De svenska Socialdemokraterna i EU-parlamentet vill slå tillbaka mot det man kallar en backlash för jämställdheten i Europa. I en ny rapport beskriver man en situation där konservativa krafter och högerpopulism gjort att utvecklingen för jämställdheten stått stilla, och föreslår en rad förändringar.
– Vi har det senaste decenniet sett hur det har blivit ett aktivt motstånd mot jämställdhet och mänskliga rättigheter för kvinnor inom EU. Det är väldigt tydligt, det går väldigt sakta, står still eller går bakåt, säger Anna Hedh, EU-parlamentariker för S.
Hon pekar på undersökningar som visar att var tredje kvinna i EU inte jobbar, att lönegapet är över 16 procent mellan könen och att detta ger en stor ekonomisk ojämställdhet under ett helt liv. Anna Hedh menar också att när klyftorna ökat slår det hårdast mot kvinnor.
– Ta bara exemplet med Ungern som vill ge kvinnor betalt för att stanna hemma och föda fler ungerska barn. Vi har redan idag sämre möjligheter för kvinnor på arbetsmarknaden, och det blir inte bättre av uppfattningen att män och kvinnor inte ska dela på ansvaret för hemmet, säger Anna Hedh.
”Kan få igenom metoo-direktiv”
Sexuella trakasserier på arbetsplatser är ett stort problem i hela världen, vilket metoo-rörelsen visade 2017. Nu vill de svenska Socialdemokraterna att kunskaperna ska ligga till grund för ett nytt direktiv i EU. Anna Hedh tror – trots att det finns olika synsätt på hur jämställdhetspolitik ska bedrivas i olika länder – att det kommer gå att få direktivet genom parlamentet.
– Jag tror att det är det förslag som skulle vara lättast att få igenom, eftersom vi idag har gemensamma arbetsmiljöregler på EU-nivå, men vi saknar perspektivet med sexuella trakasserier. Det vi vill med den lagstiftningen är framförallt att få bort det sekretessavtal som finns på många arbetsplatser som gör att de anställda får munkavle och inte kan anmäla, säger Anna Hedh.
– Men det beror ju såklart på hur sammansättningen i parlamentet ser ut efter valet.
Hur ser du på risken att allt mer makt över de här frågorna hamnar på EU-nivå och att vi i Sverige då tvingas kompromissa och anpassa oss efter andra länders syn på jämställdhet?
– Vi förespråkar direktiv, alltså minimilagstiftning med en grundnivå. Sen får medlemsländer som vill ha bättre eller tuffare lagstiftning ha det. Det är inte så att vi kommer ha harmoniserade enskilda lagar. Men jämställdhetsperspektivet ska in i alla lagstiftningar där de har en plats, säger Anna Hedh.
