Presidenten har hela tiden hävdat att covid-19 inte är värre än en vanlig förkylning och att det inte finns någon anledning att se infektionen som ett allvarligt hot. Men nu när nära 7 000 människor har dött blir kritiken mot Bolsonaro allt tyngre.
För ett par veckor sedan sparkade Bolsonaro sin hälsominister, Luiz Henrique Mandetta, sedan denne krävt kraftfulla åtgärder mot smittan. Presidenten är motståndare till nedstängningar av städerna men i Brasilien är det delstaternas guvernörer som beslutar om åtgärder och på många ställen har samhället stängts ned trots presidentens motstånd.
”Åtgärderna är nödvändiga”
Nedstängningar stöds och accepteras av en stor majoritet av folket.
– Här i Rio skulle jag bedöma att upp mot 90 procent är positiva till nedstängningarna och respekterar dem, säger journalisten Lennart Palmeus som bott i landet i 40 år, till Dagens ETC.
I det stora slumområdet Baixada Fluminense med många miljoner invånare stöds också nedstängningarna av många trots ekonomiska konsekvenser.
– I min familj är jag numera den enda som jobbar och har lön, säger apotekaren Penha Alves som bor i förorten Piabetá till Dagens ETC.
– Min man, son och bröder är alla utan arbete idag. Vi har det svårt ekonomiskt, men det ska nog fungera. Åtgärderna är ju nödvändiga, men jag hoppas att de kan lätta snart.
Trots att nedstängningarna drabbar alla gatuförsäljare och andra i den informella ekonomien så accepteras systemet även av dem sedan ett stöd på cirka 1 500 kronor i månaden per familj börjat distribueras.
Fått nog av nonchalans
Under tiden har Bolsonaro genom tal och dekret bekämpat åtgärder mot pandemin. Men hans lättsinniga syn på coronakrisen har kritiserats hårt i parlamentet och även av andra regeringsmedlemmar. När presidenten efter att ha avskedat hälsoministern slog fast att han hade kontroll över smittan kom hans egen vicepresident, den pensionerade generalen Hamilton Mourão, med ironiskt förtydligande:
– Allting är under kontroll, vi vet bara inte under vems kontroll, sa vicepresidenten till en grupp journalister.
Än svårare för Bolsonaro är att hans egen justitieminister avgått efter att ha slagit fast att han saknar förtroende för presidenten när det gäller att bekämpa korruptionen.
I Bolsonaros valkampanj var kampen mot korruptionen tillsammans med ekonomisk tillväxt de viktigaste punkterna och han lovade att en gång för alla göra upp med det brasilianska mutsamhället.
Justitieministern Sergio Moro var den mest populära medlemmen i regeringen och en högerikon efter att han som federal domare lyckats få den tidigare presidenten, socialdemokraten Lula da Silva, dömd till fängelse för just korruption. I stora delar av den brasilianska högern är Moro mer populär än Bolsonaro själv.
Frågan som fick Moro att avgå var att presidenten bestämde sig för att avskeda chefen för den federala polisen därför att han själv vill ha kontroll och att han ännu inte gett upp sin gamla dröm att ha en vän till familjen som högste polischef.
Saken bli än mer allvarlig eftersom två av Bolsonaros söner samt en rad politiskt allierade är under utredning av den federala polisen.
Brott mot konstitutionen?
Moro hävdade att Bolsonaro vill kunna styra den federala polisen:
– Presidenten har mycket klart sagt mer än en gång att han vill ha en polischef som han kan ringa till själv, som han personligen kan få information av och ha tillgång till polisens underrättelsearbete, sa Moro i ett tal på ministeriet när han avgick.
– Presidenten var orolig över flera pågående fall som skulle upp i högsta domstolen och trodde att ett byte av polischef skulle vara till hjälp för detta.
Moros beskyllningar har fått riksåklagaren Augusto Aras, som är oberoende av regering och president, att öppna en utredning för att ta reda på om anklagelserna är sanna eller inte. Om han inte finner grund för dem hotas Moro av åtal för förtal. Men Aras har också uppdragit till högsta domstolen att undersöka om Bolsonaro har brutit mot landets konstitution, vilket domstolen accepterat.
För närvarande saknar den federala polisen i Brasilien en chef sedan högsta domstolen blockerat Bolsonaros möjligheter att utse en ny ansvarig.
Vill undvika riksrätt
Nio av de 22 regeringsmedlemmarna är militärer och de börjar känna sig allt mer besvärade av presidentens politik och uppträdande. Fortfarande har dock Bolsonaro stöd av ungefär en tredjedel av väljarna enligt nya opinionsmätningar, men stödet från de olika partierna med representation i parlamentet blir allt mindre.
Detta kan komma att bli avgörande om det blir en riksrättsomröstning i parlamentet och Bolsonaro gör allt för att söka stöd hos de andra partierna. Nu förhandlar han med mitten- och högerpartier i den löst formulerade samlingen Centrão för
att få dem att rösta mot riksrätt och istället få vissa minister-
poster och stöd för några av sina förslag.
Det starkaste stödet som Bolsonaro har idag kommer från frikyrkorna, framför allt de evangelistiska. Presidenten påminner dem ständigt om att han är deras enda chans att stoppa aborter och hävdar också grundlöst att FN-organet WHO verkar för homosexualitet och att få småbarn att onanera – något han lovar stoppa.
Muller från militären
Frånsett att vänstern och majoriteten av väljarna tar avstånd från honom är den militär han fört tillbaka till makten det största hotet. Många av dem anser att Bolsonaro blivit en belastning och med vicepresidenten Hamilton Mourão i spetsen försöker de nu få honom att frivilligt avgå, vilket skulle öppna vägen till president-
posten för den 66-åriga före detta generalen.
Den inflytelserike före detta generalen Paulo Chagas sa i en intervju att dagens regering är den bästa Brasilien haft under senaste 30 åren, men:
– Regeringens svaghet är presidenten som hela tiden ger ammunition till sina fiender.
Mourão som ny president?
Många anser att en sådan utgång är trolig. Det skulle innebära att militären kommer tillbaka till den yttersta makten, 35 år efter att militärdiktaturen störtades.