De sistnämnda båda länderna har högerpopulistiska ledare – Donald Trump och Jair Bolsonaro – som under pandemin förnekat att viruset är ett problem och varit långsamma med åtgärder. Samma saker har även Mexikos vänsterpresident Andrés Manuel López Obrador, eller ”Amlo” som han kallas, kritiserats för.
Liksom Trump och Bolsonaro har López Obrador tonat ner riskerna med pandemin och uppmuntrade i mitten av mars sina landsmän att leva som vanligt, äta på restauranger och hålla ekonomin flytande. Han väntade också in i det sista med att stoppa evenemang med många deltagare, och fortsatte själv hålla stora kampanjliknande möten där han skakade hand och kramade sina anhängare, mitt under virusutbrottet.
Kräver epidemiologens avgång
López Obrador hävdade i april att Mexiko har viruset under kontroll. Större delen av den mexikanska ekonomin stängde den 23 mars för att hejda spridningen av viruset, men industrier som klassades som särskilt viktiga undantogs. Tio delstatsguvernörer har kritiserat regeringens hantering av viruset och har krävt att chefsepidemiologen Hugo López-Gatell ska avgå.
– Strategin har gått ut på att hålla människors humör uppe, genom att presidenten nästan varje vecka talat om för dem att vi snart är ute ur det här när vi i själva verkat har stora problem, säger Rodolfo Soriano-Núñez, sociolog och journalist i Mexico City.
Utöver målet att hålla ekonomin igång kan López Obradors inställning till pandemin förklaras med att han vill agera annorlunda än den tidigare presidenten och högerpolitikern Felipe Calderón. Denne stängde ner flera mexikanska städer 2009 för att hejda utbrottet av svininfluensan. Något som López Obrador och hans anhängare såg som överdrivet.
– Amlo har gjort sig känd för att vara Calderóns motsats, så jag tror att hans hållning till coronapandemin har varit ett sätt att ta avstånd från Calderón och försöka ingjuta optimism, säger Rodolfo Soriano-Núñez, som är kritisk till presidentens hantering av krisen.
– Med tanke på hur bristfälligt det mexikanska sjukvårdssystemet är hade vi behövt en striktare karantän.
Ekonomisk kris djupnar
19 procent av de dokumenterade fallen av smitta finns bland anställda i Mexikos underfinansierade sjukvård, där det råder brist på skyddsutrustning. Siffran är nästan tre gånger högre än världsgenomsnittet.
Latinamerika har blivit en av de värst virusdrabbade regionerna i världen, och har även drabbas hårt av den ekonomiska kris som följer i pandemins spår. Enligt FN kommer omkring 16 miljoner latinamerikaner att hamna i extrem fattigdom under året. Mexikos låginkomsttagare har drabbats dubbelt av pandemin. De utgör merparten av de som dött i viruset och saknar dessutom resurser att hålla ut när Mexiko sjunker allt djupare in i en recession.
Prognosen såg dålig ut redan innan pandemin: Ekonomin stagnerade under 2019, och förväntades krympa under 2020. Uppskattningsvis 12,5 miljoner mexikaner har nu förlorat sina jobb på grund av pandemin, och i Mexico City, smittans epicentrum i landet, växer köerna till soppköken.
Snåla stödpaket
López Obrador främsta vallöfte var att få bort korruptionen i Mexiko, men också att fördubbla minimilönerna och ge 2,4 miljoner arbetslösa ungdomar beredskapsjobb. Trycket ökar nu på presidenten, vars kärnväljare är arbetarklass och låginkomstagare, att förbättra sjukvården och erbjuda mer ekonomiskt stöd till behövande.
López Obrador har hittills erbjudit lån till småföretag på motsvarande runt 10 000 kronor, vilket företagarna ser som otillräckligt. Presidenten har inte velat ge något direkt stöd till företagen, eftersom han befarar att det ska leda till korruption. Mexiko har lagt en procent av sin ekonomi på pandemistöd i form av mikrolån till småföretag och utbetalningar till fattiga och pensionärer. Det är en låg andel jämfört med grannar som Chile, Brasilien och Peru som drivit igenom stödpaket motsvarade mellan åtta och tolv procent av ländernas ekonomier. Ett av López Obradors viktigaste vallöften var att minska statsskulden, vilket är en förklaring till sparsamheten under pandemin. Han har också infört flera åtstramningar i ekonomin, bland annat en sänkning av statstjänstemännens löner med 25 procent, och en sänkning av den egna presidentlönen med 60 procent.
Trots pandemikrisen har López Obrador lyckats behålla goda popularitetssiffror.
– Hans väljarbas är fortfarande lärare och unga människor, mellan 18 och 29. Många som arbetar i den informella ekonomin stöttar honom också, säger Rodolfo Soriano-Núñez.
