Under tisdagen väntas svar komma från EU-domstolen. När generaladvokaten Yves Bot i januari gjorde sitt yttrande inför beslutet kom han fram till att avtalet är förenligt med EU:s rättsordning. 

”Ett demokratiskt problem”

Det sannolika är att EU-domstolen kommer att gå på generaladvokatens linje och rösta för. Men Carl Schlyter, tidigare riksdags­ledamot och EU-parlamentariker för Miljöpartiet och numera partiledare för nystartade Vändpunkt, tror att det finns viss chans att de ska gå emot. 

– Ja, i många fall följer de generaladvokaten, men jag är inte helt övertygad. Det handlar ju också om att släppa ifrån sig makten, och det kan vara känsligt. Jag är fortfarande lite optimistisk att de ska kritisera Ceta på något sätt, säger Schlyter till Dagens ETC. 

Enligt Claes Granmar, docent I Europarätt vid Stockholms universitet, kan detta leda till att en ny typ av internationell specialdomstol, eller tribunal, att skapas, vars enda uppgift blir att avgöra investeringstvister knutna till avtal såsom Ceta, mellan EU och Kanada.

– Man skapar en domstol som avgör tvister som rör investeringsskydd. Då får man en rättsbildning som har högre befogenhet än EU. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den nya tribunalen kommer då i praktiken att stå över EU-rätten i de många omdiskuterade tvister mellan stater och företag där skydd för investeringar ställs mot andra viktiga samhällsintressen. 

– Det här blir revolutionerande. Man skapar överstatliga domstolar och flyttar makten från riksdagen till den här tribunalen på vissa centrala områden. Det kan innebära att man förbjuder möjligheterna att stoppa vinster i välfärden exempelvis, säger Claes Granmar. 

– Det är ett demokratiskt problem naturligtvis. 

Precis som med alla stora handelsavtal har Ceta-avtalet varit omdiskuterat. Kritikerna har framförallt menat att företag haft alltför stora möjligheter att stämma stater i specialdomstolar, utanför landets normala rättsväsende i så kallade ISDS-lösningar. Tvistelösningarna anses av kritikerna ge för stor makt åt storföretagen och att exempelvis miljölagar kan betraktas som handelshinder.

– Alla tänker att frihandel gynnar oss. Förr i tiden handlade det om varor, men de avtal som görs nuförtiden handlar mycket mer om detaljreglering i hur länder får sköta sig. Det är inte mycket frihandel. De ska detaljreglera allt som en stat får göra och inte. Och de är djupt odemokratiska eftersom det är nån skiljedomstol som ska avgöra vad som är rätt och fel, säger Carl Schlyter. 

Positiva aspekter

Nu väntas alltså tvistelösningsmekanismen flyttas över till en ny typ av domstol, eller tribunal, som står över EU-domstolen. 

– Det finns ett dilemma i det här. Å ena sidan är problemet att de nationella domstolarna har varit obenägna att erkänna att det egna landet har gjort fel. Å andra sidan förhandlar tvistelösarna fram överenskommelser mellan länder och företag och de förhandlingarna är inte rättssäkra, och framförallt är det väldigt dyrt för mindre aktörer att hävda sin rättighet, menar Claes Granmar. 

Det finns därför även vissa positiva aspekter med en ny special-tribunal, menar Granmar.

– Fördelen är att man nu får en mer rättssäker prövning. Men man skapar också mer finmaskiga regler. Den här tribunalen kommer att avgöra vad som gäller och det blir en rättsbildning som står över unionen. Men det kanske är nödvändigt för att inte få high chaparral i systemet.