När Indiens regering, under hindunationaliske Narendra Modi, under sommaren 2020 tillkännagav tre nya jordbrukslagar utlöste det en serie protester som blev den svåraste utmaningen mot hans styre hittills. Räknat till hur många människor som mobiliserade sig och under hur lång tid, kan det vara en av de största proteströrelserna i världshistorien.
Mer än ett år senare nådde de till sist framgång. Modi använde ett nationellt direktsänt tv-tal, en kanal han annars oftast utnyttjat för aggressiva attacker mot sina motståndare, den 19 november, för att meddela att han kommer att uppmana parlamentet att upphäva lagarna.
Skulle gynna multi-jättar
Jordbruksreformens viktigaste och mest kontroversiella del var att ta bort tidigare spärrar mot spekulation och hamstring, eliminera de offentliga spannmålscentraler som tidigare köpt in delar av skörden och upphöra med att som tidigare garantera lägstapriser för vissa grödor.
En lång rad bondeorganisationer kom till slutsatsen att det skulle gynna multinationella jättar som Cargill och andra stora spannmålsuppköpare på små- och medelstora bönders bekostnad.
I augusti 2020 började demonstrationer i några av Indiens viktigaste jordbruksregioner. Efter två månader myntades det slagord som skulle komma att definiera dem: ”Låt oss gå till Delhi”.
Konvojer med traktorer, oxkärror och bondfamiljer till fots satte av från provinserna mot huvudstaden. De närmaste månaderna präglades av konstanta konfrontationer mellan polis och de jättelika läger av demonstranter som permanent slogs upp i Delhis förorter. Myndigheterna grävde diken tvärs över infartleder, satte upp barrikader med fordon och sandfyllda containrar och fordon, blockerade mobiltrafik och stängde av vatten och el. Bland de mest dramatiska genombrotten in i Delhis centrum var på ”Republikens dag” den 6 januari 2021, när tre demonstranter dödades. Däremellan utövade bönder påtryckningar genom att blockera vägar och järnvägar.
Hundratusentals traktorer
Protestlägren vid Delhis infarter uppskattas ha omfattat åtskilliga hundratusentals personer. Bondeorganisationen Krantikari Kisan hävdar att de i sin parad den 6 januari lyckades mobilisera 200 000 traktorer. En stöddemonstration i staden Muzanfarnaggar, som samlade deltagare från runtom delstaten Uttar Pradesh, uppskattas ha samlat en halv miljon deltagare. Och i en generalstrejk den 26 november 2020 i protest mot jordbruksreformen och en föreslagen arbetsrättsreform, beräknas 250 miljoner bönder och arbetare ha deltagit.
Självmordsvåg bland bönder
Bakgrunden är att jordbruket fortfarande sysselsätter mer än hälften av Indiens befolkning, ofta under svåra villkor. En självmordsvåg bland bönder är allmänt erkänt som ett nationellt problem och har pågått i årtionden: sedan 1995 har nästan 300 000 tusen bönder tagit livet av sig, vanligen efter att ha funnit sig oförmögna att betala tillbaka lån.
I januari i år fryste Högsta Domstolen genomdrivandet av lagarna. Varför de dragits tillbaka just nu, när protesterna är mindre intensiva än de varit tidigare, är oklart; den troligaste anledningen är att regeringen misslyckats med att nå acceptans för dem i befolkningen och att val närmar sig i ett antal viktiga delstater.
