Avtalet tvingar Syriza att backa på den politik partiet drivit sedan det kom till makten. Lagstiftning som partiet infört måste ses över och tas bort om den går emot åtaganden knutna till tidigare stödlån, Pireaushamnen, som Syriza stoppade privatiseringen av, ska in i den privatiseringsfond med 50 miljarder i offentliga tillgångar som ska säljas ut för att rädda banker och klara återbetalningar. De stoppade privatiseringarna på elmarknaden måste nu fullföljas. Avtalet innehåller också skrivningar om att tidigare strukturreformer inom arbetsrätten inte får ändras tillbaka. Överenskommelsen cementerar därmed Trojkans åtstramningspolitik. Frågan är nu om avtalet kommer hjälpa Greklands ekonomi och om Tsiprasregeringen kommer överleva det.

”Fler åtstramningar fel väg”

Jonas Vlachos är nationalekonom på Stockholms universitet. Han sällar sig till den stora del av världens ekonomiska expertis som anser att åtstramningar är fel väg att gå för Grekland.

– Det finns ingen anledning att tro att de här åtgärderna kommer att fungera. Det är bara att titta på all tillgänglig forskning. I ett land med en så ohållbar skuldbörda så gör åtstramningar det bara värre, säger Jonas Vlachos till Dagens ETC.

Åtstramningar urholkar den efterfrågan landet behöver för att få ekonomin att ta fart och det osäkra läget gör att det är har när omöjligt att få investeringar till landet.

– Det stora underliggande problemet är osäkerheten som gör att det är svårt för ekonomin att få fart. Ingen vill föra in pengar i landet och de som kan flyttar sina pengar därifrån. Och osäkerheten är just nu större än någonsin. Det överhängande hotet om grexit finns kvar, säger han.

– En del av åtgärderna är vettiga, som att avpolitisera den grekiska byråkratin och vissa förändringar av regleringarna på produktmarknaden. Privatiseringar kan också i viss mån vara önskvärda, då de statliga bolagen vad jag förstår är enormt misskötta.

Jonas Vlachos tror att en Grexit är det mest sannolika scenariot. Även om Greklands parlament röstar igenom paketet så tror han att de kommer att få problem med implementeringen.

– Jag skulle bli förvånad om Grekland är kvar i euron om ett år. Utträdet kommer att bli dramatiskt. Hur dramatiskt beror på hur snällt de andra euroländerna vill släppa Grekland.

”Repris om 2-3 år”

Lena Tsipouri, docent i ekonomi på universitet i Aten, är mer hoppfull. Hon menar att Greklands långsiktiga utvecklingsstrategi, om avtalet går att genomföra, nu kommer att kunna äga rum i en skyddad verkstad, med likviditet och stöd mot potentiella externa chocker.

– Baksidan är att räntebetalningarna växer. Skulden kommer inte att vara hållbar och vi kommer vara tillbaka i nuvarande situation om två-tre år igen. I ett nötskal, då den enda vägen är en långsiktig utvecklingsstrategi, är det antagligen bättre att ha den i en skyddad snarare än en oskyddad miljö.

Lena Tsipouri pekar på länder som Irland och Finland på 90-talet och Baltstaterna mer nyligen och menar att återhämtningar från svåra ekonomiska lägen är fullt möjliga.

– Det råder ingen tvekan om att Greklands ekonomi kan byggas upp igen. Den ekonomiska historien pekar på att Grekland är ett land som periodvis växt fort, när omständigheterna varit de rätta. Två gånger varder i de två senaste århundradena har Grekland överglänst andra länder. En spektakulär comeback har inträffat i många utvecklade länder, där stagnation och lågkonjunktur följts av enastående tillväxtsiffror, säger hon till Dagens ETC.

– Det som krävs är stabilitet för investeringar att ta fart. Anledningen till att stabilitet saknas är att efter en lång period av lidande och misstag på alla sidor, saknar arbetslösa förtroendet och tålamodet för en långsiktig politik. Den stora utmaningen är att återfå förtroendet och övertyga folket om att tålamodet kommer att löna sig. Det optimistiska scenariot är en femprocentig årlig tillväxt, som ingen vågar drömma om. Man drömde inte om det keltiska miraklet på 80-talet. Vi måste jobba för att det ska hända.

Kritik mot Syriza

Stora demonstrationer planeras, generalstrejk är utlyst under onsdagen och det finns ett motstånd inom Syriza mot avtalet.

Kommer Syriza överleva ett avtal som innebär ytterligare och hårdare åtstramningar?

– Premiärministern gjorde tydligt att nej handlade om ett specifikt avtal och inte om landets europeiska öde, säger Lena Tsipouri.

– Det finns en fraktion i Syriza som är emot att ”nej” omvandlas till ett ”ok”, men den överväldigande majoriteten av oppositionen är för att stanna i Eurozonen till vilket pris som helst.

Hon tror att Tsipras kan komma att behöva formera en koalitionsregering.

– I vilket fall så är utmaningen att kombinera nedskärningsreformerna med utvecklingsorienterade satsningar, så snabbt att återhämtningstecken inträffar samtidigt som nedskärningens verkningar, säger Lena Tsipouri.

Om Greklands parlament röstar igenom förslaget så måste det sedan även godkännas av parlamenten i ett flertal EU-länder, däribland Tyskland och Finland.