BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Knappt hade de upproriska generalerna lagt ner vapnen förrän gripandena startade, och det var inte bara tusentals meniga och officerare som fängslades. På måndagen hade även bortåt 3 000 domare frihetsberövats, och 8 000 polismän tagits ur tjänst. Enligt uppgifter från nyhetsbyrån AP på måndagen hade 9 000 statsanställda inom inrikesministeriet sparkats.
Regimen pekar ut Fethullah Gülen, ledare för den islamistiska rörelsen Hizmet, som ansvarig för militärkuppen, och det är hans anhängare man nu säger sig behöva rensa ut. Gülen själv har dock från sin exil i USA fördömt kuppförsöket.
”Mer auktoritär regim”
Även Amnesty International har fördömt militärens försök att gripa makten, men enligt Andrew Gardner, som arbetar med Turkietfrågor för organisationen och befinner sig på plats i Turkiet, är Amnesty trots att kuppförsöket slog ned mycket oroad för utvecklingen i landet.
– Ända sedan Geziupproret sommaren 2013 har vi sett en utveckling mot en allt mer auktoritär regim, säger han till Dagens ETC.
– Det har varit en häxjakt mot oliktänkande, oavsett om de faktiskt varit inblandade i några olagligheter. Det är ingenting som började nu i samband med kuppförsöket, men vi befarar att det kan komma att bli ännu värre nu.
Hur ser Amnesty på de senaste dagarnas massgripanden? Kan regimen ha haft en plan redo ifall militären skulle försöka sig på en kupp?
– Det verkar otroligt att man redan i dag skulle ha tillräckliga bevis för att gripa 6 000 personer. Det finns uppgifter om att det pågått utredningar mot bland annat militärer sedan tidigare, och att rykten om förestående gripanden kan ha fått dem att försöka genomföra kuppen.
– Det är logiskt att gripa militärer, eftersom det var de som försökte ta makten, men de misstänkta ska ha en rättvis rättegång. Vi ser inte minst i regimtrogen media bilder som tyder på att människor hålls under förnedrande former. Att återinföra dödsstraffet är totalt förkastligt och går emot Turkiets förbindelser att respektera mänskliga rättigheter. Dessutom går det emot alla rättsprinciper att utdöma dödsstraff för brott som begåtts innan det infördes.
Massgripandena och talet om att återinföra dödsstraff har fått flera av EU:s utrikesministrar att uttrycka oro för rättssäkerheten i Turkiet. Såväl Frankrikes utrikesminister Jean-Marc Ayrault som hans svenska kollega Margot Wallström har gjort sådana uttalanden under de senaste dygnen.
Samtidigt är Margot Wallström tydlig med att EU behöver samarbeta med Turkiet när det gäller flyktingarna från Syrien. På frågan i SVT:s Agenda om det finns någon gräns för när samarbete skulle bli omöjligt gav inte Margot Wallström heller något tydligt svar.
Ylva Nilsson, journalist med lång erfarenhet att bevaka EU, tror det är långt kvar innan någon gräns för EU:s tålamod med Turkiet är nådd.
– Den gränsen borde anses passerad för länge sedan, säger hon till Dagens ETC.
– Europeiska ministrar har kritiserat planerna på dödsstraff, men inte i samband med flyktingavtalet. Jag misstänker att oviljan att få in fler flyktingar i Europa är för stor.
"Borde inte ha ingåtts"
Enligt Rickard Olseke, expert på europeisk migration och asylfrågor, borde avtalet aldrig ha ingåtts till att börja med.
– Turkiet erkänner enbart europeiska flyktingar, säger han till Dagens ETC.
– EU anser att Turkiet är ett säkert tredjeland, men en syrier eller en irakier kan inte få flyktingstatus i Turkiet.
Utvecklingen i Turkiet kan också göra att landets status som säkert ursprungsland blir ifrågasatt, menar han.
– Fler turkiska medborgare kan komma att söka asyl i Europa, säger Rickard Olseke. Om de riskerar dödsstraff kan de inte nekas.
Under fredagskvällen spärrade turkisk militär av viktiga broar och annan infrastruktur. Pansarvagnar syntes på gatorna och stridsflyg flög lågt och provokativt över Turkiets största städer. I TV förklarade militären att man gripit makten i landet.
Premiärminister Binali Yıldırım bekräftade att det rörde sig om ett kuppförsök, men hävdade att det inte skulle lyckas. President Recep Tayyip Erdoğan fördes i säkerhet av regimtrogna styrkor strax innan militären tog kontrollen över Atatürk-flygplatsen i Istanbul där han befann sig. Via Twitter och via en mobiltelefon som filmades av CNN Türk uppmanade han sina anhängare att trotsa kuppmakarnas utegångsförbud och ge sig ut på gatorna.
På lördagsmorgonen stod det klart att kuppen slagits ner. 238 människor dödades i striderna enligt officiella siffror. Blodiga scener där soldater som lagt ner vapnen misshandlades av anhängare till regimen utspelade sig inför kameror, bland annat på broarna över Bosporen.
Under dygnen som följde inledde regimen omfattande utrensningar i militären, inom polisen och i den civila statsapparaten, inte minst i domstolarna. Minst 6 000 människor har gripits. En mindre grupp inom den högsta militärledningen har sökt asyl i Grekland, över hundra höga officerare sitter fängslade.
Från EU kommer hård kritik mot hur regimen hanterar efterspelet till kuppförsöket. Grannskapskommissionären Johannes Hahn pekade i ett uttalande på måndagen på de listor på människor att gripa som uppenbarligen funnits färdiga tyder på att Erdoğan utnyttjar kuppförsöket för att bli av med politiska motståndare.
