dokument med sjukvårdslagstiftning. Helt utan några riktlinjer om skatter, om reklam, om var det kan säljas och av vem. Det är en enda röra, säger Judson Bemis.

För Judson Bemis finns det inga tvivel om att cannabisbruk för med sig risker och att dessa är väldokumenterade.

– Det finns en hel del forskning nu om effekterna av cannabis med hög THC-halt – direkta samband till ökad risk för beroende och psykos. Det finns också långtidsstudier från bland annat Nya Zeeland och som tittar på effekter av 20 års regelbundet användande vad gäller IQ, motivation och annat. Vi har mycket kvar att lära innan vi kastar oss in i kommersialisering av cannabis.

Har inte förespråkarna för legalisering de här studierna?

– Större delen av rörelsen finansieras av Big Tobacco, Big Pharma och Wall Street. Därifrån kommer pengarna. Forskning betald av industrin är inte riktig forskning. I USA fick vi problem med opioider, varför upprepa samma sak nu?

Vilka är vinnarna på en legalisering?

– Big Marijuana, Big Tobacco, Big Pharma. Alltså storföretagen.

Vanligare än i Sverige

Att röka marijuana är betydligt vanligare i USA än i Sverige och något många av dagens politiker också har erfarenhet av.

– Men det är inte samma gräs i dag som för 20 år sedan. I dag är halten THC mycket högre. Vi pratar inte om det som växte vid sidan av motorvägen utan om en genetiskt modifierad drog.

De som vill legalisera pratar om att en reglerad marknad med konsumentupplysning skapar tryggare användning.

– Det har än så länge inte skett i någon av de delstater som legaliserat marijuana. Den svarta marknaden tillhandahåller större delen av produkterna och den svarta marknaden har ingen kontroll. Så konsumenter får inget skydd. Den typ av kontroll som folk tänker sig ska finnas, finns inte. I Kalifornien har produkter dragits tillbaka på grund av de bekämpningsmedel som använts.

Förespråkare av legalisering pratar också om att skapa en rättvis bransch där de som tidigare hamnat i fängelse för användande eller försäljning nu ska kunna vara en del av den framväxande lagliga industrin.

– Färre än tio procent av dagens cannabisbolag ägs av minoriteter. Även om minoriteter tar sig in i branschen så behöver de kapital. Kapitalet kommer från Wall Street.

Hur skulle du säga att legalisering av marijuana påverkar bruk av andra droger?

– Jag driver en drog- och alkoholrehabilitering online för tonåringar och familjer. Jag pratar varje dag med föräldrar vars barn gått från att vara med i skolans idrottslag till att sitta på sitt rum och röka marijuana. Är marijuana en inkörsport till andra droger? Jag vet inte, det beror nog på individen. Men det är i varje fall en betydligt starkare drog än för 20 år sedan och vi behöver vara försiktiga.

Legalisering ofta oklar

Enligt Judson Bemis visar SAM:s undersökningar att familjer i Colorado and California, delstater som legaliserat, skulle vilja ta ett steg tillbaka. Dessutom, menar Bemis, är det ofta oklart vad legalisering faktiskt innebär.

– Legalisering betyder olika saker för olika människor. Bara en tredjedel av befolkningen i USA ansåg i vår undersökning att marijuana ska kommersialiseras.