Det har nu gått ett år sedan Jorge Mario Bergoglio tog plats på den heliga stolen. Franciskus har gjort sig känd för sin ödmjukhet och vurm för de utsatta. Han har kritiserat kapitalismen, välkomnat homosexuella till kyrkan och hållit mässa på Lampedusa för att dra Europas uppmärksamhet till afrikanska flyktingars tragedi. För sina gärningar utsågs han till årets person av både Times och världens äldsta gaytidning, Advocate.
Men den nya påvens barmhärtiga image rimmar illa med de religiösa rörelser som nu rustar i flera europeiska länder och med kyrkans goda minne ifrågasätter jämställdhetspolitik, livet utanför kärnfamiljen och rätten att själv bestämma över sin reproduktion. Bibelhögern samlar hundratusentals aktivister, delar argument och samarbetar över gränserna. Nu vill den påverka på EU-nivå.
Europaparlamentet hörde i början av april initiativtagarna till det europeiska medborgarinitiativet En av oss, som kräver att EU slutar finansiera verksamhet där mänskliga embryon förstörs. Ett sådant förbud skulle i praktiken omöjliggöra stamcellsforskning och bistånd till abort. Men vid parlamentets utfrågning ifrågasatte många grunderna för sexuella och reproduktiva rättigheter i Europa över lag.
Storsatsar för att påverka
Lissabonfördraget ger den europeiska allmänheten rätt att efterfråga ett lagförslag om det stöds av minst en miljon personer i sju medlemsländer. I praktiken har medborgarinitiativet visat sig vara en dyr och komplicerad historia då programvaran för att samla underskrifter är otroligt svår att använda. En av oss lyckades samla mer signaturer än något annat förslag – hela 1 721 626 stycken – vilket visar på upphovsmännens enastående förmåga att driva och finansiera en storskalig kampanj.
Under de senaste månaderna har stockkonservativa katoliker storsatsat för att påverka frågor om sex och privatmoral.
– Det var under arbetet med Estrelarapporten som vi först märkte att något var på gång, säger Hanna San Nicolo, politisk rådgivare på Europaparlamentet och syftar på betänkandet om reproduktiva rättigheter som anfördes av den portugisiska socialdemokraten Edite Estrela. Rapporten var inte juridiskt bindande men skulle visa Europaparlamentets stöd för rätten till abort, preventivmedel och sexualundervisning. Den innehöll också rekommendationer för reproduktiva rättigheter i EU:s utvecklingsstöd.
Omröstningen föregicks av intensiva påtryckningar från ultrareligiösa organisationer och individer som via sociala medier, mejl och flygblad anklagade rapporten bland annat för att sexualisera småbarn, ställa moderns liv högre än fostrets och torgföra en modell som misslyckats i Sverige. Progressiva rörelser skred till rapportens försvar, och en häftig polemik uppstod. Ett förskrämt Europaparlament backade slutligen från förslaget genom att med sju rösters majoritet fastställa att hälsofrågor utgör medlemsstaternas kompetens. (Parlamentet har dock tidigare under mandatperioden antagit ett liknande betänkande om åldersrelaterade sjukdomar hos kvinnor.)
Stärkta av segern gick ultrakatolikerna till attack mot betänkandet om EU:s färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Betänkandet, mer känt som Ulrike Lunacekrapporten efter dess österrikiska föredragare som sitter med i Parlamentets gröna grupp, tydliggör hålen i befintlig EU-lagstiftning ur ett hbtq-perspektiv.
Lobbying mot reformer
San Nicolo, som har hand om hbtq-frågor för Lunacek, berättar att under dagarna innan omröstningen fylldes kontorets inkorg av cirka 42 000 mer eller mindre identiska mail som förvrängde rapportens innehåll.
Dessutom skrev 220 411 personer under en namninsamling på CitizenGO.org där rapporten omnämns som ”hbt-aktivisters skamlösa försök att förvränga meningen med grundläggande mänskliga rättigheter” och skapa särskilda privilegier (”the queering of human rights”). CitizenGO beskriver sig själv som en världsomspännande stiftelse som påverkar regeringar i mer än 50 länder och för kampanjer på engelska, franska, italienska, portugisiska, spanska och tyska. Det är den spanska cyberlobbyn HazteOir som står bakom CitizenGO.org och erbjuder tekniska lösningar för att hjälpa meningsfränder att bombardera euroledamöter med arga mail. På sin hemsida skriver HazteOir att de vill ge makt åt alla dem som känner sig arga på daglig basis men inte vet hur de ska säga ifrån. HazteOir lovar att dess användare är bara ett klick ifrån att kontakta politiker, journalister och Spaniens 120 viktigaste medier. Tidningen El País har spekulerat i om HazteOir finansieras av en hemlig mexikansk paramilitär med kopplingar till extremhögern.
Rätade ut frågetecken
Mobiliseringen ägde också rum iväg från tangentborden. Hundratusentals personer gick under religiösa organisationers ledning ut på gatorna i Paris och Lyon för att protestera mot ”familjefobin” söndagen innan Lunacekrapporten skulle voteras i Strasbourg. Stöddemonstrationer hölls bland annat i Bryssel, Madrid, Warszawa, Beirut och på Mauritius, även om uppslutningen ibland inte överskred en flerbarnsfamilj.
Men Lunacek hade lärt sig läxan av Estrelas nederlag. Hon drog igång ett omfattande internt kommunikationsarbete, förklarade textens egentliga innehåll och rätade ut sina kollegors frågetecken. Rapporten röstades igenom med stor majoritet och Lunacek valdes nyligen till årets ledamot. Men redan på den internationella kvinnodagen kunde ultrakonservativa opinionsbildare ta åt sig äran för att ha stoppat rapporten om jämställdhet mellan kvinnor och män som föll med ett handfull röster. Debaclet verkade dock främst bero på att föredragaren Inês Cristina Zuber lade fram en text som delade gröna och liberala ledamöter, varav många lade ned sina röster.
Frågor som berör
Den katolska biskopskonferensen COMECE har kallats en av de tyngsta lobbyorganisationerna i EU av den kristna tidningen Dagen. Jag går till dess representationskontor, strategiskt beläget ett stenkast från Europaparlamentet, för att höra kardinal Marx presentera kyrkans valprioriteringar under en presskonferens.
Marx pratar om vikten av solidaritet: med de fattiga och utstötta, med migranter och asylsökande, med Syrien och Ukraina. Han vill se en starkare transatlantisk dialog, bred debatt om TTIP, minskade koldioxidutsläpp och högt röstdeltagande.
När den senaste tidens religiösa påtryckningar på Europaparlamentet väl kommer på tal tycker kardinalen att det vore synd om familjepolitik skulle överskugga EU-kampanjen.
– Dessa frågor bestäms ändå på nationell nivå.
Samtidigt är det just i så kallade kalsongfrågor som kyrkan förmår att mobilisera sina väljare över gränserna. Kyrkan propsar på subsidiaritetsprincipen när man vill stoppa progressiv lagstiftning på europanivå, till exempel i fråga om abort och hbtq-personers rättigheter. COMECE delar adress med federationen för katolska familjeföreningar FAFCE som står bakom EU-kampanjen för skydd av mänskliga embryon från befruktningen.
FAFCE:s svenska generalsekreterare Maria Hildingsson förklarar att man driver många andra frågor också: om solidaritet och medmänsklighet, balans mellan familj och arbetsliv, kompensation för kvinnor som utför obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Men det är andra frågor som får medial uppmärksamhet och ger politiskt inflytande.
– Frågor om familjen och livets början lämnar ingen oberörd. De är personliga, kontroversiella och skapar debatt på ett sätt som andra frågor har svårt att göra.
