Charmoffensiv mellan Turkiet och Syrien

I det maktcentraliserade Turkiet har president Recep Tayyip Erdogan blivit känd för att utan förvarning meddela viktiga utrikespolitiska beslut som vänder upp och ner på landets hela agenda. Under den senaste månaden har det hänt igen, när Erdogan meddelat att Turkiet inte längre avser att blanda sig i Syriens interna angelägenheter. Erdogan har sagt att han vill kunna umgås med den syriska presidenten Bashar al-Assad ”som förr i tiden”, och vid ett Nato-möte i Washington D.C. i mitten av juli sa han att Assad bjudits in till ett möte för att reparera de diplomatiska banden.

När 2010-talet inleddes hade presidenterna Erdogan och Assad en hjärtlig relation, men allt föll i bitar när det syriska inbördeskriget började 2011. Turkiet gav stöd till syriska oppositionsmiljöer och tillät väpnade motståndsgrupper att etablera baser på turkisk mark. Turkiet ger ännu stöd till de väpnade grupperna i Idlibområdet i nordöstra Syrien. Landet har också i flera omgångar invaderat nordvästra Syrien och ockuperar flera områden längs med gränsen.

Ryska påtryckningar

Tidningen Al-Monitor skriver att ryska påtryckningar är en viktig faktor bakom kursändringen. Kreml har i flera år verkat för att Assadregimen, som är dess allierade, åter ska närma sig Turkiet – som man också har goda band till trots att det landet är med i Nato. Ryssland vill kunna fortsätta bredda sitt inflytande i Mellanöstern.

Samtidigt har Mellanöstern sett ökade spänningar och nya våldsupptrappningar till följd av Israels krigföring på Gazaremsan. Även Turkiet och Syrien känner av detta och söker nya allianser i händelse av att kriget kommer att fortsätta bidra till en större regional konflikt.

Turkietkännaren Özgur Unluhisarcikli säger till nyhetsbyrån AP att Erdogan dessutom vill förändra situationen kring Turkiets 3,6 miljoner syriska flyktingar. Under de senaste åren har aggressionerna mot dem och oviljan att ha dem kvar trappats upp. Ett avtal med Assadregimen skulle kunna medföra att man kan tvinga tillbaka många av flyktingarna.

Enade mot kurdiskt självstyre

Men ännu en faktor är det USA-stöttade kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. Både Ankara och Damaskus motsätter sig en kurdisk autonomi. Turkiets senaste stora militära anfall mot kurderna inträffade på hösten 2019 efter att Donald Trump av isolationistiska skäl drog tillbaka den amerikanska militära närvaron. Om Trump åter blir USA:s president vid årsskiftet och sedan upprepar agerandet, hoppas Ankara och Damaskus kunna utradera kurdernas självstyre.

– Det gör att Turkiet kan samarbeta med eller åtminstone koordinera med Syrien, för att kunna hantera konsekvenserna av ett amerikanskt tillbakadragande, säger Özgur Unluhisarcikli till AP.

I nordvästra Syrien har det uppstått protester mot den turkisk-syriska charmoffensiven. Kurderna har i sin tur kallat det som sker ”en konspiration mot det syriska folket”, och sagt att ett närmande innebär en ”legitimering av den turkiska ockupationen av kurdiskt land”.

Syriens diktator, doktor Assad, svarade på Erdogans invit i mitten av juli att han ser positivt på att reparera banden till Turkiet, men att ett möte med Erdogan måste lyfta ”kärnfrågorna” till diskussion.