Inför 70-årsdagen av atombomben i Hiroshima har världsläget blivit allt mer spänt när det gäller atombomber. USA slöt visserligen ett avtal med Iran för att säkerställa att de inte skaffar sig kärnvapen, men sett till den stora bilden så upprustar alla länder sina kärnvapenprogram, även om det inte syns i antal stridsspetsar, enligt John Rydqvist.
– Det sker en tydlig upprustning generellt, även om den i första hand är kvalitativ. Det är däremot svårt att säga något generellt om ländernas inställning till sina arsenaler, man har helt olika strategier. USA och Ryssland, till exempel, binds upp av diverse avtal så de kan inte skapa fler kärnvapen utan satsar på kvalitativ upprustning. Indien och Pakistan upprustar mot varandra, både kvalitativt och kvantitativt. Det kan vi se tydligt, säger han.
Behovet har minskat
USA har enligt Rydqvist vid det här laget utvecklat robotar som kan skjutas från en kontinent till en annan och ändå ha en träffsäkerhet på ett tiotal meter. Därför har man inte längre samma behov av kärnvapen. Problemet är bara att alla andra länder som inte har samma resurser och teknologi då tar till det enda motmedlet de har till hands – och utvecklar fler atombomber.
– Eftersom alla länder inte har råd att utveckla högteknologiska vapen har kärnvapen blivit ett fattigmansvapen. Så visst, de avancerade länderna kommer kunna dra ner på sin arsenal, men de mindre avancerade länderna kommer inte göra det, säger John Rydqvist.
Är det realistiskt att hoppas på en framtid utan kärnvapen?
– Nej, det är det inte. Man kan fortfarande, som Sverige, arbeta för en utopi, en värld utan kärnvapen.
USA och Iran fick i våras positiv uppmärksamhet när de slöt ett avtal om att Iran inte skulle utveckla kärnvapen. Ett avtal som innebär ökad stabilitet i Mellanöstern, men på samma gång retar USA:s allierade Saudiarabien och Israel. Men att dra några slutsatser om vad det innebär för kärnvapensituationen i världen utifrån det avtalet är för tidigt att säga.
– Det är långt ifrån säkert att det är en hållbar lösning. Avtalet är bara under en begränsad tid och teknologiskt har man möjlighet att ganska fort återta all den kunskap som behövs för att bygga ett kärnvapen. Det positiva är att det kan sänka upprustningstakten på Irans grannländer om de väljer att lita på att Iran inte tänker skaffa kärnvapen, säger John Rydqvist.
Ett perspektiv som ofta glöms bort är att med fler kärnvapen ökar också risken för olyckor. USA och Ryssland, som är de länder som haft kärnvapen längst, har avancerade säkerhetssystem men hur Pakistans, Indiens och framförallt Nordkoreas rutiner ser ut är det inte många som vet.
Risk för bristande rutiner
– Man få rimligen anta att till exempel Pakistan och Indien inte har lika bra och avancerade säkerhetsmekanismer och ett lika moget beslutssystem. Det finns exempel i närtid där man har haft laddningar som flugit runt på flygplan i USA utan att man hade klart för sig att man hade laddade kärnvapen på planet. Där är också risken större med de nya kärnvapenländerna, säger John Rydqvist.
Så många nukleära stridsspetsar finns det i världen
Storbritannien
Storbritannien har en liten arsenal och minskar den år för år men är uppbundna av Nato för att helt kunna skrota sitt kärnvapenprogram.
Antal kärnvapen:
2015: 215
2014:225
USA
USA är det enda land som har använt kärnvapen mot människor när de fällde bomberna över Hiroshima och Nagasaki med hundratusentals dödsoffer till följd. USA är också det land som har flest stridsspetsar utplacerade på militära baser redo för användning.
Antal kärnvapen:
2015: 7 230
2014: 7 300
Frankrike
Antal kärnvapen:
2015: 300
2014: 300
Ryssland
Har flest antal stridsspetsar och dessutom har Ryssland den tydligaste strategin för att faktiskt använda dessa mot människor. Landet har också utvecklat mindre kärnvapen som man kan använda mot till exempel stridsvagnar.
Antal kärnvapen:
2015: 7 500
2014: 8 000
Nordkorea
Ingen vet med säkerhet hur Nordkoreas arsenal ser ut, men de har själva sagt att de har kärnvapen.
Antal kärnvapen:
2015: 6–8
2014: 6–8
Kina
Kina har inte skrivit på några avtal och utvecklar kärnvapen, men de har en annorlunda strategi i sitt användande än till exempel Ryssland.
Antal kärnvapen:
2015: 260
2014: 250
Pakistan
Pakistan upprustar mot Indien, ett land som man är teknologiskt, resursmässigt och numerärt underlägsen.
Antal kärnvapen:
2015: 100–120
2014: 100–120
Israel
Israel är det enda av de nio länderna som varken bekräftar eller förnekar att de har kärnvapen. Att landet ändå är en kärnvapennation råder det däremot ingen tvekan om.
Antal kärnvapen:
2015: 80
2014: 80
Indien
Antal kärnvapen:
2015: 90–110
2014: 90–110
