Svenska Elektra Kilbey som bor i Los Angeles har inte ännu behövt evakuera sin hyreslägenhet, men den senaste veckan har hon fått höra många berättelser om hur företag och investerare försöker sko sig på människors utsatthet efter bränderna.

– Jag har en kompis som förlorade sitt hus i bränderna och byggherrar ligger nu på för att försöka lägga skambud på tomten. Hon sa bara ”fuck you” till dem. Men de ringer till folk som har förlorat allt, och som kanske inte har så många andra alternativ än att sälja. Och sedan efter några månader kan de bygga nya hus och sälja för många miljoner mer, vilket dessutom gentrifierar kvarteren, säger hon till Dagens ETC.

Stod redo att fly

Fyra stora bränder rasar fortfarande i flera områden i Los Angeles. Över 40 000 hektar mark har hittills ödelagts. Bränderna har i skrivande stund krävt minst 27 människoliv och tvingat över 100 000 människor att fly sina hem.

Parallellt rapporteras det om eskalerande girighet i brändernas kölvatten. Flera försäkringsbolag har de senaste åren ändrat sina riktlinjer för utbetalningar när det gäller just skogsbränder medan andra helt sagt upp försäkringar. Tusentals människor står nu helt utan möjlighet till kompensation efter att deras hus brunnit ner.

Konstnären Frank Jones flyttade tillbaka till sitt barndomshem i Los Angeles för två år sedan. De senaste dagarna har han känt stor oro för att vindarna ska ta fart och vända bränderna mot familjens hus vid Santa Monica-bergen i Los Angeles.

– Vår familj flyttade hit 1987. Det finns så många minnen i det här huset. De är inte värda något ekonomiskt, men du vet, de har ett sentimentalt värde.

Förra fredagen bolmade röken svart och familjen kunde se helikopter efter helikopter landa med vatten medan flygplan släppte rött brandskyddspulver över sluttningarna. Då packade Frank sina mest värdefulla ägodelar i lådor utanför garaget för att snabbt kunna få med sig dem. 

Men huset klarade sig – för den här gången. 

Osade hett – sa upp avtal

Det Frank Jones däremot inte sluppit är kampen mot försäkringsbolagen. Trots att familjen betalat försäkring till bolaget Allstate i över 25 års tid bröt bolaget helt upp försäkringen för två år sedan. Då var det stora hotet i området jordbävningar. Familjen lyckades istället få en dyrare försäkring hos State farm, ett av USA:s största försäkringsbolag, som skulle täcka brand men inte jordbävningsskador. I oktober förra året avslutade även det försäkringsbolaget sitt avtal.

– Så i två månader har jag ringt bokstavligen alla försäkringsmäklare och försäkringsbolag. Endast två ville täcka oss för hemmet, dock ej för brand.

Till slut lyckades Frank Jones få en försäkring genom Fair plan – en försäkring för Kalifornienbor som nekats försäkring av traditionella försäkringsbolag, som är betydligt dyrare och sämre täckande än traditionella försäkringar, och om vilka det ryktas att de inte betalar ut försäkringar när de ska.

– Våra försäkringar har mer än fördubblats sedan förra året. Då betalade jag cirka fyra tusen dollar [motsvarande 45 000 kronor, reds.anm], och nu för full täckning kostar det runt tio tusen dollar. Det här är astronomiska avgifter för många, inte minst för äldre pensionärer eller familjer i arbetarklassområden, som Altadena, som också drabbats hårt av bränderna.

Och även om dessa familjer och pensionärer skulle klara av att betala en försäkring är ofta självriskkostnaderna efter en brand minst 20 procent av husets värde.

– Många har inte dessa summor på banken efter att man bokstavligen förlorat allt och är man pensionär är det kanske helt omöjligt att ens få ett lån.

Folk ställer upp för varandra

Att försäkringsbolag drar sig ur på det här sättet är en utveckling utan motstycke, säger Frank Jones.

– Detta är vad som händer när man privatiserar alla aspekter av samhället där det borde finnas statliga garantier. Det här är resultatet av en total avreglering av allmännyttan. De enda som klarar sig är den rikaste procenten.

Samtidigt ser både Frank Jones och Elektra Kilbey att det inte bara är girighet och elände som kommit fram under krisen. Det finns många som anmäler sig som frivilliga att stötta drabbade och brandmän arbetar outtröttligt för att släcka bränderna.

– Det är ofta asbest i husen som brunnit ner, vilket skapar jättefarliga gifter i luften och brandmännen bara kastar sig in och gör vad de kan samtidigt som de får så jävla lite lön. Folk ställer verkligen upp för varandra och för sin stad, säger Elektra Kilbey.

Endast de rika har råd

Så är försäkringsfrågan ett till USA isolerat problem eller kommer det att bli en fråga även för andra länder när klimatkatastrofer blir allt vanligare?

Jorge Ernesto Rodriguez Morales, forskare i klimatpolitik och ekonomi vid Stockholms universitet, prognos är dyster. Försäkringsmarknaden lär svara på klimatrisker med att höja premier och begränsa täckningen i högriskområden eller liksom i Kalifornien dra sig ur regioner helt och hållet.

–  Detta skapar betydande ojämlikheter, eftersom endast rikare individer har råd med alternativa lösningar, medan andra lämnas utsatta för ekonomisk konkurs. Dessutom kommer beroendet av statligt stödda försäkringsprogram sannolikt att växa, men dessa kan möta finansieringsutmaningar eller politiskt motstånd.

Rodriguez Morales tror att förutom exploateringen av marginaliserade grupper så kommer katastrofområden även få samhällsekonomiska problem, som störningar av infrastruktur, leveranskedjor och lokala ekonomier, som i sin tur kan leda till ekonomisk stagnation. 

För att ta itu med dessa utmaningar krävs systemreformer inom en rad områden menar han, inte minst genom att erbjuda statliga försäkringar i högriskområden, införa hyreskontroller, bygga klimattåliga bostäder och satsa storskaligt på robusta nödberedskapssystem. 

– Internationella initiativ, såsom gemensamma katastroffonder och klimatmigrationspolitik, är också nödvändiga för att hantera dessa riskers transnationella karaktär, säger han.