För att krångla till det ytterligare så kommer omröstningen i år troligen att hållas innan konventet, Demokraterna siktar på att den ska vara klar innan den 7 augusti. Anledningen är att ett antal delstater har en ovanligt tidig deadline för att anmäla vilka kandidater som ska finnas med på valsedlarna. 

Delegaternas instruktioner är att rösta på den kandidat som reflekterar viljan hos deras valkrets. De är därför inte helt låsta vid att rösta på den som vunnit deras lokala primärval – de allra flesta gör dock det och hade med största sannolikhet valt Biden. Hade Biden inte hoppat av hade det dock funnits en risk att några av delegaterna vänt sig mot honom under konventets omröstning. Den senaste gången det hände var 1980 då den sittande presidenten och primärvalsvinnaren Jimmy Carter utmanades av Ted Kennedy.

Kan bli debattrunda 

Nu har president Biden dragit sig ur och gett sitt stöd till vicepresidenten Kamala Harris. Det betyder dock inte att hon övertar hans delegater, de är istället fria att rösta på vem de vill. I skrivande stund är Harris den enda kandidaten.

Åsikterna går isär bland demokratiska politiker och aktivister om hur ersättaren ska utses. En del anser det självklart att ställa sig bakom Harris medan andra hellre ser flera kandidater och kanske något slags debattrunda. Att vinna i en öppen process istället för att ärva nomineringen skulle skapa större legitimitet kring Harris som kandidat, menar till exempel senatorn Peter Welch. Demokraternas partistyrelse (DNC) verkar vara inne på samma spår och meddelade redan på söndagskvällen en "transparent och systematisk" process väntar.

Harris har förklarat att hennes “intention är att förtjäna och vinna” nomineringen.

Om någon vill utmana Harris genom att bearbeta delegaterna så är det första steget att ta reda på exakt vilka dessa är. Bidenkampanjen har haft stort inflytande när delegaterna utsetts och det finns ingen offentlig lista. Men då är det alltså snabba ryck som gäller.