BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Antingen går de till skolan men är för trötta för att lära sig saker eller så hinner de inte gå dit alls. Därför fortsätter de vara de fattigaste medborgarna utan möjlighet att ta sig ur fattigdomscykeln, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.
Hon är svensk generalsekreterare på den världsomspännande organisationen Wateraid som arbetar för att alla människor ska ha tillgång till rent vatten, sanitet och hygien. I dag uppmärksammar de Världsvattendagen genom att släppa en rapport om hur tillgången på rent vatten ser ut i olika länder. Den visar att 663 miljoner människor, ungefär nio procent av jordens befolkning, lever utan rent vatten. Rapporten fokuserar på människor på landsbygden eftersom de utgör majoriteten av de drabbade.
– Samhällen på landsbygden är mer isolerade. De befinner sig långt från myndigheter och saknar ofta en fungerande infrastruktur. Dessutom är de extra sårbara för vattenbrist eftersom de måste ha vatten till sig själva men också till sina boskap och odlingar, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.
Bättre möjligheter för kvinnor
Men även om många fortfarande saknar tillgång till rent vatten har flera framsteg gjorts de senaste åren. År 1990 saknade 24 procent av befolkningen rent vatten, och ett av milleniemålen var att halvera den andelen. Målet nåddes år 2012 och sedan dess har ännu fler fått rent vatten.
– Mycket har hänt som gör oss väldigt hoppfulla. Det här är någonting som går att lösa, och vi märker hur en ökad tillgång till rent dricksvatten även minskar barnadödligheten och ökar kvinnors möjligheter att delta i samhället, säger hon.
Hjälp med bevattningssystem
Kambodja är ett av länderna där allt fler får tillgång till rent vatten. År 2000 hade 38 procent av befolkningen på landsbygden rent dricksvatten men 2015 var motsvarande siffra 69 procent. I Wateraids rapport berättar den kambodjanska bonden Pouk Kann att han brukade hämta vatten i en flod tre kilometer bort vilket var svårt eftersom han saknar ett ben. Nu säkrar familjen sin vattenförsörjning genom stora behållare som renar regnvatten, och regeringen har hjälpt honom med ett bevattningssystem.
– Mina barn behöver inte längre vara borta från skolan för att de har diarré. Utan bevattningssystemet hade jag inte tjänat några pengar i år på grund av torkan, säger Pouk Kann.
Cecilia Chatterjee-Martinsen har besökt flera byar som fått tillgång till rent vatten. Hon säger att livet i samhällena verkligen förändras – särskilt för kvinnorna. När de inte behöver lägga timmar på att hämta vatten kan de hjälpa till i jordbruket eller börja lönearbeta. Vissa startar affärer.
– Det är som om hela samhället bubblar. Förändringen skapar även en drivkraft för att förbättra andra saker som att arbeta för att de får bättre vägar till exempel, säger hon.
Rent vatten senast 2030
Ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling är att hela jordens befolkning ska ha tillgång till rent vatten och sanitet senast år 2030. Eftersom det finns tillräckligt med sötvatten till alla människor handlar det om att politiker måste se till att tillhandahålla hållbara vattenlösningar för alla invånare. Cecilia Chatterjee-Martinsen hoppas att målet kommer nås.
– Det är fortfarande många som saknar rent vatten och några av de svåraste områdena är kvar. Men jag är hoppfull och tror att vi kommer nå målet, förutsatt att vattenfrågan prioriteras och fler arbetar tillsammans.