Utanför en livsmedelsaffär väntar en kö på fyra personer på att få komma in. Stängt är det på nagelsalonger, resebyrån, bageriet, gymmet, cigarrshoppen, mäklarkontor, barer, vintagebutiker och den annars dygnet runt-öppna mexikanska dinern. Det lyser inne på en handfull restauranger, de som fortfarande har öppet för take away och utkörning. Apotek och spritbutiker får ha öppet men bara ta in ett litet antal kunder åt gången. I sociala medier postas varje dag spöklika bilder från Manhattan. Times Square är öde och ridån på teatrarna på Broadway är neddragna på obestämd tid.
Jag kan promenera hem igen och fortsätta jobba. Men miljontals människor har inte den möjligheten.
Hälften saknar besparingar
Skräckprognoser säger att arbetslösheten kan stiga till 20 procent. Samtidigt som kongressen förhandlat fram ett rekordstort räddningspaket har desperationen stigit bland amerikanerna. Månadsskiftet närmar sig – hur ska hyror, amorteringar, sjukförsäkringspremier och mat betalas? Runt hälften av USA:s befolkning lever ”paycheck to paycheck” och saknar besparingar. För dem som jobbar inom arbetaryrken är siffran runt 78 procent.
Kommer det enorma stödpaketet på 20 000 miljarder kronor att hålla dem ovanför ytan?
Vilka är de mest sårbara grupperna?
Onödigt krånglig byråkrati
Annelies Goger, fellow på tankesmedjan Brookings institution, har intervjuat arbetstagare som drabbats av krisen. Att hotell- och restaurangnäringen påverkas hårt står redan klart och hon lyfter även fram grupper som äldre låginkomsttagare, hemlösa och interner på fängelser. Och småföretagare, som hennes egen far som är i byggbranschen.
– Hans leverantörer slår igen. Så trots att han kvalar in som en oumbärlig verksamhet som får fortsätta arbeta så går det inte då han inte får de leveranser han behöver.
Det federala krispaketet ger småföretagare möjlighet till lån vilka senare kan efterskänkas om företaget behåller sina anställda. En onödigt krånglig lösning, menar Annelies Goger.
– Verksamheter beordras att stänga och uppmanas sedan att ta ett lån. De tvingas fylla i mängder av formulär och gå igenom en massa byråkrati för att få nödhjälp. Jag förstår inte hur man kan säga ”stäng ner” utan att kompensera dem för det.
Många har permitterat
Annelies Goger lyfter istället fram Danmarks och Storbritanniens modeller där staten går in och betalar större delen av lönen om företaget behåller personal genom krisen.
– I USA ser jag folk prata om det på Twitter men inte bland politiker.
Det är äldre anställda som har mest att förlora när företag släpper personal, spår hon.
– Jag är rädd att vi kommer att se en tsunami av pensioneringar, att arbetsgivare inte kommer att återanställa sina äldre anställda. Många företag har redan permitterat folk och att inte ta tillbaka dem är en annan sak än att ta initiativ till uppsägningar när det inte pågår en kris.
Cliff Thomas jobbar som truckförare i Detroit och kör stål mellan bilfabriker och dess leverantörer. Några av hans kollegor hade redan sjukanmält sig när ledningen i måndags meddelade att de slår igen tills vidare och att de runt 40 anställda nu är utan jobb.
När jag får tag på Cliff pustar han ut efter att ha lyckats få iväg en ansökan om arbetslöshetsersättning. Vid hans tidigare försök har webbsidan kraschat – över tre miljoner ansökte förra veckan.
Han räknar med att få en knapp tredjedel av den vanliga lönen på 4 800 dollar, runt 48 000 kronor, i månaden i arbetslöshetsersättning från delstatens a-kassa. Utöver det bör han också få det federala tillskottet.
– Vi får ringa runt och se om vi kan vänta med betalningar. El, vatten, amorteringar, bilförsäkring, kreditkort, säger han.
Slipper betala sjukförsäkring
Hans sjukförsäkring kostar i vanliga fall 6 000 kronor per månad men under stängningen behöver han inte betala för den.
Truckförare löper liten risk att smitta någon i arbetet men eftersom bilarbetarfacket UAW fått igenom en stängning av fabrikerna finns det ingen att leverera till.
– Det är bra att facket äntligen visar lite ryggrad, anser Cliff Thomas.
”Ingen vill offra farmor”
President Trump förutspådde tidigare att USA skulle öppna upp igen vid påsk, något han senare ändrat. Cliff Thomas ger inte mycket för idén att det ska vara som vanligt till påsk.
– Det är idiotiskt, titta på kurvorna och räkna efter. Ingen kommer att offra sin farmor för någons aktieportfölj.
Att tillfälligt vara utan jobb för iallafall med sig en positiv sak.
– I vanliga fall är jag ute och jobbar så mycket, nu kan jag tillbringa en massa tid med mina barn.
Gigarbetarna, och andra frilansare, saknar ofta de förmåner och skyddsnät som många anställda får genom sina arbetsgivare. Något som i coronatider kan vara en fara inte bara för arbetarna själva utan även för kunderna. Taxibolag som Uber och Lyft erbjuder inte sina förare sjukförsäkring.
Edan Alva, förare för Lyft i San Francisco-området, har tecknat en egen försäkring men varje läkarbesök kostar honom ändå 1 000 kronor. Han har inte heller rätt till sjukpenning. När han hade influensa i vintras jobbade han därför några dagar med starka symptom.
– Människor som jag kan inte sluta jobba, det funkar inte ekonomiskt, säger han.
Amerikaner uppmanas att hålla två meters avstånd, det är förstås omöjligt i en bil. Edan Alva och hans kollegor löper ständig risk att smittas av coronaviruset. En förare i New York har avlidit efter att ha testat positivt.
– Jag får ingenting från Lyft för att skydda mig fysiskt. Eller för att skydda passagerare från tidigare passagerare. Varför ser inte företagen ens till att vi får handskar, masker och rengöringsprodukter, undrar Edan Alva.
Tvingats parkera bilen
Under coronakrisen har Uber lovat sjukersättning till förare som testar positivt eller beordras till karantän av sjukvården. Men långt ifrån alla med milda symptom får, eller bör i dagsläget, testas.
Edan Alva jobbade på fram till för några dagar sedan. En insikt om att risken är högre än vad han först trodde kombinerat med betydligt färre kunder har fått honom att parkera bilen för ett tag.
Han ansöker nu om arbetslöshetsersättning, något som genom kongressens krispaket för första gången blir tillgängligt för gigarbetare. Om möjligheten kommer att finnas kvar även efter denna kris är högst osäkert.
”Flyr undan sitt ansvar”
Edan Alva jobbar i dag även med att organisera förare för bättre villkor. Han hoppas att krisen ska vara en väckarklocka som får människor att inse hur dåliga dagens villkor är. Det stora problemet är att Lyft, Uber och andra gigföretag fortsätter att klassificera arbetare som uppdragstagare istället för anställda, menar han.
– På så sätt lyckas de, åtminstone i nuläget, fly från allt ansvar. De lämnar 100 000-tals arbetare oskyddade mot faror som samhället redan beslutat att ingen ska vara oskyddad mot.
En del matställen håller öppet för take away men den venezuelanska restaurang i New York där Rosanie Mendez jobbat i nio år som servitris stängde helt eftersom de inte ville riskera att någon smittades.
I New York har alla numera rätt till två veckors sjukpenning per år men få utnyttjar det i restaurangbranschen, säger Rosanie Mendez.
– Du går ändå till jobbet eller försöker byta pass. Dels har det bara varit så så länge, dels så baseras sjukpenningen på lägstalönen så det blir nästan ingenting.
Har levt på dricksen
I New York är lägstalönen för yrken som också får dricks (som servitriser och bartenders) tio dollar per timme, runt 100 kronor. När det kompletteras av bra dricks kan det bli en hyfsad lön för många. Men arbetslöshetsersättning baseras främst på grundlönen, även om en del av dricksen ska kunna räknas, ifall den rapporterats in. Ännu tuffare är det för restaurangarbetare i de delstater som använder sig av den federala lägstalönen för anställda som får dricks: 2,13 dollar per timme. Alltså ungefär 21 kronor.
Kan du räkna in dricksen när du ansöker?
– Jag vet inte, säger Rosanie Mendez. Det är mitt svar på nästan alla frågor nu. Det är väldigt svårt att hitta information och få svar på sina frågor.
– Men jag borde få ungefär 300 dollar (3 000 kronor) per vecka i arbetslöshetsersättning, tror Rosanie Mendez.
Det är ungefär 12 000 kronor på en månad, genomsnittshyran för en etta i New York är nästan det dubbla. Men i det federala krispaketet ingår extra arbetslöshetsersättning på 6 000 kronor per vecka i max fyra månader. För mycket, argumenterade ledande republikaner som försökte stoppa det, eftersom några skulle kunna få mer i ersättning än vad de haft i lön.
Inget till papperslösa
En stor del av arbetarna på USA:s krogar kommer inte att få ta del av kongressens stödpaket: papperslösa.
Det kommer troligen att ta tre veckor innan pengar börjar betalats ut.
– Hyran ska betalas nästa vecka, jag hoppas verkligen att New York låter folk skjuta upp det, säger Rosanie Mendez.
Individer
Individer kommer att kunna kvittera ut 12 000 kronor i stöd, en summa som börjar sänkas vid en inkomst på 750 000 kronor per år och tas bort helt för dem som tjänar över 990 000 kronor.
Gifta par kommer att kunna kvittera ut det dubbla, 24 000 kronor, och ytterligare 5 000 kronor per barn. För dessa par gäller att stödet tas bort helt vid en sammanlagd inkomst på 1 980 000 kronor.
Studielån
Alla inbetalningar av studielån fryses fram till den 30 september.
Arbetslösa
Arbetslösa kommer att kunna kvittera ut ytterligare 6 000 kronor i veckan i fyra månader framåt, det vill säga utöver den vanliga statliga inkomstförsäkringen, som spänner mellan 2 000 och 5 500 kronor i veckan.
Företagslånen
Av de 5 000 miljarder kronor som ska gå till företag i ekonomisk nöd är 250 miljarder tänkta att gå till passagerarflyget, 40 miljarder till transportflyget och 170 miljarder till företag som arbetar med nationell säkerhet, för att ta några exempel.
Företag som vill kunna ta del av dessa lån måste uppfylla vissa krav. Ett är att inga utdelningar får göras fram till ett år efter att lånet betalats tillbaka. Företagen måste också behålla 90 procent av sin personal – från den 24 mars räknat – fram till den 30 september. Lånen måste också betalas tillbaka inom fem år.
Trumps företag stoppas
I lagförslaget ingår ett förbud för förtroendevalda samt deras anhöriga att ta del av lånepaketet på 5 000 miljarder kronor. Det var demokraterna i senaten som krävde detta tillägg för att inte Trumpfamiljen med sina olika företag skulle kunna ta del av lånepaketet.
Källa: CNN
20 000
... miljarder kronor innehåller det räddningspaket för den amerikanska ekonomin som senaten klubbade igenom i onsdags. Det är det största nödpaket som någonsin klubbats igenom i USA. Förslaget måste också röstas igenom av representanthuset.
