Höjd marginalskatt och höjd fastighetsskatt för de allra rikaste är Hillary Clintons mest radikala förslag. Sannolikheten att det blir så är väldigt låg vid en republikansk majoritet i kongressen. Detsamma gäller minimilönen som hon vill höja stegvis till 15 dollar i timmen, motsvarande 120 kronor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hillary Clinton och Donald Trump vill båda lagstifta för att förhindra att amerikanska företag flyttar huvudkontoren utomlands och därmed undviker skatt. Trots att Hillary Clintons förslag har patriotiska undertoner om att amerikanska jobb ska stanna i USA blir det svårt att baxa lagstiftning genom en republikanskt dominerad kongress. Till skillnad från Donald Trump är huvudfåran i det republikanska partiet frihandelsvänner som generellt motsätter sig begränsningar på affärsverksamhet.
Hillary Clinton vill inte bara höja skatter, hon föreslår också sänkningar för de allra minsta företagen och ökade skatteavdrag på barnomsorg för de som tjänar allra minst. Här är chanserna till samsyn betydligt större, även vid republikansk majoritet i kongressen.
Efter finanskraschen höjdes krav för hårdare regleringar av storbanker och finansinstitut. Debatten pågår än och viss lagstiftning finns redan på plats, men Hillary Clinton vill ta ytterligare steg. Hon föreslår bland annat en riskavgift för banker och finansinstitut med mer än 50 miljarder dollar i tillgångar. Avgiften ska öka i takt med stigande risk, exempelvis om bankerna har många kortfristiga lån.
Hon vill också lagstifta om att vd:ar och höga chefer ska kunna förlora hela eller delar av lönen om banken de styr förlorar mycket pengar. Motivet är att minska deras riskvillighet med spararnas pengar.
Att förslagen går igenom kongressen i sin helhet är inte troligt. De är förmodligen allt för långtgående, trots att det också bland Republikanerna finns opinion för ökade regleringar. Hillary Clinton bedöms få större gehör för förslaget om att ställa högre krav på lån som beviljas av hedgefonder, investmentbanker och låneinstitut. De har pekats ut som några av huvudaktörerna bakom kraschen av bostadsmarknaden som föregick finanskrisen.
Jämställdhet
Vinner Hillary Clinton blir hon USA:s första kvinnliga president. Flera av hennes ekonomiska förslag är utformade för att gynna kvinnor och det utökade skatteavdraget på barnomsorg är riktat mot fattiga mödrar. Hillary Clinton vill lagstifta om tolv veckors föräldraledighet och rätt till betald ledighet vid vård av allvarligt sjuk familjemedlem. Förslagen kan ha vissa chanser att delvis gå igenom då det finns en opinion för ökad jämställdhet bland yngre republikaner.
Hillary Clinton vill också driva igenom Paycheck Fairness Act, lagstiftning riktad mot ojämställda löner. Chanserna bedöms som dock som mycket små då förslaget fallit i kongressen ett flertal gånger sedan 90-talet. Samma sak gäller för det så kallade Hyde-tillägget, en lag som förhindrar att vissa federala medel går till abort.
Hon har också lovat att ta strid för Planned Parenthood, landets största aborträttsorganisation som driver kliniker över hela landet. Ett flertal delstater har dock redan dragit in bidragen till organisationen.
Migrationspolitiken Hillary Clinton föreslår har kallats "den mest radikala någonsin". Hon vill riva upp den lag som gör att illegala invandrare kan bannlysas från inresa i USA i upp till tio år efter de deporterats. Hillary Clinton stödjer tillfälligt stoppad lagstiftning introducerad av Barack Obama som ska göra det lättare för papperslösa barn och papperslösa föräldrar att få uppehållstillstånd. Hon har sagt att hon ska lägga fram en plan för "fullständigt och jämlikt medborgarskap" under sin 100 första dagar som president, men utan att specificera hur.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hillary Clinton vill att USA tar emot 65 000 syriska flyktingar och låta papperslösa få tillgång till sjukförsäkringssystemet genom Obamacare. Hon har kritiserats av forskare för att försöka underminera hela migrationslagstiftningen och kommer förmodligen stöta på hårt motstånd, inte bara i kongressen utan också från delstaterna. Ett flertal försöker stoppa delar av lagstiftningen för papperslösa som Barack Obama introducerat. Viss öppning till samarbete finns dock då delar av det republikanska partiet mjuknat i migrationsfrågor i takt med växande latinamerikansk befolkning.
Klimat
Hillary Clinton har sagt att hon tänker försvara Parisavtalet och har lagt fram en klimatplan för de kommande tio åren. 2026 ska vartenda hem i USA få sin ström från förnybara energikällor och oljekonsumtionen ska ha sjunkit med en tredjedel. Hon har lovat att investera 60 miljarder dollar i sådant som grön energi (hit räknar Hillary Clinton kärnkraft), effektivare transporter och att klimatsäkra byggnader. Samhällen som drabbats av kolindustrins nedläggningar får dessutom ett köttben i form av omställningsbidrag på 30 miljarder dollar.
För att visionerna ens ska kunna komma nära förverkligande behövs att kongressen börjar anta konkreta förslag ganska snart efter Hillary Clintons tillträde. Är den republikanskt dominerad lär det bli hårdnackat motstånd. Även vid demokratisk majoritet har Hillary Clinton en stor utmaning framför sig eftersom hon utmanar både fordons-och oljeindustri, två av de branscher som lägger allra mest pengar på lobbying i USA.
Internationella relationer
Beväpna kurderna, även om det innebär frostiga relationer till Natolandet Turkiet. Ett exempel på hur Hillary Clinton tydligt signalerar – i både policydokument och debatter – att hon kommer att bli mer aktiv vad gäller utrikespolitiken än Barack Obama har varit under sina åtta år. Mer aktiv och mer ingripande.
Hon var utrikesminister i Barack Obamas administration 2009–2013, och under den perioden förstärkte hon uppfattningen hos många att hon är beredd att använda sig av amerikansk militär intervention för att hantera konflikter. Som i fallet Libyen. Hon har själv talat om "tvångsdiplomati". Och hon röstade som senator för att USA skulle invadera Irak (något som hon senare har försökt släta över). Frågan är vad det kommer innebära för den komplicerade situationen i Syrien?
Hillary Clinton har talat positivt om att inrätta en flygförbudszon, alltså att luftrummet stängs för alla som inte USA godkänner. Det här skulle garantera att humanitär hjälp kommer fram till civila, enligt Hillary Clinton. Men kritiker menar att ett sådant initiativ skulle kunna förvärra konflikten, bland annat genom uppenbar risk för sammanstötningar med Ryssland.
"Om Hillary Clinton vinner Vita huset, kommer USA – som redan varit i krig de senaste 15 åren – att ledas av en president som är djupt medveten om och bekväm med militären", skriver Micah Zenko i Foreign Policy.
Källor: www.hillaryclinton.com, BBC, Foreign Policy, Business Insider, Politifact CNBC, New York Times, Real Clear Politics, Dag Blanck, Professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
