Avtalet som kan stoppa vinsttaket

Ceta gäller redan provisoriskt då det tagit sig igenom EU:s alla institutioner. Men för en fullbordad ratificering krävs beslut också från de nationella parlamenten och nu har den svenska regeringen lämnat över sin proposition till riksdagen för utskottsbehandling.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Ceta är det mest omfattande handelsavtalet som någonsin förhandlats – ändå har debatten i Sverige varit förhållandevis tyst.

– Vi har aldrig haft så här långtgående handelsavtal och det är ingen som vet var det här kommer att landa. Kanadensiska företag får tillgång till den inre marknaden men på mycket lösa boliner. Avtalet tillhör en helt ny generation, säger Claes Granmar, docent i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.

Rätt att stämma enskilda stater

På europeisk nivå har kritiken dock varit mer högljudd – det mesta har riktats mot det så kallade investeringsskyddet som ger företag rätt att stämma enskilda stater. En särskild investeringsdomstol ska upprättas där länder kan bötfällas med miljardbelopp om investerare anser att de blivit orättvist behandlade.

Farhågan är att det kan komma att begränsa ländernas möjlighet till en progressiv lagstiftning.

Vallonien har därför krävt av den belgiska regeringen att få saken prövad av EU-domstolen, som för närvarande utreder hur en eventuell investeringsdomstol står sig mot EU:s grundfördrag.

På svensk mark är det Kommerskollegium som i samråd med andra myndigheter fått uppdraget att analysera hur avtalet skulle slå.

I underlaget som överlämnades i maj bekräftade Kommerskollegium vissa riskfaktorer, men drog ändå slutsatsen att det inte finns ”något som talar för att svensk lagstiftningsprocess skulle kunna försenas eller försvåras till följd av Ceta”.

”Kan tolkas lite hursomhelst”

Således gjorde myndigheten en annan tolkning än Claes Granmar som yttrade sig i egenskap av jurist från Stockholms universitet. Han framhåller att det finns betydande risker kopplade till avtalet.

– Skrivningarna som syftar till att säkerställa social hänsyn är väldigt öppet formulerade. Bestämmelserna kan i princip tolkas lite hursomhelst vilket innebär att det blir upp till domare att avgöra när det väl blir en tvist. I dagsläget finns inga garantier, säger han.

En av de större farhågorna gäller privatiseringen av idag offentligt drivna verksamheter. I dag står det öppet att investera i skola, vård och omsorg. Det eventuella förslaget om ett vinsttak, som regeringen ju aviserat kommer att läggas i mars nästa år, är en sådan reglering som skulle kunna bli problematisk i ljuset av bestämmelserna i Ceta.

– Det är det här som är hela dilemmat – visst kan man besluta om ett vinsttak, men frågan är vad som händer då. Företag som investerat i till exempel svensk sjukvård kan hävda att ett riksdagsbeslut om återförstatligande innebär ett avtalsbrott, och för det skulle de förmodligen kräva Sverige på ersättning, säger Claes Granmar.

Beslut från EU-domstolen

Svaret från EU-domstolen väntas i vår och medlemsländerna får då reda på huruvida en eventuell investeringsdomstol är förenlig med EU:s grundfördrag eller inte. Nuvarande investeringstvister avgörs i enskilda tribunaler – och det är inte säkert att ett sådant system utgör ett bättre alternativ.

– Den typen av tvister avgörs av enskilda personer i slutna rum, så man kan säga att båda system är dåliga eftersom det demokratiska underskottet är enormt i båda fallen. Med investeringsdomstolen så flyttar man en massa makt från de enskilda medlemsländerna, å andra sidan är en sådan domstol ändå mer transparent än nuvarande till­vägagångssätt.