Hösten 2020 blev känd som den mest aktivistiska perioden i Polens postkommunistiska historia. I slutet av oktober förra året kuppade landets regeringskontrollerade konstitutionsdomstol igenom en ny lag som ytterligare försvårar polska kvinnors möjlighet att genomföra abort. Polen hade redan en av världens hårdaste abortlagstiftningar och det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) hade tidigare försökt skärpa lagen.
Kvinnorörelsen ”Allpolska kvinnostrejken” mobiliserade människor på gatorna och bara några dagar efter domstolens beslut skakades Polen av de största demonstrationerna sedan enpartisystemets fall 1989. Hundratals lokala kvinnostrejksgrupper bildades över hela landet och arrangerade demonstrationer fram till årsskiftet, på nytt i slutet av januari och på internationella kvinnodagen. Regeringen har bemött missnöjet med populistiska utspel och hårdhänta polisiära insatser.
Sex månader efter att jätteprotesterna började går det att se flera viktiga konsekvenser. Kvinnostrejken är fortsatt aktiv ute på gatorna, men arrangerar nu också demonstrationer till stöd för andra delar av det polska civilsamhället. Under april månad har man exempelvis deltagit i manifestationer för att ge stöd åt domare som kämpar för ett oberoende rättsväsende i Polen. Man har också mobiliserat folk till demonstrationer utanför det polska parlamentet, för att fördöma regeringens angrepp mot den oberoende människorättsombudsmannen. På sådant vis har civilsamhällets regeringskritiska röst börjat höras ännu högre.
Stödaktioner som dessa är sprungna ur Kvinnostrejkens beslut att bredda sin kamp. Utöver den skärpta abortlagen pekar regeringskritiker ut många fler problem i dagens polska samhälle. PiS-regeringen som styr sedan 2015 har fört en auktoritär, ärkekonservativ, nationalistisk och homofobisk politik. Det har gjort livet både surt och farligt för alla polacker som vill se ett hemland byggt på mer liberala, progressiva värderingar och på demokrati.
I slutet av november i fjol inrättade Kvinnostrejken också ett konsultativt råd bestående av arbetsgrupper, som i sommar ska presentera en rapport med folkliga krav på systemförändringar. Till kraven som redan nu hörts finns en förstärkning av kvinnors rättigheter, reformer av utbildningsväsendet och vårdsektorn samt en sekularisering av skolorna. Krav har också ställts på förkortade arbetsdagar, fler arbetsbefriade dagar och på införandet av obligatorisk föräldraledighet för pappor.
Den 22 april, på dagen sex månader sedan demonstrationerna utbröt, lanserade Kvinnostrejken även en egen aktionsfond. Från den kan lokala protestgrupper söka medel som ska användas till att arrangera fortsatta demonstrationer, i syfte att inte låta regeringssidan vinna kampen om gatorna.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
