Chock, ilska och avgrundsdjup besvikelse

”Det bådar inte gott”

Oron är mycket påtaglig här i Ukraina, där utvecklingen kommer ha en direkt påverkan på landets framtid och hållbarhet. 

– Trump är en fullständig katastrof för Ukraina. Jag ser på hans duett med Putin som den även Hitler och Stalin hade med varandra innan andra världskriget bröt ut. Det bådar inte gott, säger den ukrainska psykologen Svitlana Chunikhina till Dagens ETC.

Den viktigaste frågan för ukrainare är att angriparen ska bestraffas.

Hon är vice vetenskaplig ledare för det psykologiska institutet vid Ukrainas utbildningsvetenskapliga nationella akademi i Kiev, och har återkommande kommenterat sitt folks psykiska hälsa under kriget. Svitlana Chunikhina menar att beskeden från Trumpadministrationen kommer i den värsta tänkbara tid när Ukraina redan varit drabbat av en rad motgångar. Landet har upplevt en lång period av förtvivlan, frånvaro av militära segrar och känsla av hopplöshet. 

– Det här är ännu en dålig nyhet. Den viktigaste frågan för ukrainare är att angriparen ska bestraffas. Att Putin ska ställas till svars för det han gjort, i eller utanför en internationell domstol. Nu verkar det som att det aldrig kommer ske och det är en dålig fred för Ukraina.

Skärper inre konfliktlinjer

Svitlana Chunikhina förklarar att ukrainarna har bevarat förmågan att samarbeta och känna empati, tre år in i det fullskaliga kriget. Men psykologer brukar också tala om att människor har olika upplevelser av krig. Vissa ukrainare bor i områden med intensiva bombattacker. Andra bor i lugnare områden eller utanför landets gränser. Vissa har förlorat familjemedlemmar vid frontlinjerna, andra inte. Det har lett till att man nu kan se tydliga konfliktlinjer i samhället där ukrainare bär på olika erfarenheter.

Om Trumps enmansshow i världspolitiken skulle leda till att Putin får behålla ockuperad ukrainsk mark, och i praktiken segrar i konflikten medan Ukraina påtvingas ett nederlag, kommer olika ukrainare därför också känna olika starkt om det.

– Det kommer vara svårt för alla att acceptera något sådant, säger Svitlana Chunikhina. Men jag tror att somliga kommer kunna leva med det, medan andra inte kommer kunna det. De kommer vilja fortsätta slåss. Och jag ser att det finns en risk för växande interna konfliktlinjer mellan de här grupperna. Det behöver inte handla om att det utbryter ett inbördeskrig i Ukraina, men det här kan bli väldigt svårt för oss.

Bra för affärerna?

Bortsett från de som bedriver handel med militärteknisk utrustning så har kriget i Ukraina varit otroligt dåligt för affärerna. Av den här anledningen välkomnar investeringsanalytikern Serhiy Fursa någon form av frysning av konflikten. Han jobbar vid investmentbolaget Dragon Capital i Kiev och har även han varit en flitig kommentator av kriget i ukrainsk och internationell media, eftersom så mycket handlat om att med internationella kraftansträngningar hålla Ukrainas ekonomi vid liv.

Omkring 50 procent av landets årliga budget täcks idag av utländska medel som kommer från G7-länderna, IMF och Världsbanken. USA står för en mycket stor del av kakan. 

Vi har varit rädda för att USA ska bli isolationistiskt.

– Jag var definitivt inte glad när Donald Trump vann valet. USA har spelat rollen av en både bra och dålig världspolis de senaste 70 åren. Vi har varit rädda för att USA ska bli isolationistiskt, att den där polisen ska åka hem. Men nu kan vi snarare se att Trump är aktiv i frågor över hela världen, säger Serhiy Fursa.

En oro finns dock kvar i Ukraina för att Trump nu snarare på grund av sin utsträckta hand till Ryssland, istället för isolationism, kommer skära ner på USA:s militära och finansiella stödpaket till ukrainarna. Det republikanska partiet bromsade flera gånger finansiella paket under Joe Bidens administration. Mindre pengar innebär större utmaningar för Ukraina, med de enorma summor det kostar att reparera bostäder och infrastruktur som bombats av Ryssland.

– Det här ser inte ut att bli något större problem under 2025, säger Serhiy Fursa. Alla beslut har redan fattats av Joe Biden, och G7-länderna har också fattat beslut om att vi ska få avkastningar från frusna ryska ekonomiska tillgångar. 

Men vad gäller 2026, så har redan fyra miljarder dollar fallit bort från de 50 miljarder som ska tillfalla Ukraina, på grund av beslut som fattats av Trump.

– Fler beslut skulle kunna fortsätta påverka. Vi kan inte se att det är en del av hans populistiska agenda ännu, men blir det här ett problem så kommer det bli det under 2026.

Krav på säkerhetsgarantier

Serhiy Fursa tror inte att Ukraina riskerar interna slitningar kring frågan om ett krigsslut. Han tror att många ukrainare innerst inne vill se en frysning av konflikten med Ryssland, eftersom alla idag begriper att Ukraina inte kommer kunna krossa Moskva eller ens återerövra all ockuperad mark. Därför tror han att folk kommer kunna acceptera något som åtminstone inte känns som en kapitulation.

– Så länge det kommer med säkerhetsgarantier för oss och med garantier för en finansiering av den ukrainska armén.

Trumps sätt att bedriva utrikespolitik har liknats vid tidigare århundradens imperiebyggande. Den amerikanska supermaktspresidenten vill lägga beslag på andra länder och flytta befolkningar som schackpjäser på ett bräde, totalt ointresserad av vad människorna på marken själva säger. 

Det ukrainska vänstermagasinet Commons har ägnat de senaste åren åt att bekämpa den här typen av von oben-syn på världen. Trots det har Denys Pilash som sitter i Commons kollektiva redaktionsledning inte kunnat låta bli att sätta i halsen när han hört Trumps retorik.

På ett sätt är det en slags återgång till 1800-talets kolonialism, där han inte ens försöker dölja vad han gör.

– Man vet redan vad för slags cynisk ideologi han representerar. Men varje gång blir man ändå lika chockad. På ett sätt är det en slags återgång till 1800-talets kolonialism, där han inte ens försöker dölja vad han gör. Brutal kraft är de enda som betyder något på den internationella arenan. 

Denys Pilash är statsvetare och undervisar i historia och internationella relationer vid Kievs universitet. Hans studenter har varit extremt frågvisa sedan Trumps började prata om fred i Ukraina.

– Idag har lektionen handlat om Latinamerika, och det finns ju många parallella kopplingar till hur USA har hanterat nationerna där som bara territorier med resurser som man vill exploatera. Studenterna ställer många frågor om vad som kommer hända och om Trump är beredd att sälja ut Ukraina för att uppnå sina egna intressen. Och för att få tillgång till några av våra mineraler.

Zelenskyj tvingas fjäska

President Volodymyr Zelenskyjs agerande är ett annat samtalsämne. I januari uttalade sig Zelenskyj oerhört positivt om Trump i en uppmärksammad intervju, där han kallade den blivande amerikanska presidenten stark och rent av ”ung” i sitt sinne. Alla såg då, och ser även idag, att det var ett desperat försök att försöka få Trump på den ukrainska sidan i kriget.

– Det verkar som att det enda sättet att kommunicera med Trump och hans cirkel är att försöka fjäska för den. Att säga till dem att de är så toppen, så mäktiga, och att de är så omtyckta. Det är motbjudande, men det är så här realpolitiken ser ut idag, säger Denys Pilash.

Om Zelenskyj av samma realpolitiska skäl kommer tvingas gå med på ett USA-mejslat fredsavtal med Ryssland, som inte är gynnsamt för Ukraina, kommer det skapa enorm besvikelse hos ukrainarna. Efter det lär många lägga skulden på Zelenskyj som syndabock.

Men även om känslan av ett svek från det nyss så nära allierade USA är smärtsamt, hade Ukraina egentligen något alternativ till att bli så beroende av USA som man blivit? 

– Tyvärr inte, säger Denys Pilash. Ukraina var tvunget att acceptera stödet därifrån det kom. Men med det sagt så tycker jag att Ukraina borde ha gjort mer än att bara närma sig västvärlden. Man borde ha vänt sig mer till länder i Afrika och Latinamerika för att förklara att Ukraina visserligen är en del av Europa, men att vi bär på liknande erfarenheter av att förtryckas av europeiska imperier.

Nu kan vi tydligt se att hela det här partiet har hamnat under Trumps linje.

För länderna i det globala syd har Ryssland försökt presentera sig själv som en icke-västlig, antiimperialistisk aktör, trots att man begått samma övergrepp och landstölder som västliga kolonialmakter en gång begått. Ukraina hade kunnat komma med motargumentet att man i grund och botten sitter i samma historiska båt som afrikaner och latinamerikaner och asiater.

Finns sunda repubilikaner?

Ukraina hade också mycket tidigare kunnat identifiera de antiukrainska strömningarna i det republikanska partiet i USA, för vad de faktiskt är, resonerar Denys Pilash.

– Istället försökte vi måla en bild av att det fanns olika perspektiv, om att det fanns sunda republikaner. Men nu kan vi tydligt se att hela det här partiet har hamnat under Trumps linje.

Det här kan få oss att tro att vi står helt ensamma nu. Men jag vill inte tro att det stämmer.

Det viktigaste Denys Pilash tycker bör hända nu, är att chocken över USA:s vägval föder en större och starkare internationell solidaritetsrörelse med Ukraina. Även om flera tongivande EU-länder kom med en skrivelse direkt efter Trumps uppmärksammade telefonsamtal till Putin, var det för lite.

– Det här kan få oss att tro att vi står helt ensamma nu. Men jag vill inte tro att det stämmer. Nu måste folk mobilisera för att stötta oss, när vi riskerar att säljas ut och få vårt land uppdelat.