– De har nått stadens stora torg. Flygplan bombar dem. Det är totalt kaos, sa Abdul Aziz, invånare i Kunduz, till AFP under söndagen.

Också i provinshuvudstäderna Taloqan och Sar-e-Pol pågick hårda strider under söndagen, med talibanerna som segrare. Det innebär att fem provinshuvudstäder har fallit sedan i fredags. Och från flera håll kommer nu rapporter om katastroftillstånd. Mängder av civila dödas, sjukhusen kan inte ta hand om alla som behöver vård, flyktinglägren är fulla.

– Det här är en av de värsta kriser jag sett och den har potential att bli ännu värre, säger Ramiz Alakbarov, humanitär koordinator på FN, till BBC.

Viktigt att Sverige ger bistånd

Även i Sverige betonas allvaret. Utrikesminister Ann Linde

(S) kallar situationen fruktansvärd.

– Så här många dödsoffer har vi inte haft på över tio år, säger hon till Sveriges Radio.

Hon påpekar också att den afghanska befolkningen inte får lämnas utan internationellt stöd, och att det är viktigt att Sverige fortsätter vara en av de största biståndsgivarna. Men Sida menar nu att delar av biståndet kan behöva omprövas om talibanerna tar makten över Afghanistan. Andreas Stefansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén, tycker också han att Sverige och omvärlden ska vara tydliga med att bistånd kan dras in.

– Man bör markera att det stora långsiktiga stöd som finns till för den afghanska maktapparaturen står på spel om talibanerna tar över, säger han.

Än så länge tycker han dock inte att stödet ska dras in. Inte heller bör det strypas helt om regeringen skulle falla.

–  Det är jätteviktigt att inte vända civilbefolkningen ryggen. Även i områden där talibanerna är starka har det visat sig att de ofta är angelägna om att biståndsorganisationer får arbeta med projekt som når lokalbefolkningen. Det finns en stor acceptans för opartiska aktörer som funnits i landet i många år, säger Andreas Stefansson.