En disig februarimorgon när planet tar mark på Kabuls flygplats syns diffusa figurer klättra omkring och hacka is på rader av militärhelikoptrar och flygplan. Vakter visiterar besökare som kommer och går. Med viss regelbundenhet spränger sig en självmordsbombare på gatan, i ett varuhus, eller i en folksamling.
Afghanistan tillhör de länder i världen med högst mödradödlighet. 49 kvinnor per dygn avlider i samband med graviditet och förlossning. När talibanstyret var över 2001 fanns bara 400 utbildade barnmorskor i hela landet på en befolkning på nästan 30 miljoner. Konsekvenserna är en massiv kvinnodöd.
Barnmorskor är tillbaka
Idag har barnmorskor börjat utbildas igen och börjar komma ut i byarna. Som en osynlig vind sveper barnmorskornas kvinnosyn in i provins för provins, distrikt för distrikt, i by för by och inget ser ut att kunna stoppa det. Barnmorskornas i dagens Afghanistan gör inte bara en hälsoinsats, räddar inte bara liv, är inte bara en kvinnorättsfråga, inte bara en praktisk eller ekonomisk fråga. Barnmorskorna är idag tillsammans med den ökade skolutbildningen för både flickor och pojkar den starkaste samhällsomdanande kraften i hela det afghanska samhället. Det är inte ett litet ansvar som vilar på en barnmorskas axlar. Men i en kultur där kvinnan varit mannens egendom utan egna rättigheter är det en enorm sprängkraft i den auktoritet barnmorskorna nu bygger upp kring sin samhällsroll. Som utbildad och arbetande kvinna är hon ett föredöme som kvinnor i hela landet ser upp till.
Öppna landskap
Våra blickar vilar på de berömda afghanska bergen när bilen från Mazar-e-Sharif skär genom landskapet mil efter mil på väg mot provinsen Samangan och staden Aibak. Öppna landskap och vidunderliga vidder avlöses av slingriga trånga bergspass.
– Jag var bara tio år gammal när jag bestämde mig för att bli barnmorska säger Muska Farahmand.
Nu är hon tjugo år och går första året på den tvååriga barnmorskeutbildningen.
– När min lillasyster skulle födas förstod jag vilka problem kvinnor står inför i Afghanistan. Min bror och far höll sig gömda eftersom de var utbildade och intellektuella. Talibanerna var särskilt ute efter personer av deras sort. En äldre man i släkten följde oss på färden till sjukhuset i huvudstaden. Med hans långa skägg och traditionella klädsel kände vi oss aningen säkrare om talibaner skulle dyka upp.
På avskilda vägar lyckades han med sin häst och vagn ta dem till huvudstaden, Kabul. Efter att ha svävat mellan hopp och förtvivlan slutade allt väl med ett akut kejsarsnitt.
– Från den dagen blev det min livsuppgift att rädda liv på kvinnor och barn, säger hon.
Talibanerna tog makten
– Jag minns när talibanerna tog makten 1996, hur de via radio meddelade, att kvinnor bara får vistas utomhus i sällskap med sin far, bror eller äkta man säger Kamela Sair, läkare i Kabul.
Med det följde en rad udda konsekvenser, bara en sådan sak som att vi kunde vi inte gå till jobbet.
– Det drog naturligtvis ett löjets skimmer över talibanerna. Sjukhusen stod tomma. Inga kvinnliga patienter kunde komma och ingen kvinnlig vårdpersonal kunde arbeta.
Efter några dagar med tomma sjukhus fick talibanerna erkänna att sjukhus är en bra idé, och kvinnlig vårdpersonal fick tillåtelse att arbeta på sjukhusen igen. Men under förutsättning att personalen skulle bära burka om det fanns män i närheten.
– Det var då jag beslöt mig för att sluta, säger Dr Kamela. Jag klarade inte av att plötsligt dra på mig en burka vid morgonmötet för att en manlig läkare fanns i rummet.
Svenskt samarbete
I juni 2005 samlades 80 barnmorskor från hela landet och bildade en egen organisation. Nu har de 33 kontor i Afghanistans 34 provinser och arbetar bland annat med Svenska Afghanistankommittén (SAK) som partner. I dag finns utbildningar för barnmorskor i nästan alla provinser. Men i början var det svårt att få kvinnor till utbildningarna.
– Tradition och de starka manliga värderingarna gjorde att ingen vågade. Vi var tvungna att besöka byarna personligen. Vi knackade dörr i totalt 700 byar och pratade, säger Feroza Mushtari, ordförande i Afghanistans Barnmorskeförbund.
När de förklarat och övertygat familjerna och de äkta männen och andra i byn inkom tusen anmälningar till barnmorskeutbildningen. Från 400 har de nu blivit 2 600 barnmorskor i landet. Målet är att bli 8 000 barnmorskor i Afghanistan så fort det går.
– Idag är det fortfarande tabu för en kvinna att besöka en klinik. Männen förbjuder dem att gå dit. I några provinser börjar kvinnorna ändå att ta sig till klinikerna även för normalförlossningar. Stigmat avtar sakta tack vare barnmorskornas insatser i byarna, säger Latifa Baktash som leder en barnmorskeutbildning.
– Idag går till och med talibankvinnor på våra barnmorskeutbildningar i några provinser.
Från högt uppsatta talibaner från Helmandprovinsen som gränsar till talibanernas starkaste fäste, Kandahar, kommer ett meddelande till Latifa om att de nu vill ha barnmorskor i sina byar.
Minskad dödlighet
– Min stolthet är att vi har minskat dödligheten säger Nasrin Oryakhil som är läkare och chef för kvinnosjukhuset i Kabul.
Av de 27 000 födslar vi genomförde på detta sjukhus under 2010, upp till 80 om dagen, avled endast 13 mödrar och 94 barn. Det visar att vi kan komma tillrätta med mödradödligheten. Receptet har varit hårt arbete och utbildning säger Nasrin Oryakhil.
Idag arbetar 98 barnmorskor på sjukhuset som i treskift på 10 avdelningar bistår mellan 25 till 80 födande kvinnor per dygn, och som mest har de utfört 28 kejsarsnitt på ett dygn.
– Dörren är öppen för alla. Privatkliniker skickar hit svåra fall med ambulans, likväl som en enskild kvinna från vilken del av landet som helst är välkommen, säger chefsbarnmorskan Nasima Samadi på kvinnosjukhuset.
– Med den stora mängd kvinnor vi tar hand om blir alla släktingar ett av de stora problemen. Tänk när vi har åttio kvinnor här samtidigt, som alla har sina släktingar med sig. Sjukhuset fylls av släktingar som trängs med personalen.
