– Sex personer om dagen mister sitt liv i Medelhavets vågor samtidigt som korrupta ryska oligarker och andra penningtvättare köper sig egendom eller företag på Malta eller nån annan stans och får, inte bara medborgarskap där, utan också tillgång till hela den inre marknaden och alla länder, fri rörlighet och allt, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (L).
– Det är en sådan dubbelmoral så det är inte klokt.
Svenska regeringens hotbild
Wikström menar att även den svenska regeringen – en av de medlemsstater som inte säljer uppehållstillstånd eller medborgarskap – bör markera mot den verksamheten genom att tydliggöra att hotet mot EU:s inre säkerhet inte är människor som söker asyl och ska stoppas på Öresundsbron.
– Det allra bästa man kan göra för att förhöja allas vår säkerhet är att ta bort den här försäljningen av pass och gyllene viseringar. Regeringen skulle kanske flytta fokus.
EU:s asylpolitik i stå
Under mandatperioden har hon tagit fram ett förslag om en ny asylpolitik i EU som fått bred uppslutning i parlamentet. Men parlamentet har inte kunnat förhandla med Europeiska rådet – medlemsstaternas regeringar – eftersom det inte har kunnat komma överens. Ett skäl är att länder som Ungern, Slovakien, Tjecken, Polen och Österrike i princip inte vill ta emot en enda flykting.
Den enda möjliga väg framåt som Wikström kan skönja idag är att låta dessa länder få som de vill.
– Låt de länder som inte vill ta emot några betala, låt dem betala dyrt, säger Wikström.
– Det kanske egentligen är det allra bästa. Det har hela tiden känts sådär att tvinga dem att ta emot asylsökande, för vad får de här människor för slags mottagande och livschanser i de här länderna?
EU-kommissionen ”feg”
Cecilia Wikström är den svenska EU-parlamentariker som gjort mest för att få kommissionen att agera mot försäljning av medborgarskap. Kommissionen bör inte försöka hantera medborgarskapsförsäljningen utan stoppa den, menar hon:
– Denna verksamhet är de facto ett hot mot vår inre säkerhet, och det är en dubbelmoral att å ena sidan säga att nu bygger vi upp en gemensam europeisk åklagarkammare som ska bekämpa korruptionsbrott och samtidigt ska vi tillåta att det sker inom vårt eget territorium. Det är rätt magstarkt egentligen.
Varför går då inte kommissionen längre?
– Det är säkert någon påtryckning från något medlemsland, eller en allmän feghet, säger Wikström och påpekar att hon och parlamentet ändå kan använda kommissionens ”halva steg framåt” för att sätta ytterligare press.