I en nyutkommen rapport hävdas att våldsamheterna kommer att öka om gränsen mellan Irland och Nordirland blir hård, till följd av en avtalslös Brexit.

– Om det blir hård gräns tvivlar jag inte på att det kommer leda till ökat våld, säger Patrick Dolan som är en av författarna bakom rapporten.

Han är irländare, professor i statsvetenskap vid universitetet i Galway, och chef för ett ungdomsprogram vid FN-organet Unesco.

Tusentals döda

Dolan menar att ungdomar som är marginaliserade och känner sig åsidosatta av samhället kan riskera att ta till våld.

– Folk som arbetar med dessa ungdomar säger tydligt att det kommer leda till våldsamheter. Det handlar om en liten grupp ungdomar som är sårbara och marginaliserade.

Från 1969 och ungefär 30 år framåt dog långt över 3 000 människor i de våldsamma konflikterna mellan nationalistiska nordirländska katoliker och unionistiska protestanter. Under det särskilt våldsamma 1970-talet dog hundratals varje år av bomber, stridigheter och attentat i kriget mellan IRA och de brittiska styrkorna. Kulmen var 1972 då den ”Blodiga söndagen” inträffade 30 januari, när 14 civila katoliker sköts ihjäl i en demonstration mot den brittiska politiken, och ytterligare 12 skottskadades.

I rapporten lyfts fram att den unga generationen saknar minnen av skadorna i konflikten, eftersom de är födda efter, eller just före, Långfredagsavtalet 1998.

– Vi har haft fred i 20 år. De unga har inga minnen av konflikten och några har till och med en romantiserad bild av den i dag, säger Patrick Dolan.

Virtuell gräns

Sedan fredsavtalet skrevs på långfredagen 1998 har konflikten lugnat ner sig, gränsen har demilitariserats och gränskontroller har varit onödiga eftersom de båda länderna varit med i EU. Men när Storbritannien lämnar EU kommer det att förändras, exakt hur återstår att se ännu. Det finns olika scenarier, från en hård Brexit, med gränskontroller mellan Nordirland och republiken Irland, till ett så kallat ”backstop” där gränsen endast ska vara digital och främst handla om varor snarare än människor.

– Även med en ”mjuk”, virtuell gräns där människor skulle kunna röra sig fritt finns det många problem. Irland är en liten ö, det är bara 160 kilometer mellan Belfast och Dublin. Folk har bondgårdar som står på ena sidan i Nordirland och andra sidan i republiken.

Fokus på ekonomi

Vid sidan av risken för ökade våldsamheter väntas en lång rad problem uppstå vid en ”hård Brexit”, där Storbritannien lämnar EU utan något avtal. I en hemlig studie som brittiska regeringen gjorde ihop med EU-kommissionen 2017, och som presenterats i bland annat The Guardian, listas 142 olika områden där den irländska ön skulle påverkas negativt av en hård Brexit. Det handlar om allt från hjärtkirurgi i Dublin för nordirländska barn och cancerbehandling i Londonderry för irländare till roaming för mobiltelefoner.

Patrick Dolan tycker att det varit för mycket fokus på konsekvenserna för ekonomin i Brexit-debatten.

– De politiska ledarna, på alla sidor, fokuserar bara på ekonomiska frågor. De har knappt pratat om riskerna för ungdomar alls. Ekonomin går före människorna. Många här är väldigt oroliga över vad som ska hända.

Han ser utbildning, samförstånd och fred som den enda lösningen och jämför med debatten om att bygga muren mellan USA och Mexiko.

– Vi måste bygga broar mellan människor, inte murar. För att bevara en långsiktig fred måste det jobbas mycket mer med integration. I dag går bara sju procent av skolbarnen i blandade skolor. Det är uppenbart att det inte borde finnas så segregerade skolor. Och segregationen är stor i arbetarklassens områden. Om det blir en hård gräns kommer det leda till vrede och ökad nationalism. Vi måste bli bättre på att ta hand om ungdomarna och få dem sysselsatta och engagerade, säger Patrick Dolan.