Trots att presidenten heter Donald Trump har den amerikanska vänstern kanske aldrig varit så stor som nu. Åtminstone har det inte funnits en demokratisk kandidat som stått för en riktig vänsterpolitik som fått så många att engagera sig. Bernie Sanders lyckades vinna ett antal primärval, och framför allt lyckades han skapa en rörelse – eller så skapade rörelsen honom. Hur som helst gick miljontals amerikaner ut och kampanjade för Bernie Sanders. Många av dem dessutom unga förstagångsväljare. Och Sanders rörelse lär inte tystna bara för att valet är avgjort, utan snarare eldas på av missnöjet mot den nya presidentens politik.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

2. Polen 

Protester stoppade abortförbud

Demonstration efter demonstration avlöste varandra i höstas. Tiotusentals kvinnor protesterade på gatorna med galgar i händerna, stöttade av kvinnorättsorganisationer i övriga Europa – och till slut fick protesterna effekt. Det medborgarförslag som lett till en omröstning om ett totalförbud av abort röstades ned. Trots att regeringspartiet Lag och rättvisa länge verkade stötta idén om att göra de redan hårda abortlagarna ännu hårdare fick demonstranterna en majoritet av parlamentarikerna med sig. Dagen för omröstningen sa Agnieszka Graff till The Guardian: 

– Warszawa svämmade över av kvinnor klädda i svart. Det var underbart att känna energin och vreden. Den känslomässiga intensiteten var otrolig.

Kvinnorna segrade och förslaget röstades ned.

3. Tyskland

Socialdemokrater blickar vänsterut

För de tyska Socialdemokraterna SPD har det varit mest självklart att samarbeta med Angela Merkels CDU, som de nu sitter i regering med. Men kanske kommer det bli annorlunda efter årets val – partiet verkar på allvar överväga att bege sig vänsterut. SPD:s partiordförande Sigmar Gabriel lämnar över till Martin Schulz, då med uppmaningen att ingenting är viktigare än att gemensamt konfrontera de växande högerkrafterna. I somras skrev Gabriel en text i Der Spiegel om att "alla progressiva krafter måste ena sig mot högern". Tillsammans skulle SPD, de gröna och vänstern ha en majoritet i parlamentet redan idag.

4. Slovakien

Tolererar inte stängda gränser

En hård migrationspolitik som framför allt handlat om att stänga gränserna så gott det går präglade Slovakien förra året. Dessutom tog sig det högerextrema och nynazistiska partiet Vårt Slovakien in i parlamentet efter valet i våras med åtta procent av rösterna. Men partiets framgångar och de rasistiska tongångarna har också lett till mobilisering från andra hållet. Stiftelsen Ett öppet samhälle (Open society foundation) och Folket mot rasism har till exempel samlat tusentals människor i demonstrationer – och visat att en stor del av befolkningen faktiskt vill något annat. 

5. USA/världen

Miljoner kvinnor mobiliserar

Donald Trump hade knappt hunnit tillträda förrän kanske så många som tre miljoner kvinnor världen över visade sitt missnöje. Iklädda rosa mössor, med plakat i händerna och slagord i luften, marscherade de i Washington, Los Angeles, Paris, Berlin, Sydney, Tokyo och Mexico City. Totalt hölls demonstrationer i runt 600 städer. Vad den globala mobiliseringen kommer att leda till återstår att se, men många av dem som deltog vittnade om en känsla av hopp och gemenskap:

– Tillsammans kommer vi att visa upp ett nytt amerikanskt ansikte, vi kommer att visa integration som aldrig förr. När vi marscherar till Vita huset är det bara början på en ny rörelse med kvinnor i centrum, sa Bob Bland, en av organisatörerna.

6. Frankrike

Radikal kandidat – och chans till koalition

Det går visserligen inte särskilt bra för François Hollande och hans socialistparti, men samtidigt har den franska vänstern just valt sin mest radikala presidentkandidat någonsin. Benoît Hamon vill ha basinkomst och har sett till att det nu är något som faktiskt diskuterats i landet, han vill att människor ska arbeta mindre och tycker att landet och EU bör ta emot fler flyktingar. Även om han inte skulle bli landets nästa president säger valet av honom som kandidat något om vart den franska vänstern är på väg – Hollandes politik har inte varit tillräckligt vänster. Dessutom har nya möjligheter för ett rödgrönt samarbete öppnats. Efter att Hamon utnämnts till partiledare sa han att han tänker föreslå vänstern och de gröna att "vi bygger en gemensam och varaktig regeringsmajoritet". 

7. Storbritannien

Corbyn skyddas av gräsrötter

Sedan den lite otippade vänsterkandidaten Jeremy Corbyn valdes till partiledare för Labour har han varit ifrågasatt. I alla fall av flera av sina egna partikamrater. Så sent som i höstas försökte de få honom avsatt – nästan 80 procent av hans egen parlamentsgrupp röstade för att han skulle bytas ut i en misstroendeomröstning. Men samma gräsrotsrörelse som gjorde att han vann partiledarvalet 2015 såg till att det inte blev så. När medlemmarna fick rösta bestämde de att han får vara kvar. Inte minst lär aktiviströrelsen Momentum ha spelat roll. Många av partiets nya medlemmar som fört Corbyn till segern är numer en del av den rörelsen. De beräknas ha minst 150 000 supportrar, och mobiliserar ständigt till försvar för Corbyn. 

8. Portugal

Rödgrönt ledde till regeringsmakt

Valet hösten 2015 blev ett stort nederlag för högern. De kunde visserligen fortsätta regera, men det i minoritet. Då hände det som tidigare varit otänkbart – landets rödgröna partier slog sig ihop och röstade bort minoritetsregeringen. Socialistledaren Antonio Costa utsågs till premiärminister och det historiska samarbetet var ett faktum. Blocket – med kommunistpartiet och landets motsvarighet till Miljöpartiet – utgör för första gången tillsammans en vänstermajoritet. Att socialistpartiet beslöt sig för att vända sig vänsterut berodde till stor del på att många av deras väljare gått just dit. Och framför allt kunde de rödgröna partierna enas i missnöjet över konservativ politik.