Förra året ökade antalet flyktingar dramatiskt i Bulgarien, från cirka 1 000 om året till cirka 11 000 människor. För att motverka det ”växande migrationstrycket” håller Bulgarien på att bygga ett 33 kilometer långt stängsel längs en svårbevakad sträcka av gränsen mot Turkiet och 1 500 extra gränsvakter är satta att bevaka och mota bort flyktingar.
Sedan början av året har drygt 100 asylsökande per månad nått fram till Bulgarien. Enligt uttalanden från inrikesministeriet har samtidigt så många som 100 personer per dag förhindrats att komma in i landet. Svetozar Lazarov från inrikesministeriet sa till bulgariska medier i slutet av april att 2 367 personer hindrats från att korsa gränsen till Bulgarien.
Tidigare tog sig flyktingar till Europa via Grekland men när Grekland skärpte sin gränsövervakning tvingades smugglarna på den turkiska sidan hitta nya vägar.
Mer än hälften av dem som sökte asyl i Bulgarien förra året kom från det krigshärjade Syrien. Över två miljoner syrier söker för närvarande skydd utomlands och hälften av dem är barn. I enbart Turkiet har 700 000 syrier sökt skydd.
Skickas tillbaka omedelbart
Den 29 april publicerade människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, en rapport med dokumentation som visar att människor som passerar gränsen från Turkiet till Bulgarien omedelbart sänds tillbaka till Turkiet utan att få möjlighet att lämna in asylansökningar. Enligt HRW sker det med brutala metoder, som misshandel med batonger och elchocker. Rapporten bygger på 177 intervjuer i Bulgarien, Turkiet och Syrien. ”Vi anser att den bulgariska regeringen systematiskt hindrar papperslösa från att korsa gränsen till Bulgarien och lämna in ansökningar om internationellt skydd”, skriver HRW. Organisationen menar att detta står i strid med principen om icke-avvisning, vilken anger att man inte kan avvisa personer till platser där deras liv och frihet är hotad. Principen ingår i FN:s flyktingkonvention som Bulgarien ratificerat. Bulgarien är också förpliktigat att följa EU-direktiv, kodexen om Schengengränserna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Ifrågasätter uppgifter
Bulgariens inrikesminister Tsvetlin Yovchev, som drivit igenom den nya inriktningen, tillbakavisar kritiken från HRW och ifrågasätter uppgifterna om att brutala metoder och misshandel förekommit. Till bulgariska medier hänvisar han till samarbetet med EU:s gränspolis Frontex och menar att specialister från Frontex ständigt är närvarande och garanterar att bulgariska gränsvakter agerar korrekt. Ewa Moncure, pressansvarig på Frontex, säger att även om Frontex deltagit i genomförande är det Bulgarien som har det främsta ansvaret för hanteringen av flyktingarna. Hon uppger även att de inte fått in några uppgifter om brott mot mänskliga rättigheter som de som presenteras i HRW:s rapport.
I november förra året avvisade EU:s ombudsman Frontex uppfattning om att kränkningar av de mänskliga rättigheterna enbart är medlemsstaternas ansvar.
Kräver omedelbar granskning
Med hänvisning till att återsändning är i strid med EU-lagstiftning har människorättsgrupper uppmanat EU-kommissionen att inleda överträdelseförfaranden vilket kan leda till rättsliga åtgärder och sanktioner, men än har inga åtgärder vidtagits.
Michele Cercone, talesperson för migrationsansvarige EU--kommissionären Cecilia Malmström, säger med anledning av HRW:s rapport att kommissionen noga följer asylsituationen i -Bulgarien och har regelbunden kontakt med de bulgariska -myndigheterna.
– EU-kommissionen bör omedelbart granska hanteringen av flyktingar vid gränsen mellan Bulgarien och Turkiet, säger Ana Fontal från Europeiska rådet för flyktingar och exil, som representerar 82 människo-rättsgrupper.
