BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Bråk i Vita huset
Men de senaste veckorna har Afghanistan gjort avtryck i medierapporteringen. Anledningen är att Donald Trump bråkar med sina generaler. Den 19 juli mötte försvarsminister Jim Mattis presidenten i Vita huset med förhoppningen att få igenom en truppförstärkning på uppemot 4 000 soldater. Men enligt uppgifter som läckt till amerikanska medier var Trump irriterad och föreslog i stället att överbefälhavaren i Afghanistan, John Nicholson, borde sparkas eftersom ”han inte vinner”.
Vad gör USA där?
Varför är vi i Afghanistan? Och var är alla miljarder dollar som vi har pumpat in i landet?
Dessa frågor har den före detta arméöversten Ann Wright ställt sedan december 2001, då hon var med i den lilla grupp som återöppnade USA:s ambassad i Kabul, strax efter att USA invaderat landet och jagat iväg talibanerna från huvudstaden.
Ann Wright sa upp sig 2003 i protest mot Irak-kriget och har sedan dess analyserat USA:s militära eskapader i Irak och Afghanistan. Hon menar att generalernas svar på hennes frågor i grunden låter likadant år efter år: USA är i Afghanistan för att bekämpa talibanerna och al-Qaida (och andra extremistgrupper). Om USA lämnar landet kommer det att tas över av talibaner och bli en grogrund för terrorister som kan hota Europa och USA.
Den afghanska regeringen har i dag bara kontroll över omkring halva landet, eller ännu mindre, enligt olika bedömningar. Flera provinshuvudstäder skulle falla omedelbart om USA:s flygunderstöd försvann. Men, påpekar krigskritiker, inget blir heller bättre av att den amerikanska militären stannar. Ska de då vara där för alltid?
En liten antikrigsrörelse stretar alltjämt för att få USA att lämna Afghanistan. Den 30 januari skickade en skara personer och organisationer ett öppet brev där de uppmanade Trump att ta hem varenda amerikansk soldat. ”Det skulle vara bra för det afghanska folket, eftersom närvaron av utländska soldater har varit ett hinder i fredssamtalen”, skrev de. ”Afghanerna måste själva få avgöra sin framtid, och de kan inte göra det förrän det är slut på utländska interventioner.”
Dollar till talibaner
Kritiker till kriget, av vilka Trump var en innan han blev president, ställer också gärna Ann Wrights andra fråga: Vart tar pengarna vägen? USA har sedan 2002 lagt över 117 miljarder dollar på att återuppbygga Afghanistan. Det är en större investering än Marshallplanen, som hjälpte till att återuppbygga Västeuropa efter andra världskriget.
Det finns positiva siffror i Afghanistan, som att fler kvinnor arbetar i dag än 2001, och att den allmänna sjukvården blivit bättre. Men det tydligaste resultatet av dessa 117 miljarder dollar är ett land i fortsatt förödelse. Det beror inte minst på djupa problem med korruption. Mycket av pengarna är löner till afghanska soldater och poliser som visat sig bara finnas på papper, bensin stjäls och säljs vidare, pengar till vägbyggen försvinner. ”Ironin är”, menar John Sopko, USA:s specialinspektör för Afghanistans återuppbyggnad, ”att i slutet på vår distributionskedja är terroristerna.”
USA:s överbefälhavare i Afghanistan, John Nicholson, är överens med Afghanistans president Ashraf Ghani om att de bara behöver fyra år till. Då kommer korruptionen att vara stången och den afghanska militären kommer att stå på egna ben.
Privat lösning
Kommer Trump att köpa det? På andra sidan sitter hans rådgivare Steve Bannon, som vill ut ur Afghanistan. New York Times rapporterade i juli att Bannon bett om förslag för hur privata företag kan ta över USA:s stridsuppdrag i landet.
En av de som tillfrågades var Erik Prince. Efter att hans företag Blackwaters anseende smutsades ned av skandaler och massakrer under Irak-kriget bytte bolaget namn, och kallas i dag Academi. De senaste veckorna har han lobbat offentligt för idén att överlåta Afghanistan till honom.
I måndags rapporterade Financial Times att Erik Prince nyligen skrivit ett förslag på hur det kan gå till. Knappt 100 flygplan och 5 000 inhyrda soldater från länder som USA, Storbritannien och Sverige skulle minska USA:s kostnader till mindre än tio miljarder dollar om året. Eftersom de privata soldaterna skulle samarbeta med den afghanska regeringen är de inte att betrakta som legoknektar utan som en del av den afghanska armén, menar han.
”Många säger nu att vi bara ska dra oss ur Afghanistan. Jag håller inte med om det eftersom jag tror att talibanerna eller IS skulle resa sin stridsflagga över den amerikanska ambassaden inom sex månader eller ett år”, sa Erik Prince i en CNN-intervju i måndags. ”Det vore illa. Men att fortsätta med samma – jag skulle säga vansinne – som vi har gjort under de senaste 16 åren; det måste förändras.”
Försvarsministern stödjer inte Erik Princes och Steve Bannons förslag. Många legala, politiska och moraliska hinder står i vägen innan Prince plan kan bli verklighet. Nu ligger bollen hos Donald Trump.
USA:s längsta krig
2001
USA invaderar Afghanistan och jagar talibaner och
al-Qaida.
2003
Insatsen omvandlas till att också handla om att bekämpa motståndsmän till ockupationen, både militärt och genom bistånd och andra metoder. Amerikanska överbefälhavare avlöser varandra men vittnar alla om ”framgång”.
2011
Barack Obama nästan tredubblar antalet soldater till 100 000.
2014
Obama ger säkerhetsansvaret till den afghanska regeringen och avslutar officiellt USA:s stridsuppdrag i Afghanistan. De kommande åren återtar talibaner stora områden och Obama ger nya befogenheter till militären, som deltar i allt fler strider.
2017
Under det första halvåret släppte USA och deras allierade 1 634 bomber i Afghanistan, den högsta siffran sedan 2012.
50 svenska soldater kvar
I dag finns drygt 8 400 amerikanska soldater i Afghanistan.
Tillsammans med knappt 1 000 legosoldater och 27 000 privatanställda som sköter allt från städning till transporter utgör den militära insatsen totalt omkring 36 000 personer.
USA:s allierade bidrar med ytterligare omkring 4 500 soldater, varav ett femtiotal kommer från Sverige.
