När Saudiarabien förra månaden i en sluten votering valdes in till FN:s kvinnokommission röstade ingen nej. Det är dock fortsatt oklart om Sverige var ett av de sju länder som lade ner sin röst, eller om de var ett av de 47 länder som röstade ja. Detta rapporterar Svenska Dagbladet, och sammanfattar: ”Sverige gav alltså sitt stöd till saudierna, aktivt eller passivt”.
Belgien röstade ja
Nyheten om att Saudiarabien valts in i FN:s kvinnokommission – som har en ledande roll i att stärka kvinnors rättigheter globalt – väckte avsky bland feminister världen över. I flera länder har medborgarna krävt att deras regering avslöjar hur de har röstat. Hittills är det endast Belgien som har offentliggjort sin röst.
Premiärministern säger att han ångrar att landet sa ja till saudierna, men hävdar att han inte visste något. Nya uppgifter i belgisk press gör dock gällande att den belgiska regeringen visste att omröstningen skedde, och att saudierna gärna skulle få veta hur belgarna röstade.
Sverige fortsätter tiga
Den svenska regeringen ämnar inte redovisa hur sin röst utan fortsätter att hänvisa till att sekretess råder vid slutna voteringar inom FN. Hillel Neuer, chef för organisationen UN Watch, säger till Dagens nyheter att det är en dimridå, och att FN inte straffar länder som avslöjar hur de röstat.
Regeringen har också undvikit att visa tydligt motstånd mot att Saudiarabien får en viktig roll i FN:s jämställdhetsarbete. I ljuset av det framstår Sveriges FN-ambassadör Olof Skoogs kommentar som ett skarpt avståndstagande.
– Det är klart att Saudiarabien inte är ett lämpligt land i kvinnokommissionen, säger han till Svenska dagbladet.
Tjänstemannabeslut
Olof Skoog, som är ansvarig för hur Sverige röstar i FN, påpekar dock att det är regionerna som utser sina representanter – och att Sverige har som princip att inte rösta emot. Enligt både Skoog och utrikesminister Margot Wallström togs beslutet om hur Sverige skulle rösta av tjänstemän, inte av regeringen. Anledningen är enligt Skoog att den asiatiska gruppen i FN hade nominerat fem länder, lika många som det fanns platser för. Det fanns alltså ingen konkurrens, och sågs därför som ett rutinbeslut.
Därmed står det klart att regeringens självutnämnda feministiska utrikespolitik inte har som prioritet att vare sig offentligt eller i slutna omröstningar markera gentemot att länder som Saudiarabien väljs in i FN:s kvinnokommission.