Nyligen släpptes en rapport med förslag som är tänkta att forma Storbritanniens framtida livsmedelsstrategi. Rapporten, som skrevs på uppdrag av landets regering, hade som fokus att framtidens brittiska livsmedel ska vara hållbara, både för folkhälsan och för klimatet. Många av förslagen handlar således om jordbruket, exempelvis vill rapportförfattarna att fem till åtta procent av mark som idag används för jordbruk bör tas ur bruk för att minska på utsläpp och för att nå regeringens mål om att skydda 30 procent av brittisk mark till 2030.
Frukt på recept
Allmänläkare i fattiga områden föreslås också få skriva ut frukt och grönsaker till patienter som lever i matosäkerhet eller lider konsekvenser av dålig kost. Dessutom vill rapportförfattarna att mat ska få en större roll i skolornas läroplaner igen.
Men mest uppmärksamhet har rapporten fått för sitt förslag om en ny beskattning på salt och socker. Storbritannien har sedan tidigare en sockerskatt som enligt en studie publicerad i British Medical Journal lett till minskad konsumtion av socker från läsk, men inte godis eller alkohol. Författarna bakom den nya rapporten om landets livsmedelsstrategi vill gå längre – en avgift om närmare 36 kronor per kilo socker och 72 kronor per kilo salt som säljs i parti för användning i produktion av hel- och halvfabrikat, restaurangbranschen och catering. Målet är egentligen inte att produkter med mycket salt och socker ska bli dyrare, utan snarare att matproducenter ska använda de beskattade produkterna mindre. Dessutom ska avgiften finansiera fler gratismåltider i skolorna och flera av de andra ändringarna som föreslås i rapporten.
Johnson negativ
Just det sistnämnda förslaget fick sig en törn när premiärminister Boris Johnson precis efter rapportsläppet sade att han ”inte attraheras av tanken på extra skatter på hårt arbetande människor”. Men i ett samtal om matstrategin berättar rapportens huvudförfattare Henry Dimbleby att Johnsons uttalande inte nödvändigtvis gör att han tappar hoppet.
– När man släpper en oberoende utredning är faran alltid att förslagen inte genomförs. Det här är min tredje oberoende utredning som beställts av regeringen och med de tidigare två har nästan alla förslag genomförts. Om vi lyssnar på vad premiärministern sa, och då hade han garanterat inte hunnit läsa hela rapporten än, så är han inte attraherad av extra skatter på hårt arbetande människor – vem är det?
Omdistribuering
Poängen är snarare att försöka distribuera om så att det värsta försvinner från den färdiga maten för att sedan använda pengarna för att förbättra på andra håll, säger Dimbleby.
– Vi har pratat mycket med olika människor i regeringen och det är inte längre någon som förnekar att det finns ett problem, att det behövs strategier som kan ändra på systemet. Jag är fortfarande optimistisk att det förslaget kan bli av.
Försiktigt från Sverige
I Sverige har sockerskatt och läskskatt debatterats fram och tillbaka i flera år. Men när Dagens ETC frågar näringsminister Ibrahim Baylan, som är ytterst ansvarig för Sveriges livsmedelsstrategi, hur han ser på den föreslagna brittiska strategin uttrycker han sig försiktigt.
– Frågan om åtgärder för att uppnå en mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion är en aktuell fråga. Regeringen har gett uppdrag till Livsmedelsverket att genomföra åtgärder för att minska saltintag och ett minskat intag av energitäta och näringsfattiga livsmedel, bland annat undersöka möjligheten till en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Därtill har Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.
