På samma sätt har dagens klubbscen påverkats av det fullskaliga krig som utkämpats sedan februari 2022. En fredagskväll besöker Dagens ETC festlokalen Full Bar i Kiev, där det den här kvällen är ett helkvinnligt team som DJ:ar på klubben Chinese New Year.
Folk undrade liksom, får man egentligen lov att dansa efter allt som har hänt?
Anna Aloka har varit DJ sedan 2011 och spelat lika mycket utomlands som i Ukraina. Hon minns hur allt stängde ner efter invasionen för två år sedan, och hur märkligt det kändes att festa igen för första gången.
– Det var några månader senare när en vän spelade på en sommarfest. Folk undrade liksom, får man egentligen lov att dansa efter allt som har hänt? Men när vi väl gjorde det var det ren och skär lycka.
Här slappnar soldaterna av
Sedan 2022 har klubbscenen gjort en återkomst med bravur i Ukraina. Det har omfamnats av vissa, men också mötts av kritik. Somliga menar att det är fel att festa och ha kul när de ukrainska soldater dör i skyttegravarna.
– Men vad de inte förstår är att många soldater faktiskt går ut och festar på ställen som detta när de har permission. De vill ha roligt och glömma allt en liten stund, säger Anna Aloka.
Dessutom är det ett trött argument, menar hon. I Ukraina precis som i andra krigsdrabbade länder pågår det inte strider precis överallt. Även under andra världskriget fortsatte de som inte deltog i strider att besöka danser, teatrar och operahus. Nöjeskulturen kan inte ta paus bara för att det är konflikt.
– Dessutom bidrar vår industri till att hjälpa de behövande, säger Anna Aloka.
Bartendern fick en ny hand
På våren 2022 miste en kille som vanligtvis arbetar som bartender på Full Bar sin ena hand, när han deltog som hemvärnsmedlem i striderna mot ryssarna utanför Kiev. Den ukrainska artisten Kostya Donets som bildade klubben Chinese New Year tog initiativ till en insamling för att bekosta en protes åt bartendern. Alla klubbesökare fick betala en symbolisk entréavgift till ändamålet och kunde även bidra med extra donationer.
Bartendern förväntas börja jobba igen i början mars, med sin nya hand på plats. Det här är bara ett exempel på hur otroligt många initiativ det uppstått för att donera pengar till välgörande saker, menar Anna Aloka.
– Nu för tiden finns det inte en enda technoklubb i Kiev som inte samlar in pengar på det här sättet, för att köpa drönare eller annan utrustning till armén, eller för att hjälpa personer som måste återhämta sig. Det borde skrivas en bok om alla kreativa idéer.
”Minnas våra rötter”
Men ännu en aspekt hon kan se, är att det här ingår i en större kulturreaktion mot Ryssland. Ockupationen av Krim och Donbassområdet 2014 ledde till en explosion av ny ukrainsk musik, artistiska kaféer och kultursatsningar.
– Invasionen som började 2022 har lett till precis samma sak. Det har bildats massvis med nya band. Ukrainsk folkmusik har fått ett uppsving. Jag har själv börjat sjunga traditionella sånger och mixa ihop gamla folkmusiklåtar, som jag spelar nu som DJ.
Anna Aloka tror att en ny generation kulturskapare, som var för unga för att förstå vad som hände i olika avkrokar av landet 2014, fick ett brutalt uppvaknade för två år sedan.
– Bomberna föll över städer i hela Ukraina. Jag tror det gjorde att vi alla kände oss rädda. Och när vi sedan hört berättelserna om hur folk under ockupation har vikt ihop sina ukrainska flaggor och gömt dem, i väntan på befrielsen… Det har fått oss att minnas våra rötter. Jag tror det är därför den här rörelsen för att rädda vårt kulturarv har börjat blomstra.
