Pascal Soriot, vd för Astra Zeneca, var en av flera i medicinindustrin som beskrev löftet som ett existentiellt hot. Det skulle nämligen bryta mot immaterial- och patenträtten – ”som är en grundläggande del av vår industri och om vi inte skyddar dem så finns det inget incitament för någon att komma med nya innovationer”. Det sade Soriot till The Telegraph i maj förra året. Vid den tidpunkten hade Oxford-universitetet redan gjort en pudel och istället ingått ett samarbete med just Astra Zeneca. Vändningen kom efter påtryckningar från Gates-stiftelsen, som också har makt över finansieringen av Oxford-universitetets vaccinlabb.

Bill och Melinda Gates har i ett flertal uttalanden det senaste året förklarat att det inte går att släppa vaccinproduktionen lös, den måste skötas på sedvanligt vis med västerländska medicinbolag som har noggrann kontroll över både innovation och produktion – annars kan det gå illa.

Vinstjakt i vägen

Men i verkligheten är det precis tvärtom mot vad Astra Zeneca och Gates menar. Det säger Achal Prabhala, som i många år forskat och agiterat för att patenträtten ska reformeras. ETC når honom i hans lilla ensamkontor i Bangalore. Hela hans familj har precis testat sig för misstänkt covid-19. Smittan skenar i landet, vilket i kombination med ett bristande sjukvårdssystem och brist på syrgas gör att människor dör i rasande takt.

Achal Prabhala menar att det är vinstjakten som gör att innovationer inte blir av – och att mängder av människor lider och dör i onödan. Vacciner är ett ökänt exempel. Eftersom de eliminerar, snarare än medicinerar, ett problem är de inte lönsamma och blir därför inte skapade i den skala som krävs, särskilt inte för fattiga samhällen.

Hälften hade fått vaccin

Det senaste året har med all tydlighet synliggjort problemen med patent och en vinstmaximerande medicinindustri, enligt Prabhala. Idag har i princip hela den fattigaste tredjedelen av världen vaccinerat mellan 0–1 procent av sin befolkning, medan några enstaka rika länder har vaccinerat omkring halva sin befolkning. Achal Prabhala menar att om Oxford-universitet hade stått fast vid sitt löfte och om världen hade följt efter – så hade omkring hälften av alla jordens invånare varit vaccinerade idag.

– Närapå varje land i världen hade haft mellan 40–60 procent av sin befolkning helt vaccinerade, vilket hade betytt att risken att få någon som helst ny våg, även av en variant av coronaviruset, hade varit mycket lägre.

Det innebär att flera miljarder människor skulle ha vaccinerats. Hur skulle det ha gått till? Till att börja med, säger Achal Prabhala, skulle de som tog fram vaccinerna ha samarbetat, exempelvis kunde Pfizer och Modena ha gjort det eftersom de tog fram vaccin med samma mRNA-teknik.

– Om de olika kandidaterna som jobbade på samma vaccinplattform hade samarbetat med varandra under utvecklings- och testfasen så skulle de utan tvekan ha nått framgång snabbare, säger Prabhala.

– Samarbetet dem emellan kunde sedan ha breddats till andra institutioner som har expertis, som Världshälsoorganisationen och nationella labb i olika länder.

Finns otaliga aktörer

Vaccinerna hade alltså kommit ut snabbare på marknaden. Nästa steg hade varit att skapa ett system av öppna licenser, där vilken kompetent tillverkare som helst hade kunnat tillverka vaccinet – ungefär som Oxford-universitetet planerade att göra. Det finns otaliga aktörer som skulle kunna tillverka vacciner om de fick möjlighet, menar Prabhala. Exempelvis skulle mRNA-vaccinerna, som tas fram i en kemisk process, kunna tillverkas av producenter som idag tar fram injicerbara mediciner.

Att öppna upp teknologin hade också gjort att det desperata behovet av vaccin hade samverkat mycket mer effektivt med kommersiella intressen, säger Achal Prabhala.

– Det hade tillåtit privat kapital och stater att investera, och privata entreprenörer hade spelat en roll. Du hade sett enorma mängder pengar och kapacitet som bara väntar på att snappa upp en teknologi och investera i den.

Vaccinproduktionen hade utlokaliserats på mängder av platser över hela världen och varit motsatsen till den koncentration vi har idag, där exempelvis Astra Zenecas vaccin tillverkas på endast två platser. Samarbetet hade sedan fortsatt att utvecklas eftersom vi i västvärlden inte hade haft samma fördomar som vi har idag gentemot vaccin som kommer från andra delar av världen.

– Allt detta kräver fortfarande att regeringar måste agera, det kräver fortfarande att många saker måste hända. Regeringar måste lägga undan en del pengar för att köpa vaccin när de är tillgängliga, och sälja dessa vidare till medborgare, trots att många regeringar har för vana att inte ge service till fattiga medborgare, säger Prabhala.

– Men just nu behöver dessa regeringar inte göra någonting. Det finns inget tryck från befolkningar på sin regering att vaccinera eftersom det inte finns några vacciner.

Achal Prabhala har kämpat för ett ”folkets vaccin” ända sedan pandemins start. Men det är den senaste vågen i Indien som fått honom att inse hur avgörande det är att vaccinera även i fattigare länder med yngre befolkningar.

– Sverige och Indien drabbades olika förra året, men vad den nya vågen visar väldigt tydligt är att ett ovaccinerat samhälle lämnas skrämmande sårbart för nya vågor.

Vaccin-apartheid

Nu går vi mot en värld där att gäng rika länder har vaccinerat sina befolkningar under detta år, medan fattiga länder kan få vänta till 2024, och dessutom betala mer för vaccinerna än vad de rika länderna gjort. Achal Prabhala kallar detta för vaccin-apartheid.

– Idag avgör din klass och din nationalitet om du kan få ett coronavaccin. Och man kan ta det ett steg längre och säga att det i praktiken innebär att din etnicitet kan avgöra om du får ett vaccin idag. Därför tycker jag att apartheid är ett användbart sätt att beskriva ett sådant exkluderande system, säger Achal Prabhala.

– Bill Gates vill få oss att tro att han har hjälpt till, och att västvärlden gör så gott den kan, men att tyvärr är det bara som det är, det är så världen naturligt fungerar. Jag vill bestrida det tankesättet med all kraft. Detta är en i högsta grad icke-naturlig, konstgjord och människoskapad situation, och det är konstruerat som ett förtryckande system. Precis som apartheidsystemet i Sydafrika var.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin

Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.