”Vi tog bort hans uttalanden under gårdagen (onsdag) eftersom vi bedömde att deras effekt, och troligen deras avsikt, skulle leda till ytterligare våld”, motiverade Facebooks grundare Mark Zuckerberg på den egna plattformen beslutet att stänga av Trumps konto på obestämd tid.
Enligt Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, är det tveksamt om avstängningarna vittnar om en verklig insikt.
– Att han stängts av tror jag i första hand beror på att de här bolagen agerar utifrån strikta affärsintressen. Det politiska trycket har ökat på dem att göra något, samtidigt som en demokratisk majoritet i kongressen gör att de kan vänta sig starka regleringar och en diskussion om deras ansvar för den politiska utvecklingen med allt mer hot, hat och våld. Dessutom finns också ett stort tryck inifrån, som gör att techjättarna är rädda för att anställda ska lämna och de alltså ska tappa nyckelkompetens, säger hon.
Huruvida det är rätt att stänga av Trump från sina sociala konton vill Karin Pettersson inte svara rakt ja eller nej på. Att presidenten återkommande brutit mot användarreglerna är det ingen tvekan om, men det finns enligt henne samtidigt något obehagligt i det godtycke, den opportunism och den brist på transparens som beslutet föregåtts av.
Polarisering oundviklig
Dessutom finns det viktigare frågor att diskutera. Som kärnan i de sociala jättarnas affärsmodeller, som i förlängningen leder till att det som premieras och lyfts fram är det som sticker ut, hatet, lögnerna, det slags information som inte handlar om fakta, utan om påverkan på användarnas känslor. Ju längre en användare stannar kvar på en plattform, ju mer den scrollar sig igenom inlägg efter inlägg, desto mer tjänar plattformen på annonsförsäljning.
– Polarisering är inte plattformarnas syfte, men det är effekten. Man kan inte förstå Trumps och andra högerpopulisters framgångar i att effektivt föra fram propaganda utan att också titta på dessa plattformar. De är på många sätt optimerade för att föra fram budskap som Trumps i USA, som Dutertes på Filippinerna, som Modis i Indien, det vill säga den här väldigt känslostyrda, hatiska, från verkligheten losskopplade retoriken, säger Karin Pettersson.
Tsunami av information
Enligt Jonathan Leman, researcher på stiftelsen Expo, finns det fler variabler att beakta för den som vill förstå kopplingen mellan sociala medier och högerpopulismens framfart på senare år.
– Högerextrema grupper har alltid utnyttjat internet. Det som hänt på senare år är att sociala medier-tjänster har flyttat in och minskat avståndet mellan olika grupper. På Twitter kan en minister och en högerextrem person helt plötsligt befinna sig bredvid varandra, säger han och pekar på mängden grupper och därmed också möjligheter att påverkas av en uppviglande stämning.
– Det myllret har haft betydelse för hur gränsdragningen mellan högerextremism och högerpopulism lösts upp vilket också underlättat för radikalisering.
Högern vänder fokus
Men när Trump stängdes av från Twitter och Facebook hamnade diskussionen inte i första hand på den underliggande infrastrukturen som främjar högerextremister på sociala medier, utan på högerns och populisternas rop om censur.
– Det är många som har hoppat på den här frågan som inte så mycket vill prata om stormningen av Kapitolium utan snarare vill prata om en påstådd censur.
Medan vit maktgrupper, både i Sverige och i USA, reagerat på stormningen som legitim, och i vissa fall velat att man gått ännu längre, så verkar högerpopulister snarare se våldet som en belastning.
– Många där väljer istället att sprida villospår, som att det skulle vara AFA under falsk flagg, alltså ren propaganda. Populisterna menar att valet var stulet, att det var valfusk, att Biden inte är en legitim president, men att våld inte är acceptabelt. Man flyttar därför gärna fokus till diskussionen om nätjättarna och deras policies. I Sverige ser vi att SD ekar dessa talepunkter, där de fortsätter hävda Trumps rätt kring valet och skruvat upp kritiken mot nätjättarna senaste månaden, säger Jonathan Leman.
