– Situationen är väldigt ansträngd här i Berlin och i hela Tyskland. Efterfrågan på bostäder är väldigt hög, säger Reiner Wild, vd på Berliner Mieterverein, hyresgästföreningen som med 160 000 medlemmar är störst i Europa.

Wild tar emot Dagens ETC på kontoret i de centrala västra delarna av Berlin. Under de dryga 30 år han har varit chef över organisationen har han upplevt såväl murens fall som kraftigt ökade hyresnivåer med tilltagande gentrifiering som följd.

– Vi har en stor bostadsbrist, runt 100 000–150 000 lägenheter saknas, säger Wild.

Skiljer sig mellan områden

Jämfört med många andra storstäder i Europa är Berlin-hyrorna fortfarande relativt låga, men även inkomsterna i Berlin är -avsevärt lägre än i många europeiska och andra tyska storstäder.

Genomsnittspriset för en lägenhet i stor-Berlin är nio euro per kvadratmeter i månaden i kallhyra, det vill säga exklusive värme, vatten, el och sophämtning.

Priserna skiljer sig dock väldigt mycket mellan områden, och hyrorna stiger med runt sju–tio procent per år i genomsnitt. I trendiga stadsdelar som Kreuzberg, Neukölln, Mitte och Wedding stiger hyrorna kraftigt. I flera områden har de mer än dubblerats på bara tio år. Många av de boende är oroliga för hyreshöjningar och gentrifiering.

I stadsdelen Prenzlauer Berg i östra delen av Berlin har de värsta hyreshöjningarna avtagit. Här inleddes den stora förändringen strax efter murens fall i början av 90-talet. Många förfallna lägenheter renoverades och fick höjda hyror, redo att ta emot de ekonomiskt välmående från väst, inte minst när stats-apparaten flyttade från Bonn till Berlin. Nu talas det ständigt om gentrifieringen här. Det vimlar av trendiga brunchkaféer, hälsokostbutiker och streetfood-restauranger där unga vuxna pratar franska, engelska eller svenska. Inte många människor över 50 år syns på gatorna här, desto fler under fem år. Området runt Helmholtzplatz sägs vara Europas barntätaste plats.

– Du ser inga äldre människor här längre. De har inte råd med hyrorna, möjligen om de har kvar ett gammalt kontrakt. Folk från väst flyttar in, med bra jobb och två höga löner, säger Steffen.

Han är 51 år och uppvuxen i Prenzlauer Berg, men flyttade härifrån redan under det tidiga 90-talet. Numera bor han i Weisensee en bit längre åt nordost.

– Nästan ingen jag känner bor kvar i Prenzlauer Berg längre. Säkert 80–90 procent har bytts ut. Området har förändrats mycket.

Extremt exempel

Reiner Wild på Berliner Mieter-verein menar att Prenzlauer Berg varit ett extremt exempel på gentrifieringen och tror inte att det kommer gå lika snabbt i andra stadsdelar.

– Gentrifieringen gick väldigt fort i Prenzlauer Berg under mitten av 90-talet då det fanns så många lediga lägenheter som stod tomma efter att de hade renoverats och hyresvärdarna kunde höja hyrorna kraftigt. -Tittar du på exempelvis Neukölln i dag så är det en relativt liten del av husen som lyxrenoveras, bara någon procent. Det är fortfarande många med låga inkomster som bor där, säger han.

Lyxrenoveringar är en del av problemet bakom hyreshöjningarna, menar han.

– Nära 30 procent av de boende flyttar när ett hus renoveras och hyrorna höjs. Det är tillåtet att höja hyran med elva procent av investeringskostnaden för renoveringen, årligen. Det kan vara summor på 20 000 euro för ombyggnaden och då blir elva procent väldigt mycket.

Finns lagstiftning

Det finns lagar för att stoppa hyreshöjningarna, en “hyresprisbroms” som säger att hyresvärdar inte får ta ut mer än 15 procents höjning över tre års tid. Men lagen efterföljs inte.

– Vi har instrument för att hålla hyreshöjningarna låga, men de fungerar inte, säger Wild och menar att det finns många sätt att kringgå lagen och att det inte går att straffa dem som gör det.

Hyresgästföreningen har därför lagt förslag om böter på upp till 40 000 euro till de hyresvärdar som inte följer lagen.

– Höga böter är enda sättet att bestraffa de hyresvärdar som tar ut för höga hyror. I dag finns inga straff. Det är inga problem att ignorera lagen. Det är en nationell fråga, men regeringen har inte har visat något intresse av att driva den, menar Reiner Wild.

Han är pessimistisk inför valet.

– Jag kan inte se att någonting kommer att förändras. Om vi får det nyliberala styret med CDU och FDP i koalition så finns det ingen chans att några av våra förslag går igenom. Inte med CDU och SDP i fortsatt koalition heller, säger Wild.

”En mänsklig rättighet”

Katrin Lompscher är delstatssenator för stadsutveckling och bostäder i Berlin och företräder vänsterpartiet Die Linke. Hon menar att det görs många åtgärder för att stärka rättigheterna för hyresgästerna och minska hyreshöjningarna.

– Till exempel har vissa delar av staden förklarats som så kallade “sociala hållbarhetsområden”. Där krävs det förhandsgodkännande för att omvandla hyresbostäder till bostadsrätter eller för att göra omfattande moderniseringar, säger Lompscher till Dagens ETC.

Men är det inte logiskt att Berlin följer utvecklingen och närmar sig andra europeiska storstäders hyresnivåer då? Reiner Wild på hyresgästföreningen tycker inte det.

– Det är bara logiskt om du accepterar att profiten är det enda målet för bostadsmarknaden. Men om du har andra mål, då får du ett annat perspektiv på det. Jag tycker inte att det är intressant för Berlin att vara som London eller Paris. För där har ingen med en vanlig medelinkomst längre råd att bo i innerstaden. Så är inte situationen i Berlin än, och det uppskattar vi. Bostad är en mänsklig rättighet. Varför skulle vi ge upp det för profiten åt några hyresvärdar? Det finns ingen anledning.